Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Planering enligt kritiska linjen. Planeringssystem av typen Pert, av Olle Ekstrand - Planering enligt kritiska linjen. Exempel på användning av Pert, av Carl Axel Stenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enbart det faktum att planeringsmetoderna är
nya eller använder datamaskiner är emellertid
inte tillräckligt för att de skall ge det utbyte
som utlovas. Förutsättningarna är naturligtvis
att de bygger på ett korrekt och färskt
planeringsmaterial från de tekniskt verkställande
instanserna.
Införandet av de nya planeringsmetoderna
innebär framför allt behov av ett snabbare och
mera detaljerat insamlande av planeringsdata
på lägre nivå i organisationen. Det är därför
av största betydelse att alla, såväl
planeringspersonal som de tekniskt handläggande
instanserna, bibringas full förståelse för de nya
planeringssystemens möjligheter och också deras
krav på snabb och korrekt rapportering.
Litteratur
1. Pert, Summary report phase 1. Special Project Oflice,
Bureau Naval Weapons, Dept Navy, Washington DC, 1958.
2. Introduction to Pep. Program Control Olfice, Directorate
Systems Management, WADD, Washington DC, 1960.
3. Hed, S: Kritisk linje, nytt hjälpmedel för
produktionsplanering och kontroll. Affärsekonomi 1961 h. 3 s. 148.
4. Philip, I: Pert/Pep management tool use grows. Aviation
Week 1960 28 nov. s. 85.
5. Lee, A O: A new scientific management technique.
Aero-space Engng 1961 nov. s. 10.
6. Stenlund, C A: Pert, ett system för administration i svensk
bearbetning. Saab, Linköping 1962.
Exempel på
användning av Pert
Företagsekonom Carl Axel Stenlund, Linköping
I det från jämviktspolitisk synpunkt
betydelsefulla Polaris-projektet mötte US Navy ett
projekt av en teknisk-administrativ omfattning,
som man inte varit med om tidigare. Trots
obegränsad tillgång på t.ex. avancerade
datamaskiner saknade man ett hjälpmedel att
planera och leda projektet effektivt. För att få
fram ett sådant hjälpmedel fann man att själva
tänkandet bakom det administrativa systemet
måste angripas. Härför utvecklades Pert.
Med hjälp av Pert kunde realiserandet av
Polaris-projektet, jämfört med den ursprungligen
planerade tiden, skäras ned med två år. Denna
framgång medförde, att Pert snabbt spred sig
till nya användningsområden. I dag används
systemet inom stora delar av det amerikanska
rymdprogrammet. Men Pert har också haft
framgångar på civila områden. En rad större
industrier, däribland byggnadsföretag, har
utnyttjat det som ett medel att leda uppförandet
av större anläggningar. Från Kanada berättas
att man utnyttjar systemet vid brobyggen.
Skeppsvarven är ett annat exempel, och — som
en ytterlighet och ett kuriosum — på
Broad-way har man börjat använda Pert för att sätta
upp omfattande teaterföreställningar. Ett an-
nat användningsområde är det ekonomiska
uppbyggnadsarbetet för vissa uländer. En rad
utbildningsanstalter, konsultföretag inom
företagsledning och datamaskinleverantörer
bedriver också en kontinuerlig utbildning i
handhavandet av Pert.
Systemet har introducerats i flera länder i
Europa, även om det ännu är så pass färskt,
att man inte här kan tala om några praktiska
erfarenheter. I Sverige har Saab bedrivit
försök med Pert med så lyckat resultat, att man
nu tillämpar det på ett större flygplanprojekt.
Avsikten är här — i den mån denna
tillämpning motsvarar förväntningarna — att
ytterligare projekt skall följa, samtidigt som
utvecklingsarbete pågår att skapa ett system, som
med utnyttjande av Pert kan leda den totala
verksamheten i företaget.
Kursverksamheten för spridande av
kännedom om Pert såväl inom företaget som bland
sidoleverantörer och närstående statliga organ
har bedrivits på Saab under eftersommaren
1961.
Användning av Pert i större skala för olika
utvecklings- och anskaffningsarbeten har även
startat inom Flygförvaltningen. Program för
maskinell bearbetning av insamlade data finns.
För att skildra principerna för Pert, skall
anföras ett konstruerat exempel. Det rör sig om
uppförandet av en större verkstad. Exemplet är
avsett endast för åskådningsändamål. En
verklig tillämpning av Pert på ett projekt av denna
typ skulle sannolikt komma att omfatta 1
000-tals aktiviteter. Vårt exempel upptar endast 15.
Aktiviteter och händelser
Man börjar med en noggrann inventering av
de arbetsuppgifter, som ingår i projektet och
fastställer vilka relationer, som råder mellan
dessa. För att klart definiera den enskilda
arbetsuppgiften — i Pert-terminologin benämnd
aktivitet — låter vi den inramas av två
"händelser" (också Pert-terminologi). Tag t.ex.
aktiviteten "montering av lyftanordning", fig. 1,
som ingår i vårt demonstrationsexempel. Den
kan inte starta, förrän man fått ritningar,
material från leverantören och besked från
byggaren att fästena är ingjutna. Detta kommer att
utgöra den närmast föregående händelsen. Den
avslutande händelsen kommer sedan att
utgöras av t.ex. överlämnandet av protokoll från
provbelastning.
I fig. 1 ser vi också exempel på mer
komplicerade samband. En händelse kan t.ex. utlösa
två aktiviteter. Vi ser också exempel på
motsatsen, hur det är nödvändigt, att två
aktiviteter är avslutade, innan den tredje kan börja.
Lägg märke till hur en händelse i bägge dessa
fall blir gemensam för tre aktiviteter. Långt
mer komplicerade samband kan uppkomma
men det skulle föra för långt att gå in på dessa.
Som vi ser, fyller händelsen inte bara en
funktion som gräns. Den tjänstgör också som länk
mellan aktiviteterna. Det är händelserna, som
länkar samman de olika aktiviteterna-arbets-
teknisk tidskrift 1962 h. 740 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
