Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Det ekonomiska läget våren 1962, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en period av något lugnare stegringstakt. Det
intressanta är, att för ett år sedan var
förhållandena motsatta. Då led USA av recession
medan konjunkturuppsvinget var i full gång i
Västeuropa.
Splittrad produktionsbild
Att det ekonomiska läget i Sverige nu är
relativt mer splittrat än för ett år sedan, framgår
exempelvis av produktionsutvecklingen. Enligt
de senaste aktuella indexsiffrorna var
visserligen den totala industriella produktionsvolymen
i januari drygt 2 % större än i januari 1961.
En jämförelse med månaderna strax före
årsskiftet visar dock, att produktionsuppgången
stagnerat och legat kvar på en i det närmaste
oförändrad nivå. Denna bild modifieras sedan
ytterligare vid en blick på utvecklingen inom
de olika branscherna, tabell 1.
Det är alltså i första hand massaindustrin, som
visar en produktionsminskning. Kanske mera
anmärkningsvärt är att även pappersindustrin
visar en tillbakagång. Av allt att döma måste
dock tillfälligheter ha spelat in här, även om
det efter hand förekommit antydningar om
vissa driftinskränkningar. De två övriga
branscherna, som börjat 1962 med en lägre
produktionsnivå än för ett år sedan, är träindustrin
och järnmalmsgruvorna. För båda dessa har
emellertid avsättningssvårigheterna på
exportmarknaderna varit tydliga sedan länge. För
järn- och metallverken liksom för
verkstadsindustrin kan läget vid ett första ögonkast
synas vara relativt gynnsamt. En närmare
jämförelse månad för månad visar dock, att
ökningstakten undan för undan krympt. De
begränsade uppgifter som finns om
orderingången tyder vidare på att en dämpning kan
komma i dessa fortfarande mycket expansiva
branscher.
Produktionen inom större delen av de rena
konsumtionsvaruindustrierna — livsmedels-,
läder- och skoindustrierna — har däremot
börjat att expandera från att tidigare under
1961 ha visat en stagnerande eller minskande
produktionsnivå. Bakom detta ligger givetvis
de starkt stigande inkomsterna hos
löntagarna.
I den i början av 1962 framlagda
nationalbud-geten räknade man med en viss dämpning av
produktionsstegringstakten under året, och
bruttonationalprodukten väntades stiga med
3,5 % i volym mot 4,5 % under 1961.
Dämpningen ansågs främst bero på att
arbetskraftsresurserna var fullt utnyttjade och att
utrymmet för ökad sysselsättning härmed var mindre
än under 1961. Det finns emellertid mot
bakgrunden av de nu rådande tendenserna
anledning att fråga sig, om inte en sådan
konjunkturbedömning är något för optimistisk. Den
nyligen genomförda räntesänkningen kan dock
tolkas som ett tecken på att man, dvs.
regeringen, själva börjat revidera sin åsikt.
Även i den av Konjunkturinstitutet senare
framlagda konjunkturbedömningen ges en me-
ra dämpad bild av läget än i nationalbudgeten.
Man framhåller där, att överskottskapaciteten
och den skärpta priskonkurrensen för stora
delar av skogsindustrierna och för järnindustrin
kanske inte är av enbart tillfällig art. Även
inom andra delar av industrin, t.ex.
verkstadsindustrin, kan konkurrensen väntas hårdna och
läget snabbt förändras.
Industriinvesteringarna ovissa
Det stora frågetecknet i detta sammanhang är
hur industrins investeringsverksamhet kommer
att gestalta sig. Att investeringarna kommer att
sjunka har stått klart sedan hösten 1961, då
Kommerskollegium gjorde sin sedvanliga enkät
om industriföretagens investeringsplaner för
det kommande året (Tekn. T. 1962 s. 106). Den
kraftiga investeringsboom, som pågått ända
sedan 1958, skulle sålunda komma att avbrytas.
Hur industrins investeringar stigit under de
senaste åren framgår av följande tablå:
1958/59 1959/60 1960/61
(preliminärt)
+ 5,3 % + 9,3 % + 13,0 %
Enligt den föreliggande prognosen skulle
industrins byggnadsinvesteringar under 1962
minska med hela 9 % och
maskininvesteringarna med 3 % jämfört med 1961. De offentliga
investeringarna kan, delvis som en motåtgärd,
väntas komma att stiga i en snabbare takt än
förut. Även bostadsbyggandet beräknas
fortsätta att expandera. Trots detta föreligger det en
risk, att uppbromsningen i industrins
investeringsverksamhet blir kraftigare än vad
nyssnämnda siffror antyder. Den överkapacitet som
råder inom flera branscher och osäkerheten
om utgången av integrationsförhandlingarna
kan sålunda ha skapat betänkligheter om
investeringsverksamhetens omfattning och
inriktning, vilken den företagna räntesänkningen
väl knappast kan antas ha övervunnit. Det är
inte heller uteslutet, att ett eventuellt
frisläppande av investeringsfonderna, som nu ter sig
berättigat, med hänsyn till dessa faktorer får
samma positiva effekt som tidigare.
Tabell 1. Procentuella förändringar i
industriproduktionen inom olika branscher jämfört
med motsvarande period året innan
1961 1962
l:a kvar- Januari
talet
Järnmalmsgruvor ........................+17 — 2
Järn- och metallverk ..................+11 + 7
Sysselsättning i
verkstadsindustrin ......................................+ 6 + 2
Träindustri ....................................+ 5 — 1
Massaindustri ................................+ 9 — 13
Pappersindustri ............................+ 6 — 2
Livsmedelsindustri ......................— 3 + 8
Textilindustri ................................+ 2 + 4
Läder- och skoindustri ..............— 3 +8
Hela industrin ..............................+ 6 + 2
450 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
