Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 23 - Södertälje-störningen i kraftförsörjningen, av Bertil Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omedelbart efter driftstörningen tillsattes en
undersökningskommission som skulle utreda
orsakerna till störningen och söka klarlägga
händelseförloppet. Denna kommission har
efter grundliga undersökningar av den skadade
materielen, bearbetning av registreringar från
reläer och skrivande instrument och ingående
diskussioner med experter inom olika
fackområden inom och utom landet, lagt fram en
rapport som klarlägger det händelseförlopp som
resulterade i att stationsbyggnaden i Södertälje
till stor del raserades.
Södertälje-stationen
Transformatorstationen i Södertälje är
ansluten till Älvkarleby Kraftverks 70 kV nät över
fyra ledningar. Full kraftleverans kan
upprätthållas över två av dessa, vilka som helst.
Trans-formatorbestyckningen utgöres av fem
transformatorer, tre för transformering till 20 kV
och två för transformering till 6 kV.
Dimensioneringen är sådan, att en 70/20 kV och en 70/6
kV transformator skall kunna vara ur drift
samtidigt utan att kraftleveranserna behöver
inskränkas. På motsvarande sätt är stationens
kopplingsschema så utformat, att ett brytarfel
eller ett fel på någon annan apparat inte skall
medföra något längre avbrott för
konsumenterna.
Utrustningen var uppställd inomhus i en
tegelbyggnad, uppförd för ca 45 år sedan av IV2
stens stortegel, fig. 1. Taket bestod av ett
yttertak av trä med tegeltäckning, upplagt på
fackverkstakstolar av stål och ett innertak av
betong. I en övre våning fanns ett 70 kV ställverk
med moderna oljeminimumbrytare,
kontrak-tionsbrytare. Bjälklaget mot undervåningen var
utfört av INP-balkar med 10 cm betongvalv
mellan balkarna. I undervåningen stod de fem
transformatorerna uppställda i
transformatorceller med portar av trä, och bakom
transformatorcellerna fanns utrymmen för 20 och 6
kV ställverk med tryckluftsbrytare, fig. 2. I ena
änden av byggnaden fanns kontrollrummet och
utrymmen för viss hjälputrustning.
Stationen har successivt moderniserats och en
ny 70/20 kV transformator skulle hösten 1962
ha installerats utomhus. Avsikten var att
stationen inom några år skulle kompletteras och
delvis ersättas med nya kringliggande
stationer av modernt utomhusutförande.
Brytarfelet
70 kV brytaren hade att bryta en induktiv
ström om ca 4 A. Brytaren är dimensionerad
för 800 A belastningsström och skall kunna
bryta en kortslutningsström om närmare 20 000
A. Vid brytning av en liten ström finns en
tendens till forcering, vilket innebär att brytaren
bryter strömmen före nollgenomgången. Den
magnetiska energi som finns upplagrad i en
tomgående transformator upptas härvid av
lindningskapacitansen, vilket medför en
spänningsstegring över transformatorn. Isolations-
Fig. 2. Sektion
av
ställverksdelen i Södertälje [-transformatorstation-]
{+transformator-
station+}
nivån är emellertid så väld, att de uppstående
överspänningarna normalt inte medför några
olägenheter, överspänningarnas storlek är
emellertid starkt beroende av rent
slumpmässiga förhållanden, t.ex. oljeströmningen i
brytaren och återtändningar i brytsträckan.
I det aktuella fallet har överspänningarna
blivit så stora, att de har givit upphov till
överslag till jord över två
transformatorgenomfö-ringar. Härvid har brytaren återtänt och blivit
utsatt för en kortslutningsström om ca 9 000 A.
En sådan förändring under brytförloppet
brukar betecknas som omslagsfel och innebär en
orimlig uppgift för brytaren. Man får en
mycket hastig tryckstegring i brytkammaren — upp
till ett par hundra at ö —• och denna sprängs
inom ett par hundradels sekunder (Tekn. T.
1958 s. 1283).
Från tidigare brytarexplosioner vet man, att
delar av brytaren kan kastas flera tiotal meter
i omgivningen. Lokala skador på byggnaden
kan därför mycket väl ha uppstått närmast
brytaren. Den omfattande raseringen av
övervåningen kan däremot inte ha orsakats av den
egentliga brytarexplosionen utan måste vara
resultatet av en sekundärexplosion, fig. 3.
Sekundärexplosionen
I brytarens släckningskammare bildas under
brytförloppet gaser, i huvudsak väte och
acetylen. Dessa gaser frigöres vid
brytarexplosionen och skulle möjligen kunna ge upphov till
en sekundärexplosion. En överslagsberäkning
visar emellertid, att gasmängden är helt
otillräcklig för att åstadkomma en tillräckligt
kraftig explosion.
En explosion kan också uppstå i en blandning
mellan luft och oljedimma ungefär på liknande
sätt som när ett dammoln exploderar (Tekn.
T. 1958 s. 1261 och 1273). Vid tryck
överstigande ca 50 at ö finns förutsättningar för att
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
