Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Högtrycksvattenslingan för R2, av Bengt Enhörning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna närma sig ytterdelen, vilken inryms i
ett särskilt maskinrum omgivet av strålskydd,
under de ordinarie uppehållen för byte och
omflyttning av bränsle i kärnan.
Reaktordelen
Helens reaktordel har inköpts under samma
kontrakt som reaktorn R2. Den del av den,
som är placerad i reaktortanken, är gjord av
flera koncentriska rör av rostfritt stål (AISI
347 och 304) och aluminium (fig. 2). De yttre
rören tjänstgör som termiskt skydd varvid det
inre av aluminium (ej visat på figuren) är
värmeskärm och det yttre innesluter koldioxid.
Av denna leds ständigt en del till en apparat
i maskinrummet som mäter gasens fuktighet
och ger larm för en eventuell spricka i
trycktuben. Det termiska skyddet nödvändiggöres
av den stora temperaturskillnaden mellan
slingans vatten och omgivningen.
De två inre rören (av AISI 347) innesluter
primärvattnet, så att till provet inkommande
"kallt" vatten pumpas uppifrån ned genom det
inre röret, som också håller provet, vänder
nedtill under reaktorkärnan och leds tillbaka
uppåt och vidare ned till ytterdelen genom det
yttre röret. De två rören har 47,6 och 62,7 mm
diameter.
Provet
Provet utgöres av cylindrar av urandioxid,
kapslade i ett Zircaloy-rör (fig. 2). När
bestrålningen fullföljts, tas provet ut ur reaktordelen
och stoppas i en strålskyddstransportflaska för
vidarebefordran till laboratoriet för högaktivt
material. Hela manipulationen vid reaktorn
försiggår under ur strålskyddssynpunkt
tillräckligt vattendjup.
Vid konstruerandet av provhållaren måste
hänsyn tas till provets svällning samt mängden
bildade fissionsgaser, så att risken för brott på
kapslingen elimineras. I detta sammanhang bör
påpekas, att vissa slingor från början
konstrueras med hänsyn till att "punkterade" prov
skall införas i dem. Experimentet avser då att
utröna känsligheten hos olika
sprickdetekte-ringsinstrument ävensom mekanism för hur
ett hål i bränsleelementkapslingen förstoras
eller självläker.
Strålningens inverkan på
konstruktionsmaterialet
Om material bestrålas med neutroner ändras
som bekant deras fysikaliska egenskaper,
ibland på ett för hållfastheten katastrofalt sätt.
I det höga neutronflöde, som finns i R2:s kärna
(snabbt flöde ca 1013 cm’V1, termiskt flöde
2,5 • 10" cm"V) kan alla materialförändringar
väntas ske betydligt snabbare än i en
kraftpro-ducerande reaktor, där motsvarande flöden är
omkring tiondelen så stora. Därför bör man
inte låta en reaktordel under högt tryck stanna
i R2 mer än högst 2 år, och reaktordel nr 2
skall vara under konstruktion vid den tidpunkt,
då de första högeffektsproven startas.
Fig. 2. Slingans
reaktordel; t.v.
provhållaren i
större skala.
Hållfasthetsegenskaperna hos ett austenitiskt
rostfritt stål av hög kvalitet kan vid
bestrålning med snabba neutroner väntas förändras
ganska mycket inom en kort tid efter
reaktorns start (fig. 3). Därefter synes emellertid
en viss mättning inträda, vilket gör
förändringen i materialet långsammare och till slut
försumbar.
Brottgräns
kp/mm?
HO —
Dos av snabba neutroner
Fig. 3. Strålningens inverkan pä de mekaniska
egenskaperna hos rostfritt stål AISI 347.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 25 fi47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
