Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - R2-reaktorns instrumentutrustning, av Kjell Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
identifieras genom gammaspektrometri.
Systemet är enkelt och robust och kan med enkla
medel installeras i nuvarande och kommande
kylkretsar, för vilka övervakning kan bli
aktuell, t.ex. tryckvattenslingan och hydrauliska
rörposten.
Strålningsövervakning
De fast installerade
strålningsövervakningsut-rustningarna har till uppgift att kontinuerligt
registrera strålningsnivån på viktiga punkter i
anläggningen samt att omedelbart avge
varningssignal, om en påtaglig ökning av denna
skulle inträffa. Lokalmonitorerna har till
uppgift att indikera strålningsnivån i vissa lokaler,
såsom reaktorhallen och slingmaskinrummet,
och utsläppsmonitorerna har att kontinuerligt
redovisa eventuellt utsläpp av aktivitet genom
skorstenen till atmosfären eller från den
sekundära kylkretsen till Östersjön (fig. 4).
I reaktorhallen finns en jonkammardetektor
över vattenytan i varje bassäng och en på
varje vägg utom den östra, dvs. tillsammans sex,
och i slingmaskinrummet kommer också en
jonkammardetektor att installeras.
Reaktorhallen ventileras normalt direkt till atmosfären,
men om något av de nämnda sex monitorerna
skulle visa en strålningsnivå överstigande ca
80 mR/h, utlöser detta en
nödventilationsma-növer, som innebär, att alla
ventilationsöppningar till reaktorhallen stängs av pneumatlskt
manövrerade luckor och att en speciell fläkt
startas, som suger luft från reaktorhallen och
blåser ut den genom ett filter och en jodtvätt
till skorstenen.
Vid utloppet till skorstenen finns en KLM,
kontinuerlig luftmonitor, som fäller ut i
ventilationsluften suspenderade ämnen på ett
aluminiumband, som transporteras till detektorer
för i tur och ordning alfa-, beta- och
gamma-strålning. På detta sätt får man i efterhand en
redovisning av den utblåsta aerosolmängden.
Totalaktiviteten i skorstensluften mäts av ett
GM-rör, som omedelbart reagerar för en ökning
i den.
Bidraget till ökningen kan eventuellt spåras
till en av de tre, i skorstenen mynnande
ventilationstrummorna från reaktorhallen,
jonby-taranläggningen och primära pumpstationen.
Skulle aktiviteten komma från den
förstnämnda, kan den kanske spåras vidare till
tryckvattenslingan med hjälp av den monitor, som
övervakar ventilationsluften från
slingmaskinrummet. På detta sätt hoppas man att snabbt
kunna spåra källan till ett visst
aktivitetsutsläpp med hjälp av strategiskt placerade
monitorer.
Det sekundära kylvattnet från de olika
värmeväxlarna töms i ett gemensamt tråg, från vilket
det rinner tillbaka till Östersjön. Dess aktivitet
mäts och registreras kontinuerligt av ett
GM-rör. En eventuell ökning kan spåras till en av
de fyra större värmeväxlarna med hjälp av de
GM-rör, som mäter aktiviteten i kylvattnet från
var och en av dem.
Normalt finns en av de tre
huvudvärmeväxlarna i reserv så att en läckande
huvudvärmeväxlare snabbt kan ersättas med reserven.
Skulle detta ej vara möjligt, kan man i sista hand
stänga av reaktorn och uppsamla det aktiva
vattnet i den för ändamålet avsedda bassängen.
Ett större aktivitetsutsläpp inträffar endast när
de två onormala situationerna, läckande
värmeväxlare och kapslingsbrott i kärnan, inträffar
samtidigt.
De nämnda GM-rörsmonitorerna består på
de-tektorsidan av ett beta-gammakänsligt
ändföns-terrör och förförstärkare från vilka pulserna
genom koaxialkablar sänds till
pulsfrekvens-mätaren i kontrollrummet, vilken indikerar
pulsfrekvensens medelvärde i logaritmisk
skala mellan 2 och 2 000 Hz. Alarmgränsen kan
placeras var som helst över hela skalan och
ställs vanligen omedelbart över den normala
aktivitetsnivån för ifrågavarande monitor,
överskriden larmgräns annonseras på
alarm-tablån.
Totalt finns i R2-anläggningen 12 fasta
GM-rörsmonitorer installerade samt för speciella
ändamål tre av den vid AB Atomenergi
utvecklade logaritmiska gammamonitorn med
scin-tillationsdetektor.
Säkerhet och pålitlighet
Huvudvikten har under den hittills genomförda
uppbyggnaden och idrifttagningen av
instrumentutrustningarna lagts på säkerheten, dvs.
deras förmåga att när så krävs osvikligt
verkställa den avsedda säkerhetsfunktionen. Allt
eftersom driften tar fart och genomförandet av
en mångfald ofta kostsamma
experimentprogram blir beroende av att reaktorn fungerar
ostört, kommer med stigande eftertryck att
ställas allt större krav på
instrumentutrustningarnas pålitlighet, dvs. på deras förmåga
att utan avkall på säkerheten undvika att
verkställa säkerhetsfunktionen med därav följande
störning i driften på grund av instrumentfel,
störningar eller andra orsaker, som inte i sig
innebär någon risk för anläggningen.
Man kan öka pålitligheten genom att kräva
ökad driftsäkerhet hos varje enhet i
instrumentutrustningen, vilket man i sin tur försöker
åstadkomma genom omsorgsfull uppbyggnad
med komponenter av bästa kvalitet. En annan
möjlighet är att övergå från de beskrivna
en-av-två- eller en-av-tre-systemen till
två-av-tre-system, dvs. att för utlösning av en
säkerhetsfunktion krävs, att minst två av tre identiska
instrumentutrustningar samtidigt ger
utlösningssignal.
Verkställande av säkerhetsfunktionen
inträffar då inte om någon av instrumentkanalerna
på grund av ett tillfälligt fel ger
utlösningssignal. Det senare medger också, att man, närhelst
man så önskar, kan genomföra en fullständig
provning av en instrumentkanal in situ
inklusive utlösningssignalen, vilket innebär en
avsevärd förenkling och förbättring av
provningsförfarandet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
