Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 18 - Andras erfarenheter - Ammoniumfosfater som gödsel, av SHl - Polypropen ersätter polytetrafluoreten, av SHl - Halvledarkomponenters åldring, av JRT - Plast eller trä för småbåtar?, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diammoniumfosfat tillverkar Tennessee Corp. i en
anläggning vars produktion nyligen fördubblats till
200 000 t/år. Enligt tillgängliga upplysningar sprutas
flytande fosforsyra (enligt våta metoden) över en
rörlig bädd av återfört pulver, medan vattenfri
ammoniak införs i bäddens botten. Diammoniumfosfat
uppstår i bädden och bildar skikt på
diammonium-fosfatkornen i den. Processen utförs lämpligen i en
roterande trumma som kan tjänstgöra som
reaktionskärl, granulator och tork.
Genom neutraliseringsvärmet förångas vatten i
fosforsyran, och ångan kan föras bort med en
luftström genom trummans övre del. Används härvid
varmluft, torkar produkten tillräckligt i trumman.
Det är viktigt att reaktionsblandningens vattenhalt
regleras. Om ungefär tre fjärdedelar av produkten
återförs, bör fosforsyran hålla 40—43 % P205. Det
måste finnas så mycket vatten att reaktionen
fortgår och granuleringen underlättas. För mycket
vatten kan orsaka hopbakning av produkten.
Man använder överskott på ammoniak, och den del
som inte reagerar absorberas av fosforsyra i en
skrubber. Den delvis neutraliserade syran går till
reaktionsbädden.
Tennessee Valley Authority provar en liknande
process i halvstor skala. Den största avvikelsen är att
en del av ammoniaken införs i ett
förneutraliserings-kärl varvid vatten förångas genom
värmeutveckling-en. Enligt uppgift utnyttjas reaktionsvärmet
effektivt vid denna metod (Chemical Engineering 15 ma j
1961 s. 68, 70, 72). SHI
Polypropen ersätter polytetrafluoreten
Man har upptäckt att polypropen är en bättre
el-isolator än polytetrafluoreten (Teflon) för behållare
innehållande alkaliska vätskor. Plastdelarna är
underlag och isolatorer för 25 kV elkomponenter.
Gjorda av Teflon förstördes de på i genomsnitt 24
dygn på grund av kemisk korrosion förstärkt
genom den höga spänningen över dem. Den betydligt
billigare polypropenen har hållit i 290 dygn och gör
alltjämt god tjänst.
Teflon-packningar i en fenolatmosfär började snart
läcka på grund av materialets kallflytning under
tryck. Packningar av polypropen behåller däremot
sin form och läcker därför inte. De har kunnat
användas flera gånger. Polypropen används också i
ett fall i stället för Teflon till skrapor för
transportband, varvid skrapornas livslängd lär ha
femfaldi-gats (Materials in Design Engineering dec. 1961 s.
127). SHI
Halvledarkomponenters åldring
Sannolikheten för fel på vanliga
elektronikkomponenter är stor i början och i slutet av
komponenternas normala livstid, fig. 1. Av ett bestämt antal
komponenter kan man alltså sortera bort en viss
del under en inkörningsperiod och därefter få en
relativt låg felrisk under en längre drifttid. Mot
slutet av denna ökas felens antal då komponenterna
börjar bli utnötta (Tekn. T. 1956 s. 509).
Halvledarkomponenter synes icke ha denna typ av
felfrekvenskurva. Motsvarande kurva för deras del
liknar mest en Weibull-fördelning
rx
där är felfrekvensen vid tiden t och a och ß
är konstanter, fig. 2. För lågeffekttransistorer
ligger värdet på ß mellan 0,3 och 0,8, varför felfrekven-
Fetfnkvens
Mtl
Inkörning
Utnötninq
< Tid
Fig. 1. Exempel på
felfrekvens-kurva för elektronikapparatur.
Fig. 2.
Weibull-fördelningskur-vor för olika värden på ß.
sen ständigt faller med tiden. De enligt denna
modell teoretiskt beräknade felfrekvenserna är
Drifttid Felfrekvens
procent per
h 1 000 h
103 0,6
101 0,32
105 0,25
Dessa värden synes överensstämma med
erfarenheter från stora transistoriserade system.
Markutrustningen för USA:s Atlas-raketförsök innehåller ca
27 000 transistorer i bl.a. sex datamaskiner. Tiden
mellan två transistorfel har i medeltal varit ca
240 h. Den bästa datamaskinen har varit i drift i
12 000 h utan fel (Sune Överby i Svenska
Elektroingenjörers Riksförening 9 februari 1962). JRT
Plast eller trä för småbåtar!
På utställningen Allt för Sjön den 7—18 mars i
Stockholm visade ca 300 utställare från 16 länder
sammanlagt 304 båtar, tabell 1. De utställda båtarna
visar att glasfiberarmerad plast nu tycks vara ett
lika vanligt material för småbåtar som trä. Lloyds
Register of Shipping har nyligen gett ut
klassificeringsbestämmelser för "reinforced plastic yachts".
Dessa omfattar segel- och motorbåtar t.o.m. 36 m
Tabell 1. Antal på Allt för Sjön 1962 utställda småbåtar, fördelade efter
byggnadsmaterial och längdklasser
Längdklass, m
< 3 3—4 4—5 5—6 6—7 7—8
9— Alla
8—9 10 klasser
Motorbåtar 202
Solitt trä ....................................1 1 14 23 9 6 2 —
Kryssfaner ..............................4 7 5 6 1 1 — —
Summa trä ................................5 8 19 29 10 7 2 — 80
Glasfiberarmerad plast ... 1 28 56 17 7 — 2 — 111
Metall ........................................— — 5 2 — 1 2 1 11
Segelbåtar 33
Solitt trä ..................................— — 7 1 1 — 2 —
Kryssfaner ................................4 5 5 — — — —• —
Summa trä ..............................4 5 12 1 1 — 2 — 25
Glasfiberarmerad plast ... — — 6 2 — — — — 8
Roddbåtar och jollar 69
Solitt trä ................................5 4 13 1 — — — 1
Kryssfaner ................................7 — — — — — — —
Summa trä ..............................12 4 13 1 — — — 1 31
Glasfiberarmerad plast ... 6 9 10 — — — — — 25
Metall ........................................1 8 4 — — — — — 13
Samtliga båtar ........................29 62 125 52 18 8 8 2 304
Trä ..............................................21 17 44 31 11 7 4 1 136
Glasfiberarmerad plast ... 7 37 72 19 7 — 2 — 144
Metall ........................................1 8 9 2 — 1 2 1 24
Andel trä .............. "/« 72 28 35 60 61 87 50 50 45
Andel plast ............ "/« 25 60 58 36 29 — 25 — 47
Andel metall .......... "/. 3 2 7 4 — 13 25 50 8
500 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
