Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Internationella Enhetssystemet — det praktiska måttsystemet, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Internationella Enhetssystemet —
det praktiska måttsystemet
Under de senaste tjugo åren har såväl i
Sverige1"8 som internationellt pågått en livlig
diskussion om måttsystem och speciellt om deras
tillämpning inom vetenskap och teknik. Frågan
har aktualiserats genom de beslut om
antagande av Internationella Enhetssystemet, som
fattades vid konferenser för mått och vikt 1954
och 1960.
Detta måttsystem, i praktiken
överensstämmande med mksa-systemet, är visserligen
ganska väl känt här i landet, men det har ännu inte
vunnit så allmän tillämpning som det förtjänar.
Anledningen härtill är nog i många fall
bristande kunskap om systemets uppbyggnad och
de många fördelar som dess tillämpning
medför. Följande översikt kan därför vara
motiverad.
Metriska och icke metriska system
Internationella Enhetssystemet är liksom
cgs-systemet ett rent metriskt system, alltså
baserat på Meterkonvektionen. I detta system
används 1 m som längdenhet, 1 kg som
massenhet (synonymt med vikt i svensk lagstiftning)
och 1 s som tidsenhet. Med Newtons
kraftekvation härleds sedan kraftenheten newton, 1 N =
= 1 kg/ms2, vilket är den kraft som ger
massan 1 kg accelerationen 1 m/s2.
Inom tekniken har emellertid sedan lång tid
tillbaka använts ett måttsystem, baserat på 1 m
som längdenhet och där 1 kg använts som
kraftenhet. Detta måttsystem är icke ett
metriskt system utan ett biandsystem, emedan
måttenheten 1 kg är en massenhet och icke en
kraftenhet inom metersystemet4’7. Visserligen
har kraftenheten sedermera i allmänhet fått
beteckningen 1 kp (kilopond), men dess
definition är sådan att den inte kan betraktas som
en metrisk enhet.
Detta biandsystem har ursprungligen införts
som ersättning för det företrädesvis av
fysikerna använda cgs-systemet baserat på 1 cm som
längdenhet och 1 g som massenhet. I båda
systemen används 1 s som tidsenhet, i det av
teknikerna använda biandsystemet dock
omväxlande med 1 min och 1 h, den sistnämnda
Professor Torsten Widell, Stockholm
389.151
53.081
enheten särskilt i värmetekniska sammanhang,
där man även använder 1 kcal som
värmeenhet, vilken icke heller tillhör metersystemet.
En bidragande orsak till förväxling av kraft
och massa kan vara att begreppet vikt ofta
används synonymt med tyngd. Om man talar om
rymdpilotens viktlöshet, menar man ju inte
att hans massa försvinner.
En direkt tillämpning av cgs-systemet inom
tekniken har visat sig vara obekväm, såväl
inom mekanik och värmeteknik som inom
elektroteknik, bl.a. på grund av att grundenheterna
för de flesta fall är för små. Med hänsyn till
måttenheternas storleksordning kunde sålunda
en modifiering av systemet vara motiverad,
men därför hade det inte varit nödvändigt att
frångå metersystemet.
Redan 1901 framlade italienaren Giovanni
Giorgi (1871—1950) ett förslag, att man i
stället för cgs-enheterna skulle använda 1 m som
längdenhet och 1 kg som massenhet och
bibehålla 1 s som tidsenhet. Energienheten i detta
system 1 Nm är identisk med den inom
elektrotekniken använda enheten 1 J = 1 Ws, så att
systemet kan utan vidare utvidgas till att
omfatta alla elektriska enheter. Härigenom skulle
man få ett enhetssystem, som tillhörde
metersystemet och borde bli bättre ägnat för
praktiskt bruk.
Sambandet mellan de mekaniska och
elektriska enheterna bestäms av definitionen på
enheten för elektrisk ström: 1 ampere (1 A)
representeras av den konstanta ström, som, då
den flyter genom två oändligt långa, parallella,
raka ledare, placerade på 1 m inbördes avstånd
i vakuum, förorsakar en ömsesidig kraftverkan
mellan ledarna av 2 • 10"7 N per meter av
vardera ledarens längd.
Vissa detaljer i det ursprungliga
"Giorgi-sy-stemet" är nu ej aktuella, men i stort sett är
det grundläggande för Internationella
Enhetssystemet. Systemet har tidigare kallats
mks-systemet och mksa-systemet efter
grundenheterna meter, /cilogram, sekund och ampere.
Systemet innefattar sålunda mekaniska, elektriska
och magnetiska storheter.
Den nu aktuella diskussionen om måttsyste-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
