Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 22 - Nybyggen - Automatiserat blandgodsgjuteri, av WS - 79 000 tdw turbintankfartyg sjösatt hos Kockums, av N Lll - Svenska kärnreaktorplaner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stemet" (delvis utnyttjat i det nya) med ca 40 %
och med endast hälften av den tidigare personalen.
Det tunga formningsarbetet har man kommit ifrån.
Anläggningen producerar hårda och jämna formar,
som tillåter framställning av gjutgods med snäva
måttoleranser, något som har stor betydelse för
automatiserad maskinbearbetning. Den hårda
formen ger ett gjutgods med mycket släta ytor; gjutna
detaljer kan göras lättare tack vare
måttnoggrann-helen.
Den moderna smältanläggningen av duplextyp, som
är den första i Sverige, möjliggör järnanalyser
under sträng metallurgisk kontroll; gjutgodset får jämn
och hög materialkvalitet, vilket är betydelsefullt för
bl.a. modern skärande bearbetning och de ökade
kraven på hållfasthet. Genom den automatiserade
sandberedningen kan sanden kontinuerligt hållas
under noggrann kontroll, och därmed får också
gjutgodset noggrannare konturer. Slutligen har den nya
anläggningen, som installerades i augusti—september
1961, sänkt produktionskostnaderna.
Den nu företagna automatiseringen av gjuteriet
har, med sandberednings- och smältanläggningar,
krävt en investering av ca 5 Mkr. Gjuteriets
produktionskapacitet uppgår nu till 5 000—6 000 t/år
maskinformat gods. WS
79000 tdw turbintankfartyg sjösatt
hos Kockums
Det första av två rekordstora turbintankfartyg för
Esso Petroleum Co., London, sjösattes den 10 april
1962 i Malmö. Det var T/T "Esso Lancashire", fig.
1, om 79 000 tdw, det största fartyg som hittills
byggts i de skandinaviska länderna. Bygget utförs
till högsta klass i såväl Lloyd’s Begister som
American Bureau of Shipping. Det har följande
preliminära huvuddata:
längd överallt ........................ 855’—10" = 260,9 m
längd mellan perpendiklar ............ 820’— 0" = 250,0 m
mallad bredd ......................... 112’— 6" = 32,28 m
mallat djup ........................... 62’— 6" = 19,05 m
djupgående på sommarfribord ........ 46’—llVs" = 14,30 m
lastkapacitet ...................... 3 540 000 kbf = 100 250 m3
bruttodräktighet .................................... 48 800 rt
nettodräktighet ..................................... 30 500 rt
Skrovkonstruktionen är Essos egen och skiljer sig
i vissa avseenden rätt avsevärt från vad Kockums
brukar tillämpa. Mest påtagligt är att fartyget
saknar den vanliga , rundade övergången mellan däck
och sida. Här möts plåtarna nu nästan vinkelrätt.
Som förstärkning har ett grovt plattjärn nitats till
insidan av bordläggningen i höjd med däcket, och
den yttersta däcksplåten har svetsats till detta
plattjärn. Avsikten därmed är att hindra eventuella
sprickor i däcket att sprida sig till sida och botten. Ett
annat karaktäristiskt drag är att långskeppsspanten
går hela genom tvärskeppsskotten både vid
fartygssidorna och vid de mellanliggande långskeppsskotten.
Fartyget har bulbstäv av moderat typ.
De grova lastoljeledningarna som brukar finnas
på tankfartygens däck har förlagts under däck. Kvar
på däcket finns praktiskt taget endast
bunkerledningar samt rörsystem för ånga och vatten.
Lastdelen av fartyget är uppdelad i 13
centertankar och 2 X 13 sidotankar. 6:ans och 7:ans
sidotankar är avsedda uteslutande för barlast och är ej
anslutna till pumpsystemet för lastolja.
Barlasttankarna rymmer 8 700 m3. I huvudpumprummet,
som är beläget intill maskinrummet, installeras tre
turbindrivna lastoljepumpar med vardera en
kapacitet av 2 270 t/h vatten samt tre "stripping"-pumpar
på 380 t/h.
Fig. 1. Turbintankern "Esso Lancashire" om 79 000 tdw på bädden hos
Kockums före avlöpningen.
Kontraktsfarten är 17,5 knop och skall
åstadkommas av en Kockum-Laval ångturbinanläggning med
dubbel reduktionsväxel, utvecklande 26 900 lik vid
108,5 r/m. Änga genereras av två Kockum-byggda
Foster Wheeler vattenrörspannor, som normalt
producerar 39,4 t/h överhettad ånga och 68 t/h vid
forcering. Ångtemperaturen är 510°C och trycket
42 kp/cm2.
Vikten av skrovet vid sjösättningen uppgick till ca
20 300 t. NLll
Svenska kärnreaktorplaner
Det svenska programmet för utnyttjning av
kärnenergi är byggt på förutsättningen att
kärnkraftstationer kan ge elenergi till konkurrenskraftigt pris
först vid en storlek på 300—500 MW eleffekt. Man
har nu klart för sig att ett industriellt
kärnenergi-program inte skall forceras utan att man skall
avväga utbyggnaden så att den medger erforderliga
utvecklingssteg och kontinuitet i arbetet.
Agesta-reaktorn med 65 MW värmeeffekt, varav
10 MW eleffekt, som skall vara klar för drift 1963,
och Marviken-reaktorn på 105 MW eleffekt, som
beräknas vara i drift 1967, bör 1972 efterföljas av en
fullstor station på 300—500 MW eleffekt.
Utbyggnaden skall sedan från 1970-talets mitt fortsätta
med en eller två stationer per år.
Den svenska linjen, naturligt uran som bränsle och
tungt vatten som moderator, har många intressanta
utvecklingsmöjligheter. En av denna reaktortyps
fördelar är den enkla bränslecykeln. Den höga
utbrän-ning som kan uppnås i reaktorerna gör att de
utbrända bränsleelementens värde är så lågt att
utvinning av plutonium inte blir nödvändig för
kraftstationens ekonomi utan blir ett från denna skilt
problem.
Detta gäller för tungvattenreaktorer med såväl
naturligt som svagt anrikat uran som bränsle. I
lätt-vattenreaktorer måste bränslet vara starkare
anrikat, och det blir då ekonomiskt nödvändigt att
bearbeta de utbrända bränsleelementen för
tillvaratagande av uran-235 och plutonium. Det är svårt att
bedöma kostnaderna härför på längre sikt.
Vattenfallsstyrelsen och industrin skall stå för
uppförandet av Marviken-stationen med AB Atomenergi
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
