Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Torktrummor för kornformigt gods, av Gustav Bojner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11.
Roterande tubtrumma för torkning,
kylning eller [-luftförvärmning.-]
{+luftförvärm-
ning.+}
Lamelltrumma
Lamelltrumman, fig. 10, utformades för 35 år
sedan. Det är en intressant och effektiv
konstruktion. Den roterande trumman är invändigt
försedd med längsgående kanaler för den
varma torkgasen med tangentiella gasutlopp till
beskickningen. Gasen pressas av en fläkt in
från änden av trumman, där en stillastående
gasfördelningsring ligger an mot trumman och
tätar för gasen. På detta sätt blåses de varma
torkgaserna in endast i de kanaler som täcks
av beskickningen och pressas tvärsigenom
beskickningen ut i trummans fria inre rum.
Beskickningen hålls i effektiv omblandning
under trummans rotation. Tack vare
ombland-ningen uppstår en livlig turbulens vid gasens
passage genom beskickningen, och en
effektivare värmeöverföring torde inte kunna uppnås
och inte heller en jämnare torkning. Trumman
är i dessa avseenden idealisk.
Beskickningsvolymen i trumman är ganska
stor, ca 25—30 % av trummans totala inre
volym. Den första trumman som tillverkades i
industriell storlek var avsedd för torkning av
träkolsstybb där dammbildningen var ganska
måttlig. De flesta efterföljande trummorna var
avsedda för fuktiga träbränslen och en för
torkning av strötorv. Man kunde i denna se
hur den omblandade beskickningen släckte
gnistregnet som kom med gaserna från eldning
med strötorv. Särskilda säkerhetsanordningar
var vidtagna vid alla anläggningarna, för att
inte fläkten skulle kunna vara i gång, om
trumman stannade.
Den intressantaste av dessa anläggningar var
en avsedd för torkning av barkspån från
kniv-barkmaskiner. Den var dimensionerad för
2 300 kg/h avdunstad vattenmängd, men vid
upprepade prov erhölls 3 000 kg/h och mer
med den beräknade gasmängden. Det befanns
därvid att 700—800 kg/h fukt avlägsnades utan
att förbruka ångbildningsvärmet, dvs.
lämnade torktrumman som dimma. Lamelltrumman
har dock även använts för många andra
material; bl.a. uppges att den lämpar sig för 98
olika uppräknade kemikalier.
Men denna torktrumma har även nackdelar.
En sådan är att man inte kan blåsa in gas av
så hög temperatur som ibland skulle erfordras.
Beskickningsvolymen är väsentligen beroende
av torkgodsets rasvinkel. Den är vidare ganska
dyr i tillverkning.
Tubulärtork
Tubulärtorken, fig. 11, består av en rotor
genomdragen av axiella tuber och försedd med
centrala halsar som bildar tillopp och avlopp
för torkgodset till och från torkrummet. Botorn
är lagrad i ett stillastående cylindriskt hölje
med gavlar, som helt omsluter rotorn, utom
vid halsarnas ändar, där rotorn är lagrad och
har drivanordning. Höljet sträcker sig axiellt
utanför rotorns tubplåtar, så att en kammare
bildas i apparatens båda ändar
(ändkamma-re) mellan tubplåtarna och höljets gavlar. Här
anordnas tillopp och avlopp för den
värmeav-givande gasen. Mellan det stillastående höljets
cylindriska mantel och rotorns cylindriska
mantel bildas ett litet ringformigt rum.
Apparatens båda ändkammare står alltså i
förbindelse med varandra genom tuberna och det
ringformiga rummet, som tillsammans bildar
passage för den värmeavgivande gasen från
den ena ändkammaren till den andra och där
gasen kyls.
I varje tub är inlagt ett axiellt styrt, löst
rullande plattjärn som under rotationen håller
tuben ren och även bildar en sekundär
värmeyta som förbättrar värmeöverföringen. Den
värmeavgivande gasen hålls med en fläkt i
cirkulation. Gaserna cirkulerar genom apparatens
tuber och det ringformiga rummet samt en
utanför apparaten belägen eldstad eller annan
värmekälla.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
Roterande Stillastående
Peterande
Stillastående
Fig. 10.
Lamell-trumma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
