Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Svensk industri inför Europa-marknaden, av Axel Iveroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na kan ske endast genom att Europa på bästa
sätt utnyttjar sina i flera avseende unika
produktionsförutsättningar. Detta kan med den
moderna teknikens krav inte ske inom ramen
för de historiskt givna nationella
marknaderna. Och detta är den tyngst vägande orsaken
till de ekonomiska enhetssträvanden, som nu
blivit också praktisk politik.
Det råder väl icke heller något som helst
tvivel om att vi i Europa kan utveckla den
erforderliga produktionseffektiviteten och
standardökningen endast genom att inom den
större geografiska ramen bibehålla den fria
marknadshushållningens principer. Härmed
menar jag en ekonomisk samhällsordning,
där det enskilda konsumtionsvalet, t.o.m. i
sina överdrifter, är en självklart personlig rätt
och den grundläggande styrmekanismen för
produktionsinriktningen, och
där den fria företagsamheten ges möjlighet
att organisera produktion och försäljning i de
former, som har ekonomiskt berättigande med
räntabilitetskriteriet såsom styrmekanism för
resursfördelningen.
Jag är slutligen helt övertygad, att om vi
klart ställer oss bakom en europeisk
målsättning av detta slag — om vilken det egentligen
råder en stor enighet här hemma — kommer
vi också från andra håll att möta en större
förståelse för att formen för vår medverkan skall
kunna anpassas till de aktuella politiska
konstellationerna.
Grundförutsättningar
Då jag blivit ombedd att tala om "Svensk
industri inför Europa-marknaden", har jag
funnit det angeläget att så klart som möjligt
precisera och motivera tre punkter, vilka ligger
som grund för industrins inställning till och
starka engagemang för denna Europa-marknad:
Vi ser för det första världshandelns frigörelse
och u-landsproblemens lösning såsom
grundläggande och klart förpliktande för vårt land
och för alla industriländer;
Vi anser för det andra att en effektiv insats
härvidlag förutsätter svensk medverkan i en
effektiv Europa-marknadsorganisation;
För det tredje anser vi att en sådan
organisation bör byggas på grundvalen av en fri
företagsamhet och med största rörlighet för
varor och produktionsfaktorer. Därvid finns
också samtidigt så stora, långsiktiga och
riskfyllda uppgifter, att en omfattande medverkan från
samhällets sida är nödvändig.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
Nyligen har den statliga långtidsutredningen
lagt fram sina utredningar och kalkyler
beträffande den ekonomiska utvecklingen i Sverige
fram till mitten av 1960-talet. Bland materialet
finns också en omfattande utredning, som
Industriens Utredningsinstitut gjort om
industrins särskilda förhållanden. Det finns mycket
av fakta och skarpsinniga och också djärva
synpunkter i dessa skrifter. De är väl värda
ett noggrant studium av alla dem, som i det
praktiska livet står inför uppgiften att lösa
industrins aktuella problem. Det är i detta
sammanhang — som bakgrund för
Europa-marknadsfrågan — endast ett par av de framlagda
resultaten, som jag har anledning något
kommentera.
Industrins förväntningar
Det första är den starkt positiva
framtidsförväntningen inom industrin. Man väntar att den
samlade industriproduktionen 1965 ligger på
en nivå, som är 36 % högre än 1959. Detta är
en genomsnittlig ökning om 5,3 % per år. Den
stegringstakten är väsentligt högre än vad som
presterats under 1950-talet, dvs. genomsnittligt
3,2 % (vilket var en låg siffra jämfört med de
flesta andra industriländer på kontinenten).
Men tillväxten sker inte lika inom alla delar
av industrin. Det är främst industrier baserade
på inhemska råvaror —■ framförallt metaller
och skog — och i hög grad inriktade på
export, som rycker fram i snabb takt. Man
räknar inom malmbrytning och i järn- och
stålindustrin med att produktionen fördubblas
inom loppet av 10—15 år. För järn och stål
kalkylerar man med att importöverskott om ca
100 Mkr. kommer att 1965 ha förvandlats till
exportöverskott om 850 Mkr. Skogsindustrin
räknar med 50 % ökning på föga mer än fem
år. Verkstadsindustrin — särskilt
tillverkningen av maskiner och transportmedel — och
vissa kemiska basindustrier kompletterar denna
grupp av expansiva branscher.
Maskinexporten, exempelvis, fördubblades under 1950-talet,
och den förväntade uppgången ansluter sig till
den nya trenden.
Å andra sidan förutses en relativt långsam
ökning inom en del mest på hemmamarknaden
inriktade industribranscher. Detta gäller
flertalet livsmedelsindustrier, textil och
konfektion, sko och läder. Detta förorsakas av att
efterfrågan på de stora primära
konsumtionsvarorna totalt sett är mindre expansiv än
efterfrågan på investerings- och
konsumentkapitalvaror. Men det sammanhänger väl också med
att dessa branscher redan fått känning av ett
mycket starkt importtryck.
Riktad strukturomvandling
Uttryckt på detta sätt, och tagen för given,
förefaller onekligen framtidsbilden ljus och den
ekonomiska politikens väg nog så enkel. I den
allmänna debatten uttrycks i sin tur detta ofta
som så: låt oss på allt sätt icke bara gynna de
expanderande branscherna utan också lägga
sten på börda för de stagnerande. Låt oss t.ex.
via kapitalmarknadspolitik och skattepolitik
understödja och påskynda
strukturförändringen. Det sades i början av 1950-talet: Vi behöver
inte ha någon textilindustri i det här landet;
importera istället billigt. Idag har vi en stor
grupp textilföretag, som ridit ut stormen. De
är uppenbarligen inte bara räntabla. De
uppvisar också betydande exportframgångar på
marknader både i väster och i söder.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
