Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Nya metoder - Bekämpning av skogseld med kemikalier, av SHl - Metod för rening av vatten, av SHl - Gjutning av avgasat stål i argonatmosfär, av SHl - Automatisk reglering av flytande kväves nivå, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa flyger in på låg höjd (15—20 m), sliger brant
och öppnar samtidigt luckorna till sina tankar.
Därvid faller en klump av vitt eldbekämpningsmedel till
marken och täcker det brännbara materialet
framför brandfronten.
Firebrakes effektivitet beror på att luften utestängs
från det brännbara materialet så att detta inte tänds.
Vidare reflekteras värmestrålningen, och borsalterna
har brandskyddande egenskaper som länge
utnyttjats för behandling av textilier och andra material.
En annan viktig egenskap hos suspensionen är dess
stora densitet (1,2 kg/dm3) som gör att den håller
ihop även i de starka uppåtgående luftströmmar som
åtföljer stora bränder. Trots Firebrakes goda
egenskaper kan det inte ersätta de gängse
släckningsmetoderna utan är endast ett värdefullt komplement
till dessa (Chemical & Engineering News 17 juli 1961
s. 35—36). SHl
Metod för rening av vatten
En svensk metod för rening av vatten, som arbetar
enligt flotationsprincipen, kan kombineras antingen
med en biologisk bädd eller med kemisk fällning. 1
förra fallet får man en stor minskning av vattnets
biokemiska syreförbrukning, i senare fallet erhålls
dessutom en långt gående utfällning av fosforföreningar.
Metoden är inte i princip ny. Den kan användas
för rening av ytvatten till dricksvatten eller
fabriksvatten och för höggradig rening av avloppsvatten.
Man fiolerar siam i vattnet genom att sätta till en
liten mängd renvatten mättat med luft som avges i
form av små bubblor. Dessa fastnar på de fasta
partiklarna och lyfter dem till vattenytan från
vilken de skummas av (jfr Tekn. T. 1961 s. 1101).
Enligt uppgift blir apparaturen enkel och kompakt
samt anläggnings- och driftkostnaderna låga.
Metoden kan kombineras med olika metoder för
flockbildning. Den tillämpades första gången vid
Åkerlund & Rausing-gruppens pappersbruk i Östanå för
rening av vatten från Helgeån. I dag är fem
anläggningar i drift varav två för rening av avloppsvatten,
den ena i Strängnäs, kombinerad med en biologisk
bädd, och den andra vid Åkers Styckebruk,
kombinerad med kemisk fällning. I Karlstad finns en
anläggning för ytvattenrening.
I Strängnäs-verket avviker bara
avsättningsbassäng-en från en konventionell anläggning. Dess yta är
nämligen bara 25—30 % av ytan hos en sådan,
beroende på att ytbelastningen kan göras större vid
flotation. Den maskinella utrustningen (pumpar,
kompressorer m.m.) och härför erforderlig byggnad
blir emellertid större. Reningsverkets elkraftbehov
blir också större vid flotation. SHl
Gjutning av avgasat stål i argonatmosfär
Om vakuumavgasat stål inte gjuts i kokillen i
vakuumkammaren, måste metallstrålen passera genom
luften. Är denna fuktig, tar stålet upp väte, syre
och kväve, även om strålen är mycket kompakt. För
att hindra gasupptagningen kan man emellertid vid
gjutningen omge metallstrålen ined argon som inte
tas upp av stålet.
Då argon är 38 % tyngre än luft, kan man fylla
kokillerna med det före gjutningen. Dessförinnan
tätas fogen mellan kokillen och dess botten med en
packning av asbestpapper och silikatkitt. Vidare
tätas springan mellan kokillen och sjunkboxen, och
denna täcks av en tjock aluminiumfolie i vilken
göres ett hål för inledning av argonet. Till skänkens
botten ansluts en apparat genom vilken argon
sprutas radiellt mot metallstrålen under gjutningen.
Man har funnit att detta förfarande ger renare stål
än gjutning i luft. I ett fall sjönk stålets vätehalt
från 1,7 till 1,5 g/t, syrehalt från 40 till 31 g/t och
kvävehalt från 37 till 26 g/t. De argongjutna göten
får god yta och ger smiden som fyller mycket högt
ställda krav vid ultraljudprov. Ett amerikanskt
företag tillämpar gjutning i argon för alla sina
höghåll-fasta stål (W Wilson i Metal Progress maj 1961 s.
71—73; M F Hoffman, P G Bailey & L W Holmes
i Journal of Metals maj 1961 s. 345—349). SHl
Automatisk reglering av flytande kväves nivå
Man använder ofta kallfällor med flytande kväve
för att kondensera små mängder gaser i
liögvakuum-system. För att kallfällan skall fungera effektivt
måste den vara nedsänkt i en konstant volym av
flytande kväve. Det är emellertid svårt att hålla
vätskenivån konstant genom manuell tillförsel av
flytande kväve; vidare spiller man härvid och
förlorar dyrbar vätska genom avdunstning. Dessa
olägenheter kan emellertid undanröjas genom
användning av en enkel automatik.
Även om flytande kväve förvaras i ett väl isolerat
kärl, tar det upp värme från omgivningen och
avdunstar kontinuerligt. Den bildade gasen släpps ut
i luften, men om utloppet stängs, stiger trycket i
behållaren, och det kan då utnyttjas för transport
av flytande kväve till kallfällan.
Utloppet kan stängas automatiskt med en
kvicksilverfälla av glas (fig. 1), varvid flytande kväve
trycks över från behållaren (t.v.) till kallfällan
(t.h.). När kvicksilvret fylls i, stängs luft in mellan
B och D (fig. 2), varigenom vätskan hålls mellan
A och B. Gasutloppet är då stängt, och flytande
kväve rinner genom den isolerade ledningen från
behållaren till kallfällan.
När vätskenivån i denna nått kulan D kyls luften,
dess volym minskar, kvicksilvret rinner över i kär-
Kväve—tE
3 mm glasrör
cU ,
.-u-. 2 mm
I \ kapillär rör
Fig. 1.
Automatisk reglering av
flytande kväves
nivå i en
kall-fälla.
kapillärrör
Kula’ D silverfälla.
550 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>