Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Villauppvärmning med gasol och stadsgas, av Bengt Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år. I hus med källare placeras givetvis
oljetanken i källaren, och då denna i regel ändock
inte helt utnyttjas, bör ifrågavarande
utrymmeskostnad ej tas med. Det kan här påpekas,
att under 1956—1960 var ungefär vart tredje
nybyggt småhus källarlöst.
För gasol och stadsgas har angivits en
kostnad för värmeanläggningen på 2 000 kr. med
en amorteringstid av 20 år, vilket är ett
medelpris för olika anläggningar med
förrådsberedare eller
genomströmningsberedare3’Dessutom tillkommer avgifter för servisledning från
stamledningen till villan på i medeltal 200 kr.
samt en anslutningsavgift på 500 kr. som
bidrag till erhållande av ett lägre gasol- eller
stadsgaspris. Då värmekostnaderna senare
kommer att beräknas för såväl normalisolerade som
optimalisolerade hus, har en extrakostnad för
större radiatorer på 200 kr. medtagits för det
normalisolerade huset.
Man får en total kapitalkostnad på 414 kr/år
för olja och 212 kr/år för gasol eller stadsgas,
tabell 2.
Driftkostnader
Då en oljebrännare fordrar mer reparation och
tillsyn samt omsorgsfullare sotning och
dessutom elenergi till dess oljepump och luftfläkt,
blir driftkostnaden vid olja 154 kr/år mot 56
kr/år för gasol eller stadsgas, tabell 3.
Verkningsgrad
För att kunna beräkna bränsleåtgången på
grundval av ett beräknat netto värmebehov
måste man känna till, hur stor del av den i
brännaren avgivna värmemängden, som kan
utnyttjas under ett år. Det är mycket
komplicerat att bestämma denna årsverkningsgrad, då
den beror av en mängd faktorer, såsom
rökgasförlust till skorstenen, pannvattnets
temperatur och därmed sammanhängande
strålningsförluster samt stilleståndsförluster på grund av
att luft sugs genom pannan ut i skorstenen,
även då brännaren ej är i drift; de sistnämnda
beror bl.a. av brännarens effekt i förhållande
till erforderlig effekt.
Rökgasförlusten kan t.ex. lätt bestämmas med
rökgasanalys och temperaturmätning, men den
är i högsta grad beroende av, hur brännaren
är inställd och hur pannan sköts. Detta är
särskilt förhållandet vid oljeeldning, då en del
oförbrända gaser och därmed också sot
erhålles. Sotavlagring i avgaskanalerna försämrar
värmeövergången till pannvattnet, varvid av-
Tabell 3. Driftkostnader
Olja Gasol,
stadsgas
kr/år kr/år
Reparation, servis ............100 50
Sotning ................................24 6
Elenergi till brännare .... 30 —
Totalt 154 56
gaserna lämnar pannan vid högre temperatur.
Även om en del undersökningar har utförts1’2| s,
återstår en del att göra för såväl oljeeldning
som gasol- och stadsgaseldning; framför allt
behövs enhetliga provningsbestämmelser under
olika driftförhållanden.
Enligt undersökningar inom Svenska
Gasverksföreningen kan en årsverkningsgrad av
75 % anses vara ett medelvärde för olika
värmeanläggningstyper för stadsgas. Vid
praktiska jämförelser har det visat sig, att 1 600—
1 800 m3 stadsgas motsvarar 1 m3 olja, det lägre
värdet i jämförelse med högtrycksbrännare, det
högre i jämförelse med lågtrycksbrännare för
olja. Då gasol har samma förbränningstekniska
egenskaper som stadsgas, blir detta förhållande
560—630 kg gasol per m3 olja. De effektiva
värmevärdena är 3 850 kcal/m3 stadsgas och 11 000
kcal/kg gasol samt 8 600 kcal/1 olja.
För en årsverkningsgrad av 75 % för gasol
eller stadsgas blir då oljans årsverkningsgrad
53,8—60,5 %. Detta stämmer ganska väl med
utredningar gjorda 1959 av Statens
Hantverksinstitut, Tekniska Högskolan och
Byggnadsstyrelsen5 som till resultat gav årsverkningsgraden
42,7—53,6 % för högtrycksbrännare och 61,4—
62,1 % för lågtrycksbrännare. Det anses dock,
att man i dag med en lämplig kombination av
högtrycksbrännare och panna kan nå en högre
årsverkningsgrad.
Förutsättningen härför är dock, att pannan
underhålles väl, vilket i praktiken knappast är
fallet. Dessutom är dessa konstruktioner så nya
att de ännu inte hunnit provas tillräckligt. För
att dock inte använda för låg årsverkningsgrad
för olja har jag vid kostnadsberäkningarna satt
den till 60 % för högtrycksoljebrännare som
används mest.
Bränslekostnad
Priset för eldningsolja 1 är officiellt 181 kr/m3
i noll-zon. På grund av generella rabatter är
dock marknadspriset lägre, och för att inte ett
för högt oljepris skall användas, har jag
utgått från 170 kr/m3 olja.
Stadsgaspriset för villauppvärmning är olika
i olika städer. Priset i Stockholm är i dag 18—
19 öre/m3. För gasolen är det svårare att ånge
priset, då häri också måste ingå kostnader för
transport, förångning av gasolen, amortering
och underhåll av cisternanläggningen och
ledningarna samt avläsning av gasmätare. Dessa
kostnader med undantag för
’förångningskost-naden är beroende av antalet anslutna villkor
och cisternanläggningens läge i förhållande till
järnvägsstation och gasoldepå.
För ca 200 villor bör ett totalt gasolpris av ca
400 kr/t och för ca 20 villor 540 kr/t kunna
erhållas, vilket motsvarar ett stadsgaspris av
ca 14,0 respektive 19,0 öre/m3. Jag har därför
utgått från ett pris 18,5 öre/ms stadsgas och 529
kr/t gasol. För att också ge en jämförelse med
ett lägre gaspris har kostnadsberäkningar
medtagits för 471 kr/t gasol motsvarande 16,5 öre/
m3 stadsgas.
För de fortsatta beräkningarna är det lämp-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 25 fi47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
