Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Nya metoder - Citronsyra rengöringsmedel för ångpannor, av SHl - Ultraljudförstärkare, av JRT - Lätthanterliga gaser lösta i is, av SHl - Nybyggen - Sovjetiska utsjöbärplansbåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillsätter sedan litet citronsyra för att hålla järnet
i lösning när pH höjs till 10 genom tillsats av 1 %
ammoniaklösning.
Till den alkaliska lösningen sätts ett
oxidationsmedel, t.ex. natriumnitrit till en halt av
0,25—-0,50 %, och omröringen eller cirkulationen
fortsätts i 3—5 h, varvid temperaturen kan få sjunka
under 65°C. Under denna behandling löses koppar
och stannar i lösningen som ett
koppar-ammonium-komplex. Rengöringslösningen släpps ut- och
pannan sköljs med vatten.
Om ammoniakångor blir besvärande, kan man i
stället för ammoniak använda en amin, t.ex.
tri-etanolamin som inte är flyktig, ger alkalisk
reaktion och bildar stabila komplex med järn och
koppar. Rengöring med citronsyra kostar ungefär lika
mycket som andra rengöringsförfaranden men tar
mindre lid och ger stålytor som inte rostar innan
pannan tas i bruk på nytt (Chemical Engineering
27 nov. 1961 s. 50). ’ SHl
Ultraljudförstärkare
En växelverkan mellan fotokonduktiva och
piezo-elektriska fenomen i halvledare kan användas för
förstärkning av ultraljud. Detta har nyligen
experimentellt bekräftats vid Bell-laboratorierna i USA.
Ett halvledarmaterial som kadmiumsulfid visar
både fotokonduktiva egenskaper, dvs. den elektriska
ledningsförmågan ökar vid belysning, och
piezo-elektriska egenskaper, dvs. mekaniska påkänningar
ger upphov till elektriska spänningar över
kristallen vinkelrätt mot det mekaniska kraftplanet och
titi storleken beroende av den mekaniska
påkänningen storlek (Tekn. T. 1959 s. 597). Det
piezo-elektriska fenomenet är reversibelt. När en
ultraljudsvåg vandrar genom en t.ex. stavformigt
utskuren kristall av kadmiumsulfid uppträder således ett
i takt med ljudvågen varierande elektriskt fält tvärs
över staven. Detta fält kommer att vandra med
den akustiska vågen.
Befinner sig kristallen i mörker, är den en god
isolator, och de elektriska spänningarna ger ej
upphov till några strömmar. Om däremot ljus tillåtes
belysa kristallen alstrar detta en viss mängd
elek-tronhålpar. Dessa uppträder som negativa och
positiva elektriska laddningar och samlas i grupper
utmed staven under påverkan av det piezoelektriska
fältet. Man visade teoretiskt, att dessa grupperade
laddningar skulle kunna överföra energi till den
akustiska vågen om de genom yttre påverkan
tvingades att vandra genom kristallen med högre
hastighet än den akustiska signalen.
Experiment har nu visat att om
laddningsgrupperna i ett yttre elektriskt fält accelereras till önskade
hastigheter så kommer den akustiska signal som
lämnar kristallen att vara kraftigare än den som
matats in. Vidare lyckades man med en tillräckligt
hög accelerationsspäning åstadkomma mekaniska
svängningar i kristallen, utan att någon akustisk
signal behövde matas in, dvs. den akustiska
förstärkaren råkade i självsvängningar.
Bland möjliga tillämpningsområden nämnes
fördröjningsminnen i datamaskiner. I dessa har
piezoelektriska kristaller utnyttjats som
fördröjningselement. Kristallen matas med en akustisk signal, som
lagrar den binära informationen. Efter
fördröjnings-tiden uppträder signalen i fördröjningsledningens
bortända men är dämpad och måste förstärkas.
Efter förstärkning kan signalen på nytt matas in
till fördröjningsledningen i vilken den således
kommer att cirkulera runt. När informationen önskas
för en beräkning inväntar man det ögonblick dè
sökta data passerar förstärkaren och avtappar
signalen utan att därför radera ut den. I denna liksom
andra tillämpningar (Tekn. T. 1961 s. 1354) skulle
ultraljudförstärkaren erbjuda väsentliga fördelar
(Scientific American nov. 1961 s. 86). JRT
Lätthanterliga gaser lösta i is
Många gaser, som används allmänt i industrin och
i laboratorier, transporteras och lagras normalt
under tryck i tjockväggiga tryckkärl vilket ofta är en
dyrbar metod. Det rapporteras emellertid nu att en
ny teknik möjliggör lagring av stora gasmängder
i en form lämplig för hantering vid atmosfärstryck.
I princip består processen i framställning av
gas-haltig is, vars smältpunkt ligger mellan 0 och 14°C.
Den kan lagras lång tid vid atmosfärstryck och ca
— 10°C; gasen frigörs när isen värms till smältning.
På detta sätt kan man hantera t.ex. C02, CO, N20,
H2S, CH3C1, Cl2, He, Ne, Ar och Kr.
Isen framställs i ett reaktionskärl genom
absorption av gasen under omröring i
vattenledningsvatten vid 11,5—43 bar tryck och 0—14°C.
Reaktionstiden avpassas så att is med önskad gashalt erhålls,
t.ex. 50—90 1/kg för koldioxid och 40—55 I/kg för
dikväveoxid. Den erhållna isen kan i de flesta fall
användas omedelbart. Den liknar vanlig opak eller
klar is och är fri från vätska (Engineers’ Digest dec.
1961 s. 67). SHl
I
I
nybyggen
■
Sovjetiska utsjöbärplansbåtar
Trafiken med bärplansbåtar blir alltmer omfattande
i Sovjetunionen. Ministeriet för flodflottan i Ryska
Socialistiska Federativa Sovjetrepubliken har lett
utvecklingen, och under sjöfartssäsongen 1962
insätts ett 60-tal bärplansbåtar av typerna "Raketa"
och "Meteor" samt bärplansflottans flaggskepp
"Sputnik" (Tekn. T. 1962 s. 408). Ett 20-tal
bärplansbåtar kommer således att trafikera Volga
sommaren 1962.
Men även handelsflottans ministerium har sin
uppmärksamhet riktad på bärplansbåtarna, och redan
i år kommer "Strela" (Pilen), "Kometa" och "Vichr"
(Virvelvinden) att sättas i trafik, tabell 1. V-forma-
Tabell i. Sovjetiska utsjöbärplansbåtar
"Vichr" "Strela" "Kometa’
48 29 34,4
9 5 —
Bredd med bärplan –– m 12 8 9,6
Djupgående i bärplans-
1.4 0,9 1,2
Deplacement ............ t 78 45 54
Total motoreffekt .... hk 3 600 2 X 1 000 1 800
Högsta fart ........ knop 40 40 40
Bränsleförrådet räcker
sjömil 400 120 100
Antal passagerare ........ 260 92 120
Besättning ................ 5 — —
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
