Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Villauppvärmning med gasol och stadsgas, av Bengt Persson - Den svenska åkerjordens bördighet 1919—1960, av HJ - Behovet av ökad transportforskning, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skörd ,
ské/haär
3000-
Slutord
Gasol eller stadsgas kan användas som
villabränsle till ungefär samma totala årskostnad
som för olja, då installationen görs i nybyggda
villor, som för gasol och stadsgas extraisoleras
så att den totala anläggningskostnaden blir
ungefär densamma som för olja. För gasol är
det dock nödvändigt, att ett flertal närliggande
villor ansluts till en gemensam
gasolcisternan-läggning.
Om enbart bränslekostnaderna jämförs, blir
dessa i regel något högre för gasol och stadsgas
än för olja. Detta kommer särskilt att bli fallet
under det första året, då bränslebehovet för
värme är ca 30 % större än normalt på grund
av värmeåtgången för husets torkning. Det sägs
ju också, att i ett nybyggt hus skall faen bo
det första året, byggmästaren det andra året
och villaägaren det tredje, men har inan då
gasol- eller stadsgas, blir det särskilt angenämt.
Litteratur
1. Lilje, C: Stadsgas för värme och varmvatten i
konkurrens med andra bränslen. Svenska Gasverksföreningens
Årsbok 1959 s. 18—29.
2. Hallberg, S: Vad kostar värmen? Trädgårdsstadstidningen
1959 h. 6/7, s. 10—21.
3. Tärnsfröm, N: Gaseldning i villapannor. Svenska
Gasverksföreningens Månadsblad 28 (1961) s. 73—80.
4. Hamberg, H: Varmvattenberedare — nya apparattyper,
nya detaljer. Svenska Gasverksföreningens Månadsblad 27
(1960) s. 11—28.
5. Bahnö, G & Hallberg, S: Verkningsgrader och
jämförelsetal vid eldning i villapannor med koks och olja. Svenska
Petroleuminstitutet och Koksinstitutet Rapp. 2 aug. 1960.
6. Höglund, I: Värmeförluster i småhus — resultat frän
mätningar i provhus. Bygget 1960 h. 1, s. 12—16.
7. Lindskoug, N: Småhusens värmeproblem. Tekn. T. 91
(1961) s. 801—806.
8. Adamsson, B: Elektrisk uppvärmning av småhus.
Bygg-forum 1962 h. 2 s. 33—37.
9. Nordström, B: Elkonsumtionen i Sverige 1960—1970. Tekn.
T. 92 (1962) s. 41—46.
Den svenska åkerjordens bördighet 1919—
1960. Genom växtförädlingen har man undan för
undan fått fram mera givande kulturväxter. Detta
förhållande borde tillsammans med en alltmer
förbättrad gödsling ha medfört stigande
genomsnitts-skördar. Undersöker man emellertid hur den
genomsnittliga skörden av spannmål (uttryckt i
skördeenheter, ske) varierat under åren 1919—1960,
finner man emellertid blott en svag, statistiskt sett
osäker, skördeökning för hela perioden (kurvan A
i fig. 1), uppgående till 5,7 ske/ha år. En
skördeenhet är 1 kg korn eller med hänsyn till fodervärdet
ekvivalent mängd av andra grödor.
Om man delar upp den undersökta tidsperioden
i två delar, en omfattande 1919 t.o.m. 1939 och den
andra 1940 t.o.m. 1960, samt utför regressionsanalys,
får man fram två statistiskt sett säkra trendlinjer,
och B2 i fig. 1. Under den första delen av
tidsperioden var den genomsnittliga skördeökningen 27,6
ske/ha år och under den andra delen 35,1 ske/ha
år.
Av diagrammet framgår att skördenivån i början
av 1940-talet språngvis sänktes från ca 2 500 till ca
1 900 ske/ha år. Orsakerna härtill är inte klarlagda.
Några omständigheter som kan ha bidragit till
skördeminskningen har dragits fram. Man har trott att
Fig. 1. Skörd av mogen spannmål i skördeenheter per hektar och år
under 1919—1960.
jordens humustillstånd försämrats på grund av
minskad tillförsel av stallgödsel och minskad odling
av vallväxter. Man har också förmodat att de
markfysikaliska tillståndet kan ha försämrats genom
ökad användning av tunga maskiner.
Dessa förklaringar är otillfredsställande.
Jordbrukets driftförhållanden ändrades inte plötsligt 1940
och användningen av tunga maskiner kan — om den
överhuvud taget haft någon inverkan ■— inte ha
gjort sig gällande förrän under 1950-talet. Under
andra världskriget minskades användningen av
handelsgödsel, men effekten härav kan tidigast ha visat
sig 1942—1943.
Det anses möjligt att ett detaljerat studium av
klimatutvecklingen under perioden 1919—1960
skulle kunna ge någon förklaring. En intressant
iakttagelse är att variationer i skördeavkastningen från
år till år varit större under perioden 1940—1960 än
under 1919—1939. Härtill har det dåliga
skördeutfallet under 1941, 1947 och 1955 starkt bidragit (Olle
Gunnarsson i Växtnäringsnytt 1962 h. 2 s. 1). HJ
Behovet av ökad transportforskning.
Transportforskningsbehovet har undersökts av
Kommittén för Trafikforskning, som vid årsskiftet 1961/62
framlade en rapport därom. Kommittén bildades i
maj 1960 vid en konferens ordnad av Institutionen
för Kommunikationsteknik på KTH.
Transportfunktionens bidrag till nationalprodukten uppskattas till
brutto 7 700 Mkr. (netto 4 900 Mkr.) för 1958 (jfr
Tekn. T. 1959 s. 201 och 1961 s. 638). Området bör
alltså vara givande för forskning, utveckling och
rationalisering.
De forskningsuppgifter som kommittén anser vara
särskilt angelägna är t.ex. utarbetandet av
prognoser för den långsiktiga trafikplaneringen,
samordningen mellan olika transportmedel, trafiksäkerhet,
trafikledernas kapacitet i relation till
trafikkomponenternas egenskaper, lokalisering av
trafikanläggningar, trafikköer, kollektiv persontransport,
optimal axelbelastning m.m.
Under 1950-talet har IVA:s
Transportforsknings-kommission, Statens Trafiksäkerhetsråd, Statens
Väginstitut, Industrins Utredningsinstitut,
Flygtekniska Försöksanstalten och Statens Nämnd för
Byggnadsforskning producerat 88 forskningsarbeten
inom ämnesområdet. De publicerade rapporterna
omfattar sammanlagt nära 5 000 sidor. Kostnaden
har varit 4,7 Mkr., dvs. i genomsnitt mindre än en
halv miljon kronor per år. Detta är helt
otillräckligt i relation till en årlig investering av ca 5 000
Mkr. för transport och trafik. Insatsen måste
ökas.
Rapporten utmynnar i ett förslag om ett nytt or-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
