Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - R2-reaktorns instrumentutrustning, av Kjell Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Effektstegringens hastighet när
magnetström-men bryts vid 120 % av full effekt är bLa.
beroende av den hastighet varmed man lyfter
styrstavarna. Under den tid det tar för
stavarna att falla den sträcka, som behövs för att
stänga av reaktorn, hinner reaktoreffekten
stiga ytterligare, men man kan genom att välja
stavlyfthastigheten tillräckligt låg
åstadkomma, att den värmemängd, som hinner
utvecklas på denna tid, ej räcker till för att smälta
bränslet.
För att på ett så tidigt stadium som möjligt
upptäcka och avbryta snabba effektstegringar
i reaktorn har man särskilda
effekthastighets-kanaler, som ger snabbavstängning genom att
på samma sätt över reläkontakter i
magnet-strömkretsen bryta denna, om effekten
oavsett utgångsnivån börjar stiga så hastigt, att
tidskonstanten understiger 3 s.
Effektstegringen kan bli så snabb, om
operatören under försök att starta reaktorn
fortsätter att lyfta styrstavarna utan att observera, att
reaktoreffekten har börjat stiga och att
effektstegringen blir allt snabbare.
Effekthastighets-kanalerna ingriper därför dessutom på ett
tidigt stadium genom att automatiskt bryta
manöverströmmen till drivdonen för
styrstavarna, så att det blir omöjligt att ytterligare lyfta
stavarna, om effekten stiger så snabbt, att
tidskonstanten understiger 10 s.
Kylmedelsflödet
Bränsleelementens temperatur bestäms av
balansen mellan värmeutveckling och kylning.
Man måste därför ingripa snabbt för att
begränsa reaktoreffekten, om kylmedelsflödet
tenderar att minska. Det mäts i primärkretsen
med en d/p-cell, som omvandlar den
tryckskillnad, som uppstår i ett venturirör till en
motsvarande pneumatisk signal, som indikeras
i manöverrummet. Den pneumatiska signalen
påverkar också en tryckströmbrytare, som
bryter magnetströmkretsen och fäller styrstavarna,
om vattenflödet i primärkretsen skulle
understiga 80 % av normalt värde.
Det kanske i detta sammanhang bör påpekas,
att snabbavstängning av reaktorn är en
nödvändig men icke tillräcklig åtgärd för att
skydda bränslet mot smältning i händelse av
kyl-ningsbortfall, därför att värme produceras i
kärnan efter avstängning på grund av
strålningen från de radioaktiva
klyvningsprodukterna. Eftervärmet uppgår omedelbart efter
avstängning till ca 10 % av värmeutvecklingen
före avstängning och avtar så småningom i
takt med radioaktivitetens avklingning.
Det är därför nödvändigt, att under alla
förhållanden garantera en viss minimikylning av
reaktorkärnan. Detta är ännu viktigare i de
experimentella kylkretsar, slingor, som införs i
reaktorkärnan för bestrålning av materialprov
under speciella förhållanden, t.ex. i vatten av
högt tryck och temperatur. I en sådan slinga
kan, på grund av att en stor del av
värmeutvecklingen härrör från absorptionen av
gam-mastrålning i tryckkärlets väggar, eftervärmet
uppgå till en ännu större del av värdet före
avstängning.
Snabbavstängning av reaktorn innebär en tids
avbrott i reaktordriften, därför att det tar
minst 40 min att åter komma upp till full
effekt. Lyckas man inte med detta inom 60 min
kan xenon-förgiftningen hinna framskrida så
långt, att reaktorn ej kan startas inom de
närmaste 48 timmarna med mindre än att man
byter ut <en del av bränslet.
Man undviker därför att tillgripa
snabbavstängning om en långsam reducering av
reaktoreffekten kan vara tillräcklig för att undvika
temperaturstegring i bränslet. En sådan
manöver, effektreduktion, görs automatiskt på signal
från flödesmätaren i primärkretsen, om
kylvattenflödet faller under en viss gräns, som nu
är satt till 90 % av normalvärdet. Signalen
påverkar drivdonet till en godtyckligt väld
styrstav så att denna sänks tills effekten har gått
ned till mindre än 3 % av fulleffektvärdet.
Effektautomat
För att frigöra operatörens uppmärksamhet
från den enkla uppgiften att hålla effekten
konstant vid önskat värde är reaktorn
utrustad med en effektautomat, som avkänner felet
mellan den verkliga och den önskade effekten
och vidtar motsvarande förflyttning av
fin-styrstaven för att eliminera felet. Den önskade
effekten inställs på en logaritmisk skala
mellan 0,1 och 100 % av full effekt på
börvärdes-donet.
Om effektreduktionssignal ges när reaktorn
befinner sig på automatisk styrning, påverkar
signalen en motor, som vrider börvärdesdonets
inställning i riktning mot lägre effekt tills den
understiger 3 % av full effekt.
Larmsignal
När en avvikelse från normala
driftförhållanden inträffar i någon del av anläggningen, t.ex.
högre temperatur eller högre strålningsnivå
eller någon annan förändring som kan vara
indikation på att en allvarlig störning i driften
håller på att utvecklas, påkallas operatörens
uppmärksamhet genom en alarmsignal, som
består i att en summerton ljuder i
manöverrummet samtidigt som en kortfattad textad
beskrivning av orsaken belyses med blinkande
ljus i en ruta på alarmtablån. Larmsignalen
används också för att informera operatören om
att en effektreduktions- eller
snabbavstäng-ningssituation har uppstått samt om orsaken
till den.
Annan inverkan på reaktiviteten
Denna översikt har visat hur instrumenten
utöver sin traditionella uppgift att indikera och
registrera information om tillståndet i
anläggningen även har till uppgift att befrämja
driftsäkerheten genom att påkalla operatörens
uppmärksamhet i situationer, som denne normalt
kan bemästra, hur de direkt ingriper i
styrningen av reaktorn när en effektreduktion, om
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
