- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
537

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Internationella Enhetssystemet — det praktiska måttsystemet, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 pz (pieze) = 103 N/m2
1 hpz (hectopieze) =1 b = 106 N/m2
1 kp/cm2 = 1 at = 9,80665 • 104N/m2 =

= 0,980665 b
1 torr (mmHg, 0°C) = 13,595 kp/m2 =

= 133,3 N/m2
1 atm = 760 torr = 1,0332 kp/cm2 = 1,01325 b
1 mm H20 (20°C, 9,82 m/s2) = 9,80 N/m2
1 lb/sq.in = 0,070307 kp/cm2 = 0,068948 b
1 Ib/sq.ft = 4,883 kp/m2 = 47,89 N/m2
1 ton/sq.in = 157,5 kp/cm2 = 154,44 b

Energi

1 Nm = 1 J = 1 Ws = 107 dyn cm = 107 erg
1 kWh = 3,6 ■ 106 J = 859,8 kcal = 3 413 Btu
1 kcal = 4 186,8 J (exakt) = 426,9 kpm
1 kJ = 0,2388 kcal

1 kpm = 9,80665 Nm = 0,002342 kcal
1 hkh = 632,4 kcal = 2,6478 MJ
1 eV (elektronvolt) = 1,602 • 10"18 J
1 ft.lbf = 0,13825 kpm = 1,3558 Nm
1 Btu = 0,252 kcal = 1 055 J
1 CHU = 0,4536 kcal = 1 900 J
1 therm = 100 000 Btu = 29,3 kWh
1 Q = 1018 Btu = 2,93 • 10" kWh

1 B tu/Ib = 0,555 kcal/kg = 2 326 J/kg
1 Btu/lb°F = 4 186,8 J/kg°C
1 Btu/sq.ft = 2,712 kcal/m2 =11,36 kj/ms
1 Btu/cu.ft = 8,899 kcal/m3 = 37,26 kJ/m3

Effekt

1 Nm/s = 1 J/s = 1 W

1 kpm/s = 9,80665 W

1 hk = 75 kpm/s = 735,5 W

1 HP = 550 ft.lb/s = 76,04 kpm/s = 745,7 W

1 kcal/h = 1,163 W (exakt)

1 cal/s = 4,1868 W

1 Btu/h = 0,293071 W

1 kcal/mh = 1,163 W/m
1 cal/cms = 360 kcal/mh = 418,68 W/m
1 kcal/m2h = 1,163 W/m2

1 cal/cm2s = 4,1868 W/cm2 = 41,868 kW/m2
1 Btu/sq.ft.h = 3,15459 W/m2
1 Btu/cu.ft.h = 10,35 W/m3
1 CHU/cu.ft.h = 18,65 W/m3
1 Btu/ft.h°F = 1,731 W/m2 °C

1 Btu/sq.ft.h°F/in. = 0,1442 W/m°C
1 Btu/ft.s°F = 6 232 W/m°C
1 Btu/sq.ft.h°F = 5,67826 W/m20C

Viskositet

1 Ns/m2 = 1 kg/ms = 10 P = 1 000 cP
1 P (pois) = 1 g/cm s = 0,1 kg/ms
1 kps/m2 = 9,80665 kg/ms
1 m2/s = 104 St = 10" cSt
1 St (stok) = 1 cmVs = 10"’ m2/s
1 cSt (centistok) = 10"6 m2/s

Diverse

Gaskonstanten R = 1,986 kcal/kmol °K = 8 314
Nm/kmol °K

Volym av 1 kmol vid 1 atm 0°C: 22,414 ms
vid 1 bar 0°C: 22,711 m3

0°C = 273,16°K

Tyngdacceleration,

"normal" 9,80665 m/s2

i Stockholm 9,8185 m/s2

medelvärde i Sverige 9,82 m/s2

Systemets nuvarande användning
och framtid

Vid de tidigare diskussionerna här i Sverige
om mksa-systemets införande framhölls vid
åtskilliga tillfällen dels att systemet inte var
internationellt antaget och man inte borde göra
några förhastade experiment i Sverige, dels att
det inte fanns handböcker, tabellverk eller
annan litteratur där systemet tillämpades.
Dessutom framhölls, att kunskapen om
måttsystemet var bristfällig, vilket även skulle göra ett
införande äventyrligt.

Såsom tidigare nämnts har Internationella
Enhetssystemet numera antagits av Allmänna
Konferensen för Mått och Vikt. Förslag har
också framförts att revidera den svenska
lagstiftningen om måttenheter8 till full
överensstämmelse med de internationella
resolutionerna (Tekn. T. 1961 s. 99). Det synes därför icke
vara något förhastat beslut att med hänsyn till
det internationella läget införa det
internationella svstemet i praktiken.

I detta sammanhang kan ur Kohlrausch14, det
kända standardverket i praktisk fysik, citeras
följande: "In der Technik war es bisher üblich,
neben Meter und Sekunde die sogenannte
tech-nische Krafteinheit Kilopond als dritte
Grund-einheit eines eigenen Einheitensystems
einzu-führen und dieses als "technisches Massystem"
zu bezeichnen". Kohlrausch anser tydligen att
det "tekniska" systemet är förlegat och redan
ur diskussionen.

Publikationer

Användningen av Internationella
Enhetssystemet i tidskrifter, handböcker och annan
litteratur blir allt vanligare. En redogörelse för
systemet och dess användning gavs 1953 av
Swensson16 (Tekn. T. 1953 s. 1009), och
samma år utkom "Ingenjörshandboken, Tekniska
grundvetenskaper"16, liksom Faxéns
ångtabel-ler17, och i alla dessa publikationer har detta
måttsystem tillämpats.

Den alltsedan 1950 i teknisk undervisning
använda Elfymatabellen18 ger data i
mksa-syste-met och anvisningar för omräkning mellan
detta och andra system.

Även i publikationer från Sveriges
Standardiseringskommission har detta måttsystem
införts, såsom i ett arbete inom
gasturbintekni-kenls och i elektrotekniska normer20. Det
senare arbetet, som även ersätter
beteckningsnormerna TNC 1, är svensk standard inom
måttsystemsområdet. Det är endast några detaljer
som behöver revideras för att full
överensstämmelse skall erhållas med Internationella
Enhetssystemet.

Här bör även nämnas Matts Bäckströms
betydelsefulla insatser för att införa
mksa-syste-met, vilka bl.a. resulterat i en presentation av

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 537

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free