- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
553

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Nybyggen - USA:s vädersatellit Nimbus, av OLj - Böcker - Kunskap, vetenskap för alla, av GAH - Elementens raseri, av Wll - God stationär vägbelysning — en fördelaktig investering, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Televisionsbilderna av molntäcket jämte övriga
mätresultat lagras på band och sänds ned på
kommando till ett antal markstationer, för vidare
befordran till den amerikanska väderbyrån i
Washington.

Den första Nimbus-satelliten skall sändas upp med
hjälp av en bärraket av typ Thor-Agena B till en
cirkulär polbana på 960 km höjd, med varvtiden
108 minuter. Meteorologer från olika länder
kommer att inbjudas att delta i Nimbus-projektet
(In-teravia Review 1962 h. 3 s. 307). O L]

■••-’v-:-" böcker

tropiska orkaner och cykloner med speciell
inriktning på vädret i Nordamerika. Boken ingår i en
amerikansk populärvetenskaplig serie Science Study
Series. Tyvärr har dock vetenskapligheten i flera
fall blivit offrad för en missriktad hurtfrisk
popularisering. Särskilt för dem som icke har några
grundligare kunskaper inom fysiken skulle det
varit värdefullt med klarare och mer uttömmande
definitioner över de elementära begreppen.

Enligt förordet skulle Science Study Series utgöra
ett led i ett omfattande program med syfte att lära
ut fysik med "modernare metoder". Vad dessa
metoder skulle innebära, har dock inte närmare
utvecklats, men man kan misstänka att moderniteten
yttrar sig i en viss oklarhet i framställningen och
försök att undgå svårigheterna genom att hoppa
över dem.

Boken som sådan är emellertid i hög grad
läsvärd för den som är intresserad av vädret och dess
växlingar och helst även har några kunskaper inom
mekaniken. WIl

Kunskap, vetenskap for alla, Kemi, fysik,
astronomi. Forum, Stockholm 1961. 368 s., ill. 69,50
kr.

Föreliggande bok är en svensk översättning av
första bandet av ett engelskt uppslagsverk
(kunskapsbok) för hemmet, Science Macdonald Illustrated
Library. För originalutgåvan har J Bronowski
svarat. Den svenska upplagan har redigerats av fil. dr
Bror Gustaver, fil. lic. L O Lodén samt fil. lic.
Robert Nilsson. Törd Hall har bidragit med en
introduktionsuppsats, Naturforskaren och hans
arbetsmetoder.

Kärnan i framställningen är en moderniserad
realskolekurs i fysik och kemi samt något mer
astronomi. Till detta har man lagt en stor mängd
roande, aktuella och intressanta exempel jämte rikligt
med vetenskapshistoriska notiser. Bildmaterialet är
välvalt, intresseväckande och illustrativt och
förmedlar en avsevärd mängd kunskap.

1 000 naturvetenskapliga termer och förklaringar
till dessa med hänvisningar till övriga notiser i
boken gör arbetet användbart som en enklare
uppslagsbok.

Svagheten hos verket är bristen på logisk
uppbyggnad som redaktionen söker försvara i
inledningen: "Kunskap förvärvas mindre systematiskt än
den i allmänhet publiceras. Även om vi har lagt
fram fakta i logisk följd har vi därför inte gjort
ordningen alltför sträng". Därtill kommer en
fullständig brist på allt som liknar matematisk
behandling och en enhetsskolehurtig rubriksättning och i
vissa avsnitt även motsvarande textframställning.
De italienska, neoklassiska, allegoriska planscherna
uppskattar jag ej.

Arbetet torde i Sverige vara av visst intresse för
pedagoger, undervisande i de lägre klassernas
deskriptiva fysik- och kemiavsnitt. De kan ha nytta
av bildmaterialet, de historiska uppgifterna och de
praktiska exemplen. Vidare är det en rolig
blädder-och bilderbok. Som uppslagsbok torde verket vara
varje annan modern sådan underlägsen. GAH

Elementens raseri, av Louis J Battan.
Prismaserien, Biblioteksförlaget, Stockholm 1962. 107 s.,
ill. 4,50 kr.

Under den braskande rubriken döljer sig en
populär och trevlig redogörelse för åskväder, tromber,

God stationär vägbelysning — en fördelaktig
investering, av Gustaf Hassel. Särtryck ur
Ljuskultur 1961, h. 4. 7 s. 5 tab.
Föreliggande särtryck är ett sammandrag av förf:s
föredrag vid Föreningens för Ljuskultur årsmöte
den 31 oktober 1961 och skall ge "en uppfattning
om den trafiktäthet, som erfordras för att stationär
belysning skall bli lönsam".

Med utgångspunkt från Bo Björkmans, KTH,
uppskattning av trafikkostnader för vägar med olika
trafikkapacitet (Tekn. T. 1961 s. 925—929) har förf.
sökt beräkna den minskning i trafikolyckorna vid
mörkerkörning, som skulle uppstå, om stationär
belysning av 10 lx medelbelysningsstyrka infördes på
dessa vägar. Förf. kommer därvid till den slutsatsen,
att denna belysning skulle betala sig själv genom
minskning av trafikolyckorna på riksvägar med en
trafikström av minst ca 3 500 fordon/dygn och på
motorvägar med minst ca 7 000 fordon/dygn. Han
har vid beräkningarna tagit hänsyn till att lampor
med 106 lm/W skulle användas i stället för de
hittills vanliga på 59 lm/W. Dessutom har han
beaktat den tidsvinst, som skulle uppstå genom att
bilförarna ej skulle behöva blända av och minska
hastigheten vid bilmöten o.d.

Förf. grundar sina beräkningar på en utländsk
undersökning, omfattande ca 1 750 trafikolyckor med
personskador, som fördelar sig på 70 % inträffade
olycksfall vid dagsljus och 30 % vid mörker, dvs.

1 det senare fallet vid mobil belysning. Det torde
vara klart, att denna begränsade undersökning har
ringa värde i detta sammanhang, så mycket mer
som jämförelsen gäller dagsljus och icke stationär
belysning i förhållande till mobil belysning.
Ytterligare en tvivelaktig statistisk uppgift uppges härröra
från samma källa, nämligen att mörkerolyckorna
skulle reduceras med 9 °7o vid "god gatu- och
vägbelysning". Med "god" avser förf. den engelska
Group A standard, som ungefär motsvarar 10 lx
medelbelysningsstyrka, som kan sägas motsvara en
luminans av ca 1 cd/m2 vid ljus betongväg. För att
lika stor luminans skall uppstå på mörk asfaltväg,
som ju är vanligast i Sverige, krävs omkring
trefaldiga belysningsstyrkan. Såväl
massundersökningar i stater i Västeuropa med mycket tät trafik
som fysiologiska experiment har visat, att riktvärdet
för god stationär belysning bör sättas till lägst

2 cd/m2 luminans, alltså mer än 20 lx
medelbelysningsstyrka (Tekn. T. 1958 s. 1059). Vid otillräcklig
sådan belysning uppstår riskabel förvirring, då en

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 553

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free