Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 23 - Felsökning på jetmotorer genom vibrationsanalys, av Lennart Ståhlbrand - Mikrobearbetning av metaller med laser - En planerad betongkatedral i Liverpool - Nybyggen - Vindtunnel för machtalet 20, av Mats Viggh - Universallokprototyp levererad till SJ, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obalansen ligger. Många fall är emellertid
avsevärt mer komplicerade. Man kan ställas
inför alla tänkbara varianter, såsom vibrationer
vid låga varvtal, vibrationer vid enbart
marschvarvtal, vilka helt försvinner vid fullt varvtal,
vibrationer som hela tiden glider fram och
tillbaka över ett stort frekvensområde samt
vibrationer under enbart accelerationer och
retar-dationer.
Med en god analysator, som har inbyggd
synkroniseringsanordning, går det att följa
vibrationerna under accelerationer och
retardatio-ner. Vid oroliga, glidande frekvenser får man
söka sig fram på andra vägar, t.ex. använda
oscilloskop, där man kan se svängningarna. En
väg som vi nyligen har börjat treva oss fram
på är att lyssna på vibrationer. För den som
hört vilket oljud en jetmotor ger ifrån sig,
speciellt i en provcell, verkar detta kanske
omöjligt. Men det är inte i provcellen man lyssnar.
Mikrofonen ansluts till en
lågfrekvensförstärkare och sedan lyssnar man på svängningarna
i en högtalare inställd på en behaglig ljudnivå.
Det mänskliga örat har mycket lätt för att
uppfatta variationer i tonhöjd och man har lätt för
att skaffa sig en hörselminnesbild, t.ex. av
olika röster.
Det är ännu för tidigt att avgöra om man kan
utnyttja denna möjlighet, men det är tänkbart
att man med tillräcklig erfarenhet i vissa fall
kan ställa diagnos på en vibrerande motor
enbart genom att lyssna.
För att ställa diagnos på vibrerande motorer
behöver man, förutom de rätta tekniska
hjälpmedlen, insikter i ämnet och framför allt
erfarenhet. Man kan skaffa den erfarenheten
genom att mer eller mindre målmedvetet
undersöka vilka vibrationsbilder man får, om man
arrangerar olika fel i en jetmotor. Det som
hindrar oss att starta en sådan forskning är de
stora kostnaderna. Enbart bränslekostnaderna
för körning av en jetmotor i provcell på de
varvtal som fordras är ca 25 kr/min. Härtill
kommer de belopp det kostar att disponera en
dyrbar motor, med pris över 1 Mkr., en
provcell, personal m.m. Dessa förutsättningar gör
att vi måste öka vårt vetande långsamt och
trevande genom att studera alla inträffade
vibrationsfall ingående och krama ut så mycket
informationer som möjligt.
I
nybyggen
■
Vindtunnel för machtalet 20
En vindtunnel för hastigheter upp till machtalet 20
har nyligen installerats vid US Air Force Arnold
Engineering Development Center i Tullahoma,
Tennessee. Den höga strömningshastigheten uppnås
genom att en elurladdning får upphetta komprimerad
luft i en tryckkammare. Kammaren utgörs av ett
modifierat kanoneldrör med kalibern 306 mm från
slagskeppet USS "New York".
Energin för elurladdningen lagras i en luftspole
vägande ca 50 t. Den matas från fyra
specialkonstruerade generatorer. Dessa drivs i sin tur av två
svänghjul om vartdera 40 t, vilka accelereras under
15 min innan generatorerna kopplas in. Aggregatet
lämnar 10° A vid 20 kV under 10 ms (Electronic
News 28 mars 1962 s. 39). Mats Viggh
Universallokprototyp levererad till SJ
Ett universallok med likströmsmotorer och
kisellik-riktare levererades i februari 1962 från Aseas
Ludvikaverkstäder till SJ. Drivmotorerna är avsedda
för likström, som erhålls från kontaktledningens
15 000 V växelspänning med frekvensen 162/s Hz
genom torrlikriktare i loket. Elutrustningen är
luftkyld och lämpar sig därigenom särskilt för vårt
klimat. Lok för kontaktledningsdrift med 25 000 V
linjespänning vid 50 Hz fordrar den nu i bruk tagna
typen av elutrustning. Huruvida systemet blir
fördelaktigt i Sverige får drifterfarenheterna av
loktypen, som utförts i två exemplar, utvisa.
Loktypen har utformats så, att den passar för
lastprofilen hos de flesta europeiska
järnvägssystemen med 1 435 mm spårvidd, fig. 1. Loket passar
alltså för järnvägarna i Schweiz, Tyskland och
Norge, som har samma system som SJ. Det kan
också lätt ändras till att passa frekvensen 50 Hz,
varför det också kan köras på järnvägar med detta
elsystem och kontaktledningar. Särskilt efter andra
världskriget har man i flera länder nyelektrifierat
med 50 Hz och 25 000 V linjespänning, varvid loken
Mikrobearbetning av metaller med laser kan
utföras med en robust apparat i vilken ljus
koncentreras till en liten fläck på arbetsstycket. Härvid
uppstår så hög temperatur att metallen kan
bearbetas eller svetsas. Medeleffekten är 10 kW, och
25,6 kJ tillförs per ljusimpuls med 0,17 Hz frekvens.
En planerad betongkatedral i Liverpool har
provats i modell vid National Physical Laboratory.
Den katolska katedralen består av två stympade
koner med storytorna nedåt. Den kröns upptill av
nålformiga spiror. Katedralen har vindberäknats för
de närmaste 500 åren med maximalt 70 m/s i
vindstötarna, vilka möjligen kan ge upphov till
"galopperande svängningar" i spirorna.
Fig. 1. SJ.s
provlok med
kisellikriktare
Rb-1.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>