- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
610

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 23 - Nya material - Fluorhaltiga silikoner, av SHl - Utskiljningshärdande, krypresistent stål, av SHl - Polyvinylidenfluorid — en formsprutbar fluorplast, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vätskorna (FS 1265) kan användas som
smörjmedel vid hög oeh låg temperatur och högt
lagertryck när olöslighet i bränslen, oljor och
lösningsmedel fordras, som hydraulvätskor vid hög och låg
temperatur, kompressoroljor, flotations- och
däm-ningsvätskor samt som antiskumningsmedel.
Preliminära undersökningar har visat att vätskorna har
utmärkt stabilitet i kontakt med flytande syre. De
uppges ha mycket större smörjförmåga vid
rumstemperatur än andra flytande silikoner och kan i
allmänhet användas vid —40 till + 250°C.

De halvfasta produkterna (FS 1280 och 1281) är
särskilt avsedda till smörjning av ventiler som skall
tåla bränslen, oljor och lösningsmedel vid extremt
hög eller låg temperatur. De väntas också få
användning som tätningsmaterial och till smörjning
av lager för låg hastighet. De kan utnyttjas vid
— 60 till + 250°C.

Smörjfetten (FS 1290 och 1291) är avsedda för alla
slag av lager som skall arbeta inom ett stort
temperaturområde och i stänk av bränslen, oljor eller
lösningsmedel. De uppges ha större smörjförmåga än
något av de vanliga silikonfetten. FS 1290 kan
användas vid ned till — 55°C, medan FS 1291 inte bör
användas vid lägre temperatur än —- 45°C. Det
senare fettet har i stället något bättre antinötningseffekt
och något större smörjförmåga vid högt tryck
(Materials in Design Engineering okt. 1961 s. 14). SHl

Utskiljningshärdande, krypresistent stål

I Tjeckoslovakien tillverkas ett stål, betecknat
AKRN, som innehåller 35 % Ni, 15 % Cr och 3 %
W. Det görs utskiljningshärdande genom tillsats av
ca 1,5 % Ti, men också ca 0,5 % Al som kommer
in under stålframställningen spelar härvid en viss
roll. Stålet har utmärkt kryphållfasthet vid 650—
675°C och kan användas vid upp till 700°C, om
det inte utsätts för större spänningar. Man har nu
börjat använda det till gasturbinskovlar, och det är
utmärkt till bultar.

En metallografisk undersökning har visat att stålets
härdning sammanhänger med utskiljning av en fas
med sammansättningen Nis(Ti, Al). Vid stark
överåldring, som uppstår vid långvarig upphettning till
700—800°C, bildas också NisTi. Samtidigt med
ut-skiljningen uppträder fibrös karbid eller karbonitrid
Ti(C, N) i titanrika områden samt kromkarbid Cr7C3
i korngränserna.

överhettade prov har härdats på nytt utan
upplösningsbehandling och når då samma hårdhet, som
icke överhettade prov, men de har låg
krypbrott-gräns därför att den fasta lösningen vid detta
förfarande blir fattig på utskiljningshärdande
komponent. Hög hårdhet hos ett utskiljningshärdande stål
behöver alltså inte garantera god kryphållfasthet (L
Cizek, J Jezek & J Voboril i Metal Treatment &
Drop Forging nov. 1961 s. 433—442). SHl

Polyvinylidenfluorid — en formsprutbar
fluor plast

Polyvinylidenfluorid är en ny fluorplast som
tillverkas i halvstor skala i USA och nu är tillgänglig i
begränsad mängd under handelsnamnet Kynar,
tidigare RC-2525 (Tekn. T. 1961 s. 30). Polymeren
är en kristallinisk termoplast fri från tillsatser,
såsom mjuknings- och stabiliseringsmedel.

