Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - STF maj - Forskningsstationen Studsvik - Arbetsmätning vid blandad tillverkning - Fysikerna på arbetsmarknaden - Flygmål - Tekniska och biologiska reglersystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
effektiv distribution av forskningsresultaten, låt
forskare syssla med forskning!
Arbetsmätning vid blandad tillverkning
Per Söderström, AB Volvo, Skövdeverken, berättade
vid Sifeos sammanträde torsdagen den 10 maj att
10—12 företag har samarbetat för att utarbeta
ackordsunderlag för verktygsavdelningar med hjälp
av MTM. Trots en relativt hög initialkostnad och
utgifter för överföring har kostnaden per företag
blivit rimlig och resultatet utmärkt.
Produktionskostnaderna har nämligen sjunkit trots att antalet
arbetsledare ökats, kostnaderna för planering och
arbetsstudier stigit samt arbetarnas individuella löner
höjts. De bästa resultaten har nåtts vid de företag,
där produktionsledningen allvarligt engagerat sig i
arbetet. Med hjälp av UMS har man i Skövde vid
underhållningsavdelningar lyckats komma upp till
en ackordsvolym på 85—90 %.
Om arbetsmätning tillämpas inom en allt större del
av industrin bör produktionskostnaderna kunna
sänkas. Söderström föreslog att ett institut för
arbetsmätning skulle inrättas. Detta skulle syssla med
forskning och utvecklingsarbete och man skulle ta fram,
dels allmängiltiga tidsformler, dels tidsformeln för
vissa branscher. Man får dock därefter tänka sig viss
företagsanpassning. Därjämte borde institutet ha
hand om informations- och utbildningsverksamhet.
Fysikerna på arbetsmarknaden
Att döma av den diskussion om
arbetsmarknadsfrågor, som arrangerades torsdagen den 10 maj av
Tekniska Fysikers Förening och F-sektionen på
KTH, är tekniska fysiker lämpliga för alla tänkbara
arbetsuppgifter, inom forskning, produktion och
administration. En rad forskningsinstitutioner och
industrier var representerade och givetvis v„r man
genomgående mån om att framhålla de goda
framtidsutsikterna.
Serien av föredrag och anföranden inleddes av N
H Lundquist, Foa, som hävdade att den nationella
enigheten om ett starkt försvar garanterade fortsatt
betydelse för försvarsforskningen. E G Malmlöw, AB
Atomenergi, betonade atomenergins växande roll,
när det gäller att möta det ständigt ökande
energibehovet. Båda dessa talare företrädde stora
forskningsorganisationer och kunde följaktligen peka på
ett brett spektrum av arbetsuppgifter. Som
representant för flygindustrin framförde L E Zachrisson,
Saab, att kvalitetskraven nödvändiggjorde ett
omfattande utvecklingsarbete och mångfalden av
arbetsuppgifter exemplifierades med "strukturanalys".
Träindustrin svarar för en tredjedel av hela den
svenska exporten framhöll Olle Andersson från
Träforskningsinstitutet. Att endast ett fåtal tekniska
fysiker hittills ägnat sig åt träforskning ville han
förklara med att denna verksamhet kommit igång
förhållandevis sent. För att möta den hårdnande
konkurrensen har stålindustrin liksom exportindustrin
överhuvudtaget stort behov av bl.a. fysiker, ansåg
Arne Hult, Sandviken, inte bara inom forskning och
utveckling utan även inom produktion. De tekniska
läroverken behöver ett kraftigt tillskott av lärare,
och tekniska fysiker är väl lämpade för detta
påpekade G Lundin. För undervisningen och forskningen
vid universitet och högskolor talade Göran Borg,
KTH, varmt och menade att den fria forskningen
kunde vara lika stimulerande som hög lön.
Flygmål
Det omfattande heldagsprogrammet vid
Flygtekniska Föreningens årsmöte fredagen den 11 maj
innefattade bl.a. ett symposium på KTH om flygmål.
