- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
684

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Bassängreaktorn R2-0, av Kjell Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fyra av styrorganen har samma funktion och
är därför sinsemellan lika. Deras uppgifter är
att ge en säker avstängning av reaktorn, när
deras styrstavar är helt inne i kärnan samt att
medge en grovbalansering av reaktiviteten
under drift. Deras styrstavar benämnes därför
efter uppgiften grovstyrstavar eller
säkerhetsstavar.

Neutronabsorbatorerna utgörs av en
blandning av borkarbid och kadmium i en behållare
av aluminium. Deras reaktivitetsekvivalens
varierar med läget i kärnan, men vid central
placering som i bestrålningskärnan uppgår den
till ca 2,4 %. Drivdonet lyfter staven med en
hastighet av 6 cm/min, slaglängden är 61 cm
och det tar alltså 10 min att lyfta en stav från
botten- till toppläget. Reaktivitetsökningens
hastighet blir då i medeltal ca 4-10"6 s"1 och
maximalt ca 7 • 10~5 s~\

Det femte styrorganets funktion är att medge
finbalansering av reaktiviteten i närheten av
kriticitet. Den tillhörande finstyrstavens
neu-tronabsorbator är en massiv kropp av rostfritt
stål. Dess reaktivitetsekvivalens vid central
placering i kärnan uppgår till ca 0,8 %.
Finstyrstavens maximala hastighet är 25 cm/min,
slaglängden är 61 cm, och det tar alltså drygt 2
min att flytta den från det ena ändläget till det
andra. Reaktivitetsökningens hastighet är då i
medeltal 5 • 10~5 s"1 och maximalt 11 • 10"6 s"1.

Varje styrstav manövreras individuellt och
kan stoppas i ett godtyckligt läge mellan
botten- och toppläget. Styrstavarna är elektriskt
förreglade, så att endast en styrstav åt gången
kan röra sig uppåt. Finstyrstaven kan
manövreras manuellt eller automatiskt från
effekt-reglersystemet.

Instrumentutrustning

För att kunna styra reaktorn måste man i
varje ögonblick ha information om dess effekt
eller neutronflödestätheten i den. Den senare
mäts med fem neutrondetektorer, som sitter
upphängda i vattentäta blyskärmade behållare
på utsidan av tornet i närheten av kärnan
(fig. 1).

När reaktorn är avstängd utsänder en
startkälla ca 107 neutroner per sekund, vilka ger en
mätbar signal på ett par pulser per sekund i
de två fissionskamrarna. Pulshastighetens
medelvärde indikeras i logaritmisk skala på en
pulsfrekvensmeter, som också indikerar det
in-versa värdet av pulshastighetens relativa
ändring per tidsenhet, reaktorperioden, som är
den tidrymd det tar för effekten att stiga med
faktorn e = 2,718.

Reaktorn startas genom att styrstavarna höjs
en efter en tills den blir något överkritisk och
effekten börjar stiga. När pulsfrekvensen når
övre gränsen för startkanalernas mätområde
vid ca 10 W effekt har man uppnått en mätbar
ström i tidskonstantkanalens och den linjära
mätkanalens kompenserade jonkammare. Man
kan därför koppla bort startkanalerna med
effektnyckeln (fig. 5) och lyfta fissionskamrarna

Starlkanal 1

bort från kärnan för att hindra att de tar skada
av en ytterligare effektökning. Reaktorn kan
nu styras upp till full effekt, 100 kW, med den
linjära mätkanalen (fig. 6).

De nämnda instrumenten har också till
uppgift att automatiskt stänga av reaktorn genom
att bryta strömmen till drivdonens
magnet-kopplingar, snabbstopp, om startkanalerna
eller tidskonstantkanalen skulle indikera att
effekten stiger så snabbt att tidskonstanten
understiger 3 s.

Den linjära kanalen ger snabbstopp vid ett
värde inställbart över hela dess mätområde,
och detsamma gäller säkerhetskanalen, vars
mätområde dock är begränsat till ca 1—150 kW
på grund av att den är ansluten till en
okompenserad jonkammare. Dessutom finns ett
flertal andra snabbstoppsfunktioner, som avser att
säkerställa att reaktorn manövreras på ett
riktigt sätt med bl.a. instrumenten inställda på
rätt mätområde med styrstavarna i lämpligt
arbetsområde, med trallan och bryggan låsta
m.m.

Slutligen finns instrument för mätning av
vattentemperaturen före och efter reaktorkärnan,
vattennivån i bassängen och
gammastrålnings-intensiteten över vattenytan.

Startprogrammet

I utgångsläget för det första kritiska försöket
var de 100 platserna i kärnan upptagna av 46
bränsleattrapper, de fyra styrelementen för
styrdonen och en avmaskningsplåt för 50
platser. I tre av attrapperna fanns två känsliga
bortrifluoridräknare och startkällan.

Kärnan laddades genom att en attrapp i
sänder byttes ut mot ett bränsleelement med
början kring styrstavarna samt i närheten av
de-tektorerna och startkällan. Med ledning av

684 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 26

Fig. 5.
Blockdiagram över
neutroniken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free