Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Lagning av betongkonstruktioner med epoxiplast, av Karl-Olof Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagning av betongkonstruktioner
med epoxiplast
Byggnadsingenjör Karl-Olof Pettersson, Örebro
Fig. 1. Detalj av [-Rdsunda-stadions-]
{+Rdsunda-
stadions+} läktare,
t.v. före, t.h.
efter lagningen.
Läktaren på Råsunda-stadion byggdes på
1930-talet av armerad betong i form av
förtillverkade steg upplagda på betongbalkar gjutna på
platsen i trappstegsform (gradiner).
Betongytorna var 1960 starkt nötta, och materialet
hade luckrats upp och blivit poröst genom
inverkan av väder och vind, så att
konstruktionen dränktes med vatten vid regn.
Armerings-järnen hade blottats på vissa ställen och
rostade där.
Dilatationsfogarna mellan betongplankorna
var fyllda med asfalt på en botten av kork. Den
förra hade hårdnat, varigenom springor hade
uppstått längs fogkanterna, och korken hade
delvis smulats sönder. Yid regn kunde därför
vatten rinna in och dränka de underliggande
betongbalkarna.
I detta skick (fig. 1 t.v.) skulle läktaren snabbt
bli förstörd genom sönderfrysning, röstning av
armeringsjärnen och uttvättning av
bindemedlet i betongen. Man beslöt därför att renovera
den, och efter provlagningar 1960 utfördes
arbetet i juni 1961 (fig. 1 t.h.).
Sedan sittbräderna tagits bort rengjordes alla
betongytor genom sandblästring. Alla lösa
flisor mejslades bort, och allt synligt
armerings-järn rengjordes ytterligare genom
stålborstning.
All fogfyllning av asfalt skrapades bort och
betongkanterna befriades noga från
asfaltrester. Fogbottnarna av kork skrapades ned till
en fast yta; där korken var alltför lös och kor-
678.06 : 69.059.25
nig, togs den bort helt. Från alla ytor borstade
man sedan bort lösa betongpartiklar,
bläster-sand, kork m.m.
De rengjorda ytorna grundades en gång med
förtunnad epoxiplast (Epoweld 812) som
trängde långt in i den porösa betongen och
förstärkte den så att en mycket fast, icke sugande
yta erhölls. I alla sår och håligheter stöpplades
plasten in i den ojämna ytan.
Större håligheter och sår samt ojämna
kanter vid fogar mellan plankorna lagades med
epoxibetong (Epoweld 811) sedan ytorna
omedelbart före lagningen flödigt bestrukits med
oförtunnad 812. Härigenom erhålls en stark
bindning mellan den gamla betongen och
epoxibetongen. Med denna lagades också
plaststegens framkanter till droppnäsor som
hindrar vattnet att tränga in i fogarna mellan
plan-och sättstegen.
Där korken helt eller delvis tagits bort,
fylldes fogbottnarna med elastisk,
asfaltimpreg-nerad skumplast (Onazotex) så att ett fogdjup
på 6—8 mm erhölls.
Vertikala ytor, sättsteg, penselströks två
gånger med förtunnad grå epoxiplast
(Epoweld 820) varvid ett fullt vattentätt och
nöt-ningståligt skikt med ca 0,2 mm tjocklek
erhölls.
Horisontella ytor belades med gummispackel
med grå, oförtunnad 820. Genom spacklingen
och plastens härdning utan krympning erhölls
en slät yta; mindre håligheter, som inte kunnat
lagas med epoxibetong, fylldes med ren plast.
Den ännu inte härdade plasten beströddes med
sand i överskott. När den lösa sanden sopades
bort efter härdningen erhölls en jämn, halkfri
och vattentät yta med god nötningstålighet.
Slutligen fylldes de efter lagningen ca 15 mm
breda dilatationsfogarna med grå
tiokolfogmas-sa (Pro-Seal CGC). Alla kanter vid vilka denna
skulle häfta beströks först med Pro-Seal 977
Primer. På fogbottnen lades en remsa av 0,5
mm aluminiumplåt med vaxad översida för
utjämning av punktbelastningar på fogen, t.ex.
av skoklackar. Tiokolmassan fastnar inte på
den vaxade plåten varför dess rörelser inte
hindras.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
