Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Termoelektriska generatorer och kylare, av Hans Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydligt lättare att åstadkomma en kyleffekt
på upp till några watt med termoelement än
med konventionella metoder. Vid vissa
tillämpningar, där det endast fordras en låg
temperatur, t.ex. vid kylning av mikroskoppreparat
och infraröddetektorer, passar termoelektrisk
kylning utmärkt. Transistorer eller andra
komponenter, som kräver en arbetstemperatur
lägre än omgivningens, kan med fördel kylas
ter-moelektriskt, fig. 13.
Slutord
För några år sedan rådde en stor optimism om
de termoelektriska elementens framtid och
man satsade mycket pengar på utveckling av
nya termoelektriska material, speciellt för
generatorer. Trots det bygger man fortfarande
generatorer och kylare med ungefär samma
material som för fem år sedan. Tendensen i
USA tycks för närvarande vara, att
materialundersökningarna minskar i omfattning och att
resurserna i stället sätts in på att bättre
utnyttja de nya material, som kommit fram.
Den termoelektriska metoden är inte det enda
sättet att omvandla värme direkt till
elektricitet. Delvis konkurrerande men till stor del
kompletterande metoder utgör den termioniska
metoden (Tekn. T. 1959 s. 1257) och den
mag-netohydrodynamiska (Tekn. T. 1961 s. 85),
tabell 2. En kaskadkoppling av en
magnetohydro-dynamisk, en termionisk och en termoelektrisk
omvandlare samt en konventionell roterande
generator, där den magnetohydrodynamiska
omvandlaren tillförs ett mycket hett plasma
och där de övriga omvandlarna drivs av
spillvärmet från den föregående, beräknas enligt
en amerikansk firma kunna ge 60 % verknings-
Fig. 13. Transistorkylare med yttermåtten ca 4 X
X 4 X 1,2 cm (Westinghouse). Vid 60°C på kalla
sidan och 100°C på varma sidan erhålls 3 W
maximal kyleffekt vid 15 W tillförd effekt (17 A vid
0,9 V). Kylaren måste förses med effektiv kylning
pd varma sidan för borttransportering av såväl den
tillförda effekten som den pumpade effekten, här
totalt 18 W.
Fig. 12. Termoelementblock bestående av 16
elektriskt seriekopplade enkla kylelement (Melcor, USA).
Yttermåtten är ca 7,5 X 4 X / cm.
Alla kylskåpstillverkare med självaktning har
byggt termoelektriska experimentkylskåp;
ännu har dock ingen släppt ut några på
allmänna marknaden. En första användning i större
skala utgör en installation av 500 små
termoelektriska kylskåp, som gjorts i ett hotell i
Chicago.
Den termoelektriska kylningen har sin
styrka vid små kyleffekter (punktkylning). Det är
Tabell 2. Prognos för utvecklingen av
direktomvandlare värme—elenergi (enligt Martin Co.,
USA)
Typ av Väntad Lämplig Ungefärlig
omvandlare slutlig effekt arbets-
verknings- temperatur
[-Magnetohydro-dynamisk-]
{+Magnetohydro- dynamisk+} .... 30 över några 100 kW 3 000
Termionisk . . . 25 Några 100 W—MW 2 000
Termoelektrisk 20 Upp till några kW ... 1 000
Fig. 14. Maximal köldfaktor smax hos ett
kylelement som funktion av godhetstalet Z, när varma
sidan hålls vid rumstemperatur; parameter är
temperaturskillnaden A T mellan varma och kalla sidorna.
Vid Z = 3- 10’3 1/°K och A T = 50°C erhålles
£max ^0,3.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
