- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
727

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 28 - Nya metoder - Framtidens »normbuss», av BoJ - Brittiska gasturbiner för svenska motortorpedbåtar, av BoJ - Oorganiska jonbrytare, av SHl - Rening av naftalin genom zonsmältning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2. Brittiskt
förslag till
chassi för framtida
stadsbuss;
hjulbas 5,60 m,
bakre överhäng
3,2 m.

Fig. 1.
Motor-torpedbåt
"Brave
Borde-rer" med
gasturbiner.

trafik, något högre för förortstrafik och ännu
högre för långfärdsbussar. I sistnämnda fallet blir man
oberoende av hjulhusen vid utplaceringen av
stolarna, samtidigt som man får ett stort
genomgående bagagerum under vagnsgolvet.

I Storbritannien debatteras typfrågan, varvid man
från flera håll kämpar mot "dubbeldäckarnas"
hittills obrutna position för att få en busstyp för
en-mansdrift. Chefen för lokaltrafikföretaget i Reading
har presenterat ett förslag, fig. 1, som nära
stämmer med ett utförande, som diskuterats som
normbuss i Svenska Lokaltrafikföreningen. Den relativt
konventionellt utförda bussen har en längdställd,
liggande svansmotor. Golvhöjden är 68,5 cm vid
ingångsdörren och 76 cm fördelat på fyra steg vid
utgången. Det finns plats för 44 sittande och 30
stående.

Chefkonstruktören vid bussfirman Leyland har
presenterat ett förslag till en "helt obunden"
normbuss för 48 sittande och 27 stående. Den är 11 m
lång och 2,5 m bred, den har tjänstevikten 3 400 kg
och totalvikten med passagerare 8 600 kg. Chassit
har en "ryggrad", som ingår i bussens bärande
konstruktion, fig. 2. Specialluftgummihjul, luftfjädring,
skivbromsar samt karosseri av glasfiberarmerad
plast hör till de föreslagna finesserna. Priset för
denna buss skulle bli något lägre än för en
konventionell buss (H Björck i Svensk Lokaltrafik 1962
h. 1 s. 23—26). Bol

Brittiska gasturbiner lör
svenska motortorpedbåtar

Flera utländska mariner har på senare tid
anskaffat gasturbiner för drift av snabba båtar. Sålunda
utrustas t.ex. brittiska marinen med en klass
motortorpedbåtar av typ "Brave Borderer" (Tekn. T. 1959
s. 1282), fig. 1, som vid prov visat sig kunna nå
farter över 50 knop.

Den svenska marinförvaltningen har nu köpt 18

gasturbiner av typ Proteus för sex båtar. Motorns
huvuddata anges av tillverkaren till

axeleffekt ..............................................................................4 310 hk

bränsleförbrukning ............................................................268 g/hkh

längd ......................................................................................2 843 mm

diameter ................................................................................1 065 mm

vikt, tom ..............................................................................1 309 kg

Också den tyska marinens båtar av typ "Pfeil"
har denna motortyp (enl. Bristol Siddely Engines
Ltd., London). BoJ

Oorganiska jonbytare

En serie oorganiska jonbytare har nu blivit
tillgängliga i USA. De flesta är zirkoniumföreningar starkt
selektiva för alkalimetaller och alkaliska
jordartsmetaller. De kan användas vid upp till 300°C och har
god resistens mot radioaktiv strålning. Potentiella
användningsområden är separering av
alkalimetaller, alkaliska jordartsmetaller och fissionsprodukter
samt avjonisering av vatten från kärnreaktorer.

De nya materialen är ammoniummolybdofosfat
(AMP-1), vattenhaltig zirkoniumoxid (HZO-1),
zir-koniummolybdat (ZM-1), zirkoniumfosfat (ZP-1)
och zirkoniumvolframat (ZT-1). AMP-1 är
mikro-kristallint, de övriga är geler tillgängliga i två
kornstorlekar.

Alla jonbytarna kan absorbera alkalimetaller ur
sur lösning. Eluering med ammoniumklorid- eller
ammoniumnitratlösningar med växande
koncentration ger skarpa separeringar. AMP-1 har t.ex. en
selektivitet för cesium i jämförelse med natrium
på 18 000:1 och kan därför användas för att
avlägsna cesium ur havsvatten eller saltvatten från
oljekällor vid koncentrationer ned till något
mikrogram per kubikmeter.

AMP-1 kan också utnyttjas för separering av
alkaliska jordartsmetaller, medan ZP-1 effektivt kan
skilja dessa från alkalimetaller.
Jonbytesmekanismen är ännu outredd (Chemical & Engineering News
16 okt. 1961 s. 54). SHl

Rening av naftalen genom zonsmältning

Man kan utvinna naftalen ur stenkolstjära genom
destillation men härvid koncentreras svavelhaltiga
ämnen i destillatet därför att tionaftalens kokpunkt
ligger mycket nära naftalens. Vidare förekommer
paraffiner och dimetylkumaroner med kokpunkter
inom samma område. Det är därför omöjligt eller
åtminstone mycket svårt att framställa ren naftalen
genom destillation.

Zonsmältning (Tekn. T. 1954 s. 375, 1013; 1955 s.
796; 1956 s. 591; 1958 s. 113) är en reningsprocess
grundad på förhållandet att föroreningar har
benägenhet att stanna i lösning när kristaller bildas i
en vätska. Den har under några år tillämpats i
laboratorieskala, men då den fordrar att värmekällan
rör sig i förhållande till ett rör, innehållande det
material som skall renas, har den hittills inte
kunnat utnyttjas i industriell skala.

I Frankrike har man emellertid nu utarbetat en
tekniskt användbar process enligt samma
grundprincip som zonsmältning. Ett kärl uppdelat i ett antal
små sektioner genom värmeväxlingsytor, lämpligen
bestående av rör med fenor, värms och fylls med
flytande rånaftalen. Kylvatten passerar därefter
genom rören varvid naftalenen bringas att
kristallisera mycket långsamt. Kylvattnet cirkulerar mellan
kristalliseringskärlet och en kylare. Härigenom
undviks korrosion och inkrustering av kylytorna på
vattensidan samtidigt som kylningen kan göras mycket
långsam och regleras exakt.

teknisk tidskrift 1 962 h. 27 727

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free