- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
471

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Andras erfarenheter - Explosionsgränser för brännbara gaser i luft blandad med inertgaser, av Sven Wejdling - Magnesium förbättrar varmförzinkat stål, av SHl - STF mars - Utvecklingen på klichéområdet - Verksamheten vid Arbetsstudietekniska Institutet - Metodstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Värdena för explosionsgränserna varierar med
försöksbetingelserna, och det är därför inte fullt säkert
att en funnen explosionsgräns verkligen är den
yttersta under alla betingelser. Man måste i praktiken
dessutom ta hänsyn till att ett uttaget gasprov inte
är representativt för hela gasmassan och att
analysresultat inte är fullt exakta. Därför måste man
till-lämpa en väl tilltagen säkerhetsfaktor vid
renblås-ningen (H F Coward & G W Jones i Bureau of
Mines Bull. 503, 1952). Sven Wejdling

Magnesium förbättrar varmförzinkat stål

Varmförzinkat ståls korrosionsresistens tycks ökas
med 20—90 % genom tillsats av litet magnesium
till zinken att döma av sex års amerikanska prov
i marin atmosfär. Bästa resultat har nåtts med 0,04
—0,05 % Mg i zinken, en tillsats som ökar det
för-zinkade stålets pris obetydligt i jämförelse med
vinsten i korrosionsresistens (Materials in Design
Engineering nov. 1961 s. 156). SHI

mars

Utvecklingen på klichéområdet

Vid Grafisk Tekniks sammanträde den 28 mars
talade Per Fjæstad, direktör vid Grohmann &
Eichel-berg, om "Utvecklingstendenser inom
klichéområdet". Den kommande klichéframställningen synes
alltmer komma att närma sig offsettryckets teknik
med en plåtframställning med färdiga hela
tryckformar. Utvecklingen inom de olika delarna
fotografi, kopiering, etsning och elektronisk
klichéframställning går var för sig mot slutmålet en lätt och
samlad tryckform samt mindre bly i tryckeriet och
lägre framställningskostnader.

Kodak har utvecklat en metod, där man i stället
för glasraster begagnar ett magentafärgat filmraster
med diffus punktbildning. Det finns såväl
negativ-som positivraster. Negativrastret har inbyggd
hög-dagerkontrast. Fotosättningen finns sedan ganska
lång tid i Sverige. Det är troligt, att användningen
ytterligare kommer att öka, samtidigt som det sker
en teknisk utveckling av apparaturen.

På kopieringsområdet har man arbetat med att
framställa emalj som speciellt avpassats för
enstegs-etsning. RCA:s elektrofotografiska Elektrofax-metod
kan komma att betyda mycket, när det gäller att
få en kopiering utan krångel med kopieringsskiktet.
Metoden innebär i stort, att man behandlar zink, så
att en mycket hållbar, färdigpreparerad plåt
erhålles, vilken lätt kan bearbetas vidare vid
klichéframställningen.

Dow-etsningen får ej glömmas i allt nytt. Även här
kan man vänta sig vissa förbättringar. Det gäller
bl.a. att få en bättre etsprofil. En metod för
enstegs-etsning på koppar har nyligen offentliggjorts i USA.
Av intresse är, att ett zinkverk i Europa lyckats
tillverka hela cylindrar av mikrozink, vilka sedan kan
enstegsetsas.

De elektroniska reproduktionsmetoderna kräver för
effektiv utnyttjning, att originalen förarbetas, så att

kombinationer av olika deloriginal är utförda på
sammanställningsoriginal, som sedan avsökes.

I anslutning till föredraget visades Du Ponts film
om Dycril-klichéer, "Något nytt under solen". Detta
klichématerial, som i begränsad omfattning funnits
i USA sedan 1957, kommer 1962 att introduceras på
svensk marknad. Det finns nu i sex olika tjocklekar,
varav två är speciellt avsedda för
omläggningsplåtar. Från det att negativet lägges på
Dycril-materia-let till dess att klichén är färdig tar det endast 20
minuter.

Verksamheten vid Arbetsstudietekniska
Institutet

Mekaniks Produktionskommitté hade tisdagen den
27 mars inbjudit till en afton med Asti. Här
berättade Hans Thorelli, LME, och ordförande i Asti,
vidare Gösta Ingelman, Astis direktör, Sven Nordelius,
Yngve Svensson, Lennart Franklin och Gude Gedda.

Brist på kapital och arbetskraft förmådde Sveriges
Verkstadsförening att 1956 bilda
Arbetsstudietekniska Institutet. Det har till uppgift att följa
utvecklingen på det arbetsstudietekniska området och
samla erfarenheter från industrier och vetenskapliga
institutioner, vidare att bedriva egna undersökningar
och utveckla och pröva andras erfarenheter. Man
skall redovisa och sprida kännedom om uppnådda
resultat och främja utbildningen av personal för
arbetsstudier.

De egna undersökningarna bedriver Asti främst
genom arbetsgrupper, varav nu finns 14. Resultaten
sprids genom publikationer, konferenser och ca 200
kontaktmän i industrin. Den samlade och
bearbetade erfarenheten slår till allas förfogande och
utnyttjas bl.a. av Rationaliseringstekniska Institutet
som är Arbetsgivareföreningens organ för
utbildning.

Metodstudier

Vid Mekaniks afton med Asti tisdagen den 27 mars
definierade Sven Nordelius metodstudier såsom en
systematisk undersökning av samspelet mellan
människa, material, maskiner och anläggningar varmed
man syftar till att utforma arbetsmetoden på bästa
sätt med hänsyn till ansträngning, säkerhet i
arbetet, produktkostnad, produktkvalitet och
tillverkningskapacitet.

Man börjar med att formulera arbetsuppgift och
mål, analyserar så nuvarande och tillämnad metod,
granskar denna speciellt med hänsyn till
erfarenheter vid den egna tillverkningen, konstruerar
eventuellt en ny metod samt prövar och beräknar
lönsamheten.

Med bearbetning av ett arbetsstycke följer viss
nödvändig hantering av detaljer och utrustning.
Härvid fordras kännedom om både
bearbetningstekniken och arbetstekniken, dvs. om arbetarens rörelser
under hanteringsarbetet samt vilka
muskelbelastningar han därvid utsätts för. Tillsammans
bestämmer dessa faktorer tidsåtgången och de kostnader
företaget åsamkas.

Arbetsstudiemannen måste ha tillgång till
ekonomiska bearbelningsdata, känna till alternativa
tillverkningsmetoder vid egen tillverkning, ta hänsyn
till att arbetarens lediga tid under bearbetningen
bäst utnyttjas, utföra och analysera rörelsestudier
för att kunna konstruera metoder som ger korta
hanteringstider och minsta ansträngning
(standard-tidsystemen är härvid av stort värde) samt göra upp
operationsbeskrivningar, som kan läggas till grund
för arbetsinstruktioner.

En uppföljning av metoderna i verkstaden är
nödvändig, då det alltid kommer att finnas produkter,

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 471

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free