Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Högtrycksvattenslingan för R2, av Bengt Enhörning - Erfarenheter från idrifttagandet av R2, av Robert Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt små turbinhjulsmätare (av Potter-typ)
för mätning av den lilla genomsättningen av
vatten genom analysapparaturen. Vattnets
renhet mäts med konduktivitetsceller, och
radioaktivitet i vatten och omgivande atmosfär
bestäms med Geiger-räknare och
jonkammarde-tektorer. Samtliga storheter registreras med
skrivare.
En hel serie alarmfunktioner varnar driftper-
sonalen vid onormala värden på någon av de
storheter som indikeras på panelen. Alarmet
kvarstår, tills felet är avhjälpt. Sirenen som
ljuder stängs av genom kvittering, och får
återställas endast av driftchefen, som samtidigt
kontrollerar, att felet noterats i loggboken.
Givet är, att personalen i kontrollrummet står i
ständig snabbtelefonkontakt med vakten vid
slinginstrumenteringarna.
Erfarenheter från
idrifttagandet av R2
Idrifttagningsprogrammet för R2 har kommit
att sträcka sig över en period av ca 1,5 år.
Detta är i och för sig ingen onormalt lång tid
för start av en materialforskningsreaktor av
R2:s storlek. Dessutom tillkom i R2:s fall en
del omständigheter, som vållade tidsförlust,
framförallt det utbyte av reaktortanken, som
orsakades av att den första tanken
refuserades.
Syftet ined ett start- och
idrifttagningspro-gram för en reaktor är naturligtvis först och
främst att noggrant studera reaktorns
karak-teristika, först vid låg effekt, sedan under en
successiv höjning av effekten och att till slut,
sedan reaktorns egenskaper och driftsäkerhet
på detta sätt dokumenterats, visa reaktorns
driftduglighet genom ett leveransprov med
kontinuerlig drift vid konstruktionseffekten.
En utomordentligt väsentlig aspekt är också
att startprogrammätningarna för en
forskningsreaktor som R2 givetvis måste innefatta många
mätningar för fastställande av gränsvärden
och förutsättningar för en effektiv
experimentell utnyttjning av reaktorn. Ett väsentligt syfte
med ett idrifttagningsprogram är givetvis
också en formell leveranskontroll, men denna del
av programmet blir till sin omfattning ofta
avsevärt mycket mindre än den som är betingad
av de skisserade villkoren, och de mätningar,
som dessa nödvändiggör, är ofta tillfyllest som
leveranskontroll.
I R2:s fall har idrifttagningsprogrammet
kommit att uppdelas i fyra skilda avsnitt, först den
undersökning av reaktorsystemet som utfördes
innan reaktorn gjordes kritisk, sedan två skilda
Civilingenjör Robert Skjöldebrand, Studsvik
621.039.524.44
lågeffektsprogram, och slutligen, sedan
reaktortanken utbytts, ett mycket koncentrerat
lågeffektsprogram, följt av en upptagning av
effekten till fulla 30 MW.
De fyra faserna fick väsentligt olika karaktär.
De första mätningarna är således
huvudsakligen en ren leveranskontroll, medan
lågeffekts-programmen får en mer reaktorfysikalisk
prägel, eftersom de i huvudsak avser
undersökningar på själva reaktorkärnan. Den sista
fasen, upptagningen till hög effekt, får slutligen
en mer teknologisk prägel, framförallt betingad
av studiet av reaktorsystemets säkerhet.
Förneutronprov
Förneutronproven avsåg ett noggrant studium
av de olika reaktorsystemen medan man ännu
hade full tillgång till alla reaktorns delar utan
någon hindrande strålning.
Instrumenteringsproven t.ex. bestod av en noggrann kontroll av
de kompletta mätkanalernas funktion,
driftsäkerhet och kalibrering. De flesta av dessa
mät-kanaler är utförda "fail safe", dvs. fel på
mät-kanalen kommer att resultera i ett sluttillstånd
som för reaktordriftens del är säkert, vilket i
många fall betyder en automatiskt
avstängning av reaktorn, i andra fall en alarmering för
åtgärd av den för driften ansvarige.
För undvikande av onödiga driftavbrott
ställer detta givetvis mycket stora krav på
instrumenteringens inherenta driftsäkerhet, och man
har därför genomgående valt enkla mätkanaler
av utprovad typ. De provades under en mycket
lång driftperiod före det första kriticitetsför-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