E Silvén från Flygförvaitningen berättade om olika
typer av flygmål. Den äldsta typen, "korvmål", ännu
använt vid t.ex. luftvärnsskjutningar, är i princip en
tygsäck, som vid bogsering fylls med luft genom
rammtrycket. Denna typ användes för
skjutövningar från flygplan ända tills siktesutrustningen krävde
spännvidd hos målet, vilket ledde till en ny måltyp,
vingmål. Införandet av radar i jaktflygplanen
eliminerade dock kravet på spännvidd hos det bogserade
målet och ytterligare en ny typ av mål, pilmål,
utvecklades. Det senaste steget är droppmål som kan
bogseras med överljudsfart.
Då jaktflygplan försågs med robotbeväpning
uppstod ett behov av friflygande mål. Man byggde till
en början om äldre bomb- och jaktflygplan. Detta
blev dock alltför dyrt, varför man övergick till
speciella målrobotar. Behovet av mål på höga höjder
har även täckts genom tillkomsten av svävmål, dvs.
mål som skjuts upp, antingen från marken eller från
flygplan till höga höjder och därefter långsamt dalar
nedåt i fallskärm.
De flesta moderna måltyper har anordningar som
gör att de kan upptäckas av radar på stort avstånd.
De är antingen utrustade med kameror för
registrering av bomavstånd eller med
träffregistreringsan-ordningar, som känner bogvågen från en projektil
då den passerar nära målet.
Om drift av målrobotsystem talade S O Gribell vid
Svensk Flygtjänst. Vid robotbyråns försöksplats i
Norrland (RFN) används sedan 1959 som målrobot
den i Australien tillverkade Jindivik, som
förekommer i flera versioner både i England och i
Australien. Boboten styrs av ett horisontgyro, typ Sperry,
som lodreferens, samt tre
vinkelhastighetsavkännan-de gyron. Ett barometriskt höjdlås svarar för
höjd-hållning. Styrningen sker med hjälp av
radiosignaler via en styrautomat utan sidroderkanal, antingen
från marken eller från ett följeflygplan.
Styrsignalerna utgörs av diskreta kommandon, t.ex.
"stigning", "plané" etc. Mätdata från roboten
(motorvarv, flyghöjd, m.m.) återförs med ett
telemätsy-stem.
Målroboten leds i bestämda banor med ett
MTS-system (M/ssile 7"racking System), som arbetar på
6 cm våglängd. Målrobotens signal fångas av en
radar som låser på den utsända signalen och följer
roboten. Banan presenteras i en skrivare.
Bomavstånd registreras i roboten av två kameror med
vidvinkelobjektiv.
G Ericsson vid Instrument AB Lyth behandlade
aerodynamiska och konstruktiva synpunkter på
flyg-bogserade mål. Bogserlinans massa per längdenhet
är bestämmande för målets stabilitet vid given
linlängd. Ju tunnare lina, desto högre hastighet kan
man utnyttja. Linans infästning i målet har också
stor betydelse för stabiliteten. För att vara stabilt
måste dessutom målet ges viss egenrotation eller
bogseras i tyngdpunkten.
I öhlund från Saab, Jönköping, jämförde
friflytande och bogserade mål ur teknisk, ekonomisk och
flygsäkerhetssynpunkt. Han gav bl.a. några
exempel på erforderlig effekt vid bogsering av mål med
olika linlängder. Sålunda fordras 1 000 hk för att
bogsera ett mindre droppmål vid machtalet 0,7,
flyghöjden 5 km och med 10 km lina. Motsvarande
siffra vid 500 m linlängd är 160 hk. Det är alltså linan
som ger det största motståndet.
Tekniska och biologiska reglersystem
Vid Tekniska Fysikers Förenings årsmöte tisdagen
den 15 maj gav Låszlo von Håmos, KTH, exempel
på olika tekniska reglersystem och visade hur vissa
biologiska reglersystem är uppbyggda enligt samma
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
