Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Högtrycksvattenslingan för R2, av Bengt Enhörning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den förstas, samt går därefter tillbaka
genom den regenerativa värmeväxlaren till
huvudslingan.
Vattnets radioaktivitet mäts kontinuerligt med
en till reningskretsen shuntad
fissionsprodukts-monitor. I övrigt finns analys- och
injicerings-utrustning för kartläggning av de
vattenkemiska betingelserna i en kraftproducerande
reaktors kylkretsar. Hela denna del och
renings-jonbytarna kommer att kräva speciell
försiktighet vid handhavandet, då den undan för
undan anrikas på aktiva ämnen.
Jonbytarenhe-terna och filtren kommer sålunda att tömmas
med särskilda verktyg, vilka kan manövreras
runt hörnet med hjälp av bl.a.
televisionskamera.
Spädning och hjålpkyltiing
Då tryckhållningstanken innehåller relativt
mycket vatten och läckningen är synnerligen
liten, behöver nytt vatten inte tillföras
automatiskt utan den pneumatiskt drivna
spädvattenpumpen (av kolvtyp, kapacitet 10 1/min)
startas för hand från instrumentpanelen. Detta
kommer dock att göras tämligen ofta, då man
annars riskerar onödiga fluktuationer i
temperaturen hos till provet inkommande vatten,
vilket är ovälkommet ur experimentsynpunkt.
Vattnet införs i den kalla reningskretsen, för
att inte temperatursprånget skall bli för stort.
Två situationer fordrar, att slingan kan kylas
utifrån; den ena är totalt pumpstopp
(vattenflödet försvinner på 2—3 s) eller rörbrott i
ytterdelen, den andra uppstår då man skilt
reaktordelen från ytterdelen för översyn av
den senare. I detta fall har man givetvis inget
prov i reaktordelen men kör reaktorn och
måste kontinuerligt avlägsna det i
konstruktionsmaterialet genom y-strålning bildade värmet,
vilket är ca 50 kW.
I det senare fallet är tiden för omkoppling
godtycklig, i det förra fallet måste
omkopplingen göras på några sekunder, för att
kokning vid slingan skall undvikas. Kokning
börjar efter få sekunder trots att en dubblerad
automatik snabbavstänger reaktorn, så snart ett
onormalt drifttillstånd är på väg att uppstå i
slingan.
Då ständig vakt finns vid slingornas
instrumentering (som är uppställd på en gemensam
plats i R2-hallens källare) har man ej ansett
det lämpligt med helautomatisk inkoppling av
nödkylningen, då denna endast bör inkopplas,
när kylningen tenderar att bli otillräcklig på
grund av ett reellt fel i den yttre kretsen och
ej på grund av ett i och för sig betydelselöst
fel i ett styrande instrument.
Instrumentering inklusive reglering
Givet är, att en experimentutrustning av detta
slag med dess stora krav på operativ säkerhet
och fullständig avståndsstyrning jämte
kontinuerlig registrering av de flesta
parametrarna (flöde, tryck, temperatur, aktivitet osv.)
drar synnerligen stora kostnader för instru-
mentering och reglering. Lika givet är, att en
störningsfri drift föga betjänas av en
komplicerad säkerhetskoppling, som helst inte bör
behöva träda i funktion men som genom sin
omfattning ändå kan framtvinga avbrott i
experimentet. Då kravet på säkerhet mot en
reaktorolycka ej ger utrymme för någon
kompromiss, förstås att valet av komponenter är en
synnerligen viktig och omfattande sak. Det är
sålunda inte förvånande att kostnaden för
instrumenteringen uppgår till ca 25 % av
slingans totalkostnad mot t.ex. 5 % för en
konventionell ångkraftanläggning. Instrumenteringens
uppgift är främst
att hindra lokal överhettning av provet med
risk för spridning av klyvningsprodukter;
att möjliggöra avståndsmanövrering av för
den operationella säkerheten nödvändiga
funktioner;
att reglera, indikera och registrera
försöksvariablerna.
De tre fundamentala funktionerna i varje
slinga är tryck, temperatur och flöde. Dessa
storheter bör därför mätas dubbelt, vilket
också sker; dock har man valt att mäta flödet med
endast en strypfläns beroende på det stora
tryckfall, som uppstår i en slinga av
ifrågavarande typ.
Temperaturerna mäts genomgående med järn/
konstantan-termoelement, lagda utanpå
rörledningarna och strålskyddade med
aluminiumfolie. I undantagsfall har man valt att införa
termoelementets varma lödställe i en särskild
ficka för att få en snabbare reaktion för
temperaturändringar, men detta kommer att
frångås på nu planerade vattenslingor, då vinsten
ej motiverar, att man tar risken med
spänningar kring fickornas infästningar.
De flesta temperaturerna registreras med
skrivare; särskilt viktigt ur driftsäkerhetssynpunkt
är det att övervaka att inte utgående kylvatten
från pumparna blir varmare än ca 70°C, då
annars motorlindningarna lätt skadas. De
termoelement, som kan påverka reaktorns
snabb-avstängningsorgan, har dubblerats.
Temperaturen vid utloppet från innerslingan (som kan
ge nödavstängning) och temperaturdifferensen
mellan utloppet från innerslingan och
tryckhållningstanken kan även avläsas på en
instrumentpanel i reaktorns kontrollrum.
Differensen är ett visst mått på marginalen mot
kok i slingan, då tryckhållningstankens tryck
motsvarar mättningstrycket vid ifrågavarande
temperatur.
Tryck, tryckdifferenser och vattenståndet i
tryckhållningstanken mäts med d/p-celler av
Barton-typ med membran av rostfritt stål.
Bar-ton-celler och övriga transmittrar mellan slinga
och instrumentpanel är monterade i ett särskilt
stativ uppställt inom strålskydd men
avskärmat från själva slingmaskinrummet, så att en
viss tillsyn är möjlig även under drift.
I slingan ingår tre typer av flödesmätare:
strypfläns för huvudflödet, rotametrar
(helkapslade med magnetöverföring) för flödena
till tryckhållningstanken och reningskretsen
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