Polyvinylidenfluoridmolekylerna har mycket
regelbunden struktur, varigenom de kan packas tätt, i
synnerhet som väte- och fluoratomerna har nära
lika storlek. Vidare uppstår lätt vätebryggor i stort
antal mellan makromolekylerna, eftersom antalen

väte- och fluoratomer i dem är lika stora. Amorfa
och kristallina områden samverkar därför och ger
materialet en god kombination av mekaniska och
kemiska egenskaper (tabell 1).

Polyvinylidenfluorid har hög brottgräns, och
denna kan ökas genom orientering; slagsegheten är
god dock med den påtagliga anvisningskänslighet
som är utmärkande för kristallina polymerer.
Plastens vattenabsorption är så liten att fuktighet inte
nämnvärt påverkar dess mekaniska egenskaper.
Dess styvhet blir mycket stor vid extremt låg
temperatur, men materialet brister dock inte eller får
ytsprickor vid böjning. Plasten har enligt uppgift
större resistens mot strålning än andra
kommersiella fluorplaster; dess väderbeständighet är
mycket god.

Plasten tål relativt hög temperatur och är
själv-slocknande, den innehåller nämligen 59 vikt-%
fluor. Den håller i 0,5 h vid 345°C, i 12 h vid
260°C och över ett år vid 150°C. Vid termisk
sönderdelning avgår fluorväte, och dubbelbindningar
uppstår, men de mekaniska egenskaperna förblir i
stort sett oförändrade därför att inga
lågmolekylära produkter uppstår genom kedjebrott.

Man har inte funnit något verkligt lösningsmedel
för polyvinylidenfluorid vid rumstemperatur.
Plasten sulfoneras av oleum, men koncentrerade eller
utspädda syror, även oxiderande, har liten eller
ingen verkan. Den är resistent mot oorganiska
alkalier, men vissa primära aminer bryter ned den
vid förhöjd temperatur. Plasten är resistent mot
många organiska lösningsmedel, t.ex. aromatiska
och alifatiska kolväten, kolhalogenider och
alkoholer. Den sönderdelas (som tunn folie) av aceton
och löses av vissa starkt polära vätskor.

Utgångsmaterialet vid polymerens tillverkning är
vinylidenfluorid som erhålls genom avspjälkning av
klorväte från 1,1,1-klorodifluoroetan.

CH3CC1F2 —> CH2CF2 + HCl

eller avspjälkning av klor från
l,2-dildoro-l,l-di-fluoroetan

CH2C1CC1F2 —> CH2CF2 + Cl2

Den gasformiga vinylidenfluoriden (kokpunkt
under —70°C) polymeriseras i vattenlösning under

tryck genom initiering med fria radikaler (British

Plastics sept. 1961 s. 473—475). SHl

Tabell i. Egenskaper hos polyvinylidenfluorid

Densitet ................................. kg/dm3 1,76

Brottgräns vid 25°C .................... kp/mm2 4,9

100°C.................... kp/mm2 3,5

Förlängning vid 25°C ......................... °/« 300

100°C ......................... % 400

Tryckbrottgräns vid 25°C ............... kp/mm2 7

Elasticitetsmodul (böjning) .............. kp/mm2 140

Slagseghet Izod notched 25°C .......... kpm/cm2 0,52

unnotched 25°C ....... kpm/cm2 5,2

Hårdhet Shore D

Distorsionstemperatur vid 4,5 kp/cm2........ °C 150

18,5 kp/cm2........ °C 90

Vattenabsorption .............................. % 0,04

Sprödhetstemperatur ......................... °C —60

Smältpunkt ................................... °C 170

Sönderdelningstemperatur .................... °C 345

Formsprutningstemperatur ................... °G 205—290

Krympning vid gjutning .................... m/m 0,020

Dielkonstant vid 60 Hz ....................................................8,4

103 Hz ................................8,0

10» Hz ....................................................6,6

Förlustfaktor vid 60 Hz ..................................................0,049

103 Hz ..................................................0,8

10a Hz ..................................................0,17

Resistivitet .............................. ohmcm 2 . 10"

Genomslagshållfasthet ................... kV/mm 10,4

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free