Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 22 - Andras erfarenheter - Tetrametylbly och fosfor i bensin för höga kompressionsförhållanden, av Ebr - Kristaller av ren magnesiumoxid, av SHl - Utnyttjande av koloxid från elektrougnar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistnämnda genom katalys sänker sotets
antänd-ningstemperatur (Tekn. T. 1954 s. 369). Genom
tillsats av fosfor till blybensinen kan driften göras
glödtändningsfri. En relativ fosfortillsats av 20 %,
varmed menas 20 % av den fosformängd som
teoretiskt behövs för att överföra allt bly i bensinen
till blyortofosfat, ger glödtändningsfri drift vid
kompressionsförhållandet 10 med kommersiell bensin,
innehållande tetraetylbly. Vid
kompressionsförhållandet 12 krävs emellertid 50—80 % relativ
fosfortillsats, som ger vissa nackdelar ur
försmutsnings-synpunkt.
Genom att använda tetrametylbly i stället för
tetraetylbly vinner man betydande fördelar.
Laboratorieprov har visat, att det då behövs endast 30 %
relativ fosfortillsats för glödtändningsfri drift vid så
högt kompressionsförhållande som 13 vid
användning av i USA förekommande kommersiellt bränsle.
Vid körprov på väg användes i försöksbilarna
V-8-motorer med 6,6 1 cylindervolym och
kompressionsförhållandet 13. Som försöksbränsle användes
bensin med 66 vol-% tyngre aromater, som ger
relativt stor mängd avsättningar. Blytillsatsen var 0,84
g/1 bensin, varigenom oktantalet 110 research
erhölls och knackningsrisken eliminerades. Tre olika
provbränslen användes vid försöken: bensin med
tetraetylbly, bensin med tetraetylbly och 30 %
relativ fosfortillsats samt bensin med tetrametylbly
och samma fosfortillsats.
Glödtändningar uppkommer huvudsakligen vid
stora belastningar, t.ex. vid accelerationer. Ju mer
glöd-tändningsbenäget bränslet är, desto mindre kan
trotteln öppnas vid accelerationerna. Det av
trottelöpp-ningen beroende undertrycket i motorns inloppsrör
kan därför sättas som mått på bränslets
glödtänd-ningsbenägenhet. I USA benämns dessa mått
"rumble limited manifold vacuum", som ungefär kan
översättas med "glödtändningsbegränsat
inloppsvakuum".
Under proven kördes för varje provbränsle en total
sträcka av ca 11 260 km. Vid provens början var
motorerna fria från avsättningar. Med vissa
mellanrum gjordes accelerationsprov med
LIB-grade-rade referensbränslen (Tekn. T. 1960 s. 760) för
bestämning av avsättningarnas
glödtändningsegenska-per under provkörningarna.
De observerade värdena för
glödtändningsbegränsat inloppsvakuum som funktion av LIB-talen för
avsättningarna från de olika provbränslena (fig. 1)
visar att man kunde accelerera med fullt öppen
trottel endast med tetrametylbly och 30 % relativ
fosfortillsats motsvarande LIB-talet 85 och ett
inloppsvakuum på 66,5 mb. Det LIB-tal som ger
glödtändningsfri acceleration vid helt öppen trottel kan
definieras som bränslets LIB-krav, i detta fall 85.
På basis av vägproven har en sammanställning
(tabell 1) över LIB-krav för två bränslen med olika
Tabell 1. LIB-krav för bensiner med 0,84 g/l bly och
olika tillsatser vid körprov med
kompressionsförhållandet 13
Relativ
fosfortillsats •/» LIB-krav vid
tetraetylbly tillsats av
tetrametylbly
Bensin med 66 °/o aromater1 .......... 30 > 100 85
50 75 55
46 °/o aromater2 .......... 30 75 65
1 katalytiskt reformerad bensin; 2 blandning av 70 °/o
katalytiskt reformerad och 30 °/o katalytiskt krackad bensin.
Glödtändninqsbeqränsat inlopps vakuum
mb
600 \–-
500
i*00\
°0 20 1*0 60 80 100 120
LIB-lal
Fig. 1. Glödtåndningsegenskaper hos bensin med hög
halt av aromater (66 %) i V-8-motor med
kompressionsförhållandet 13; o med tetraetylbly, • med
tetraetylbly och fosfor, x med tetrametylbly och
fosfor.
tillsatser för kompressionsförhållandet 13 gjorts. Av
resultatet (tabell 1) framgår, att användning av
tetrametylbly i stället för tetraetylbly medför en
minskning av LIB-kravet samt att en ökning av
aromat-halten i bensin ökar LIB-kravet (Perry, R H,
Gerard, P L & Heath, D P i SAE Journal jan. 1962
s. 48—50). EBr
Kristaller av ren magnesiumoxid
Man har någon tid känt till de elektroniska
egenskaperna hos stora enkristaller av magnesiumoxid.
Det har hittills varit svårt att framställa dem, men
man har nu i Kanada utarbetat en metod enligt
vilken kristaller med förutbestämd kvalitet kan
erhållas. Man kan också göra kristaller med bestämd
föroreningshalt, vilka har olika elektroniska
egenskaper när de är dopade med vissa
övergångselement.
I dag används magnesiumoxidkristallerna
huvudsakligen vid arbeten med laser- och maser-detaljer.
Magnesiumoxidens höga smältpunkt medger dess
användning vid hög temperatur, och dess
genomtränglighet för infrarött ljus vid hög temperatur är
oöverträffad. Kristaller över 18 mm har framställts,
och man har gjort genomsynliga linser med upp
till 75 mm diameter av flerkristalliniska stycken av
magnesiumoxid.
Dopade kristaller är tillgängliga, innehållande 0,05
% Fe203, 0,10 % Co„03, 0,03 % NiO, 0,05 % Cr203,
0,08 % Mo203, 0,50 % ALA, 0,02 % Ti02, 0,03 %
Zr02, 0,03 % U02 eller 0,09 % V205. Kristallernas
optiska egenskaper tycks inte påverkas av dopning
av angiven storlek (enl. Norton International Inc.,
Mass., USA). SHl
Utnyttjande av koloxid från elektrougnar
Vid tillverkning av ferrolegeringar i elektrougn
erhålls stor mängd koloxid som biprodukt; Union
Carbide Metals Co. får i sina fabriker tillsammans
över 6,8 Mt/år koloxid. Man har nu utarbetat
metoder för anrikning av gasen från elektrougnarna till
95 % CO. Denna produkt har högre koloxidhalt än
generatorgas, masugnsgas eller koksugnsgas.
Andra sätt att framställa koloxid, t.ex. reformering
av metan (naturgas) fordrar investeringar i utrust-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
