Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Svensk industri inför Europa-marknaden, av Axel Iveroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk industri inför
Europa-marknaden
Under de senaste femtio åren har det skett
djupgående förändringar i världen. Inte minst
har Europas ställning radikalt förändrats.
Politiskt: De gamla västeuropeiska
stormakterna — under 1600- och 1700-talen
vetenskaps-och kulturcentra och på 1800-talet
industri-grundläggare — har fått träda ett stort steg
tillbaka för de två nya världarna, den i väster
och den i öster.
Samhällsekonomiskt: De nationella
regeringarna har på ett mera aktivt och förpliktande
sätt än någonsin tagit på sig ansvaret för den
samhällsekonomiska utvecklingen i stort:
genom aktiv penning- och finanspolitik, genom
omfattande — alltför omfattande —
ekonomisk-politisk lagstiftning och genom statligt
företagande. Detta har bl.a. inneburit, att
tyngdpunkten i betydelsefulla internationella
ekonomiska frågor, t.ex. de långsiktiga
kapitalfrågorna, förskjutits från den privata till den
statliga sektorn.
Tekniskt: Transportrevolutionen till lands, till
sjöss och i luften. Genomslaget av
"bränslevallen" (elektricitet, olja, naturgas och
atomkraft). Utvecklingen av arbetsmaskiner för
masstillverkning och med automatisk kontroll.
De syntetiska materialen: Alltför kända saker
bland Teknologföreningens medlemmar för att
behöva närmare utvecklas.
Organisatoriskt: En specialisering av
produktionen, en utveckling av kvalificerade
funktioner såsom forskning, utbildning,
marknadsundersökning, reklam och marknadsföring,
vilket kräver specialutbildad arbetskraft och
ställer ökade krav på företagsledningen.
Strukturellt: En ökad tendens till större
enheter, icke endast inom produktionen, utan —
med kanske större tyngd — inom distribution,
transport och bankverksamhet. Men också
paradoxalt nog en ökning av de många små
företagsenheterna, främst på service- och
reparationssidan. Utvecklingen mot allt högre
specialisering har även strukturella återverkningar,
bl.a. i form av att storföretagen bygger upp
omfattande underleverantörssystem.
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 12
april 1962.
Direktör Axel Iveroth, Stockholm
338.45(485) : 337.91(4)
Socialt: Främst har den ekonomiska
utvecklingen gett underlag för en utjämning av
levnadsstandarden inom länderna. Mellan rika och
fattiga länder har tyvärr klyftan ökat. Full
sysselsättning, stigande reallön, angenämare
arbetsmiljö, omfattande socialförsäkringar har
lyft upp de många i botten av
inkomstpyramiden till en standard, som för inte länge sedan
var en lycka för medelklassen. Starkt
progressiva skatteskalor, brant stigande kostnader för
allt, som t.ex. har med personliga tjänster att
göra, har pressat samman inkomstpyramiden
också uppifrån.
Europeiska och globala problem
I de industrialiserade länderna i Nordeuropa
och Nordamerika har den inledningsvis
skisserade utvecklingen gått längst. De
traditionella klassmarknaderna bryts sönder.
Massmarknader växer fram inte bara för
nödvändighetsvaror utan också för utvecklade tekniska
konsumentkapitalvaror och kvalificerade
konstindustriella alster.
En fri marknad
Dessa omvälvningar i marknaden, i
arbetslivet, i företagandet har varit en utveckling inom
ramen för en i huvudsak fri marknadsekonomi.
Denna har styrts av en fri opinionsbildning
och debatt, av ett fritt konsumtionsval — utom
beträffande s.k. eftersläpande sektorer
exempelvis bostäder i Sverige — och, i stort sett, av
en frihet för företagaren att bygga upp och
driva en vinstgivande verksamhet.
Vi har i Sverige en lång och fast tradition
i den fria marknadsformen. Vi har haft,
internationellt sett, föga känning av monopol och
karteller. Vår stora export och import har fört
med sig ett ständigt utländskt konkurrenstryck
på berörda branscher. I allmänhet har sunda
konkurrensformer kommit till stånd såväl
mellan producenter i branschen som mellan
distributörerna. Vi har en på dessa förhållanden
uppmärksam och vaken allmän opinion. Ibland har
det allmänna ingripit. När och så långt dessa
ingrepp haft till syfte att lägga grunden för en
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
