Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Motrotationsturbinens framtida användning i ångkraftverk, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motrotationsturbinens framtida
användning i ångkraftverk
Den ojämförligt största användningen för
ångturbiner av olika slag är inom
elkraftproduktionen, och utvecklingen inom detta område
blir därför av största betydelse för
turbintek-niken. Under de närmaste decennierna
kommer en allt större del av det snabbt växande
elkraftbehovet att täckas med värmekraft. När
man i framtiden lärt sig att ekonomiskt
behärska kärnenergin torde ångturbinen även
där komma till användning som
energiomvandlare, ett område, som dock inte kommer att
närmare behandlas här.
Det är sannolikt att den nuvarande trenden
inom ångkrafttekniken mot större enheter skall
bestå. Anläggningskostnaden per kW minskar,
även om reduktionen blir allt mindre ju större
man gör aggregaten. Framför allt reduceras
driftomkostnaderna, bl.a. genom minskade
personalkostnader, men även bränslekostnaderna
minskas genom förbättring av
stationsverkningsgraden, om än i begränsad omfattning.
I Europa är idag de största enheterna i drift
på 200 MW, medan enheter på 550 MW är
beställda. I USA är 500 MW enheter i drift och
Bearbetning av föredrag vid nim 6 den 8 juni 1961.
Fig. 1. Principiell uppbyggnad av stora
turbinaggregat, 160 MW; t.v. axialturbin, tandem compound.
3 600 r/m, i mitten axialturbin, cross compound,
3 600 och 1 800 r/m, t.h. radial högtrycksturbin,
Du-rax-lågtrycksturbin, 3 000 r/m (Stenungsund).
Direktör Carl Larsson, Finspång
621.11
621.165 : 621.311.22
1 000 MW enheter i order. Alltefter som nätens
storlek växer, kan man räkna med behov av
ännu större enheter.
Den största delen, mer än 50 %, av
energikostnaden vid ångkraft, utgörs av
bränslekostnaden, varför man gör stora ansträngningar att
reducera denna. Utvecklingen har därför gått
mot högre ångdata och mellanöverhettning i ett
eller flera steg. De negativa erfarenheter som
man på många håll har haft av austenitiska
material har lett till att man en tid gjort halt
vid ångtemperaturer, som kan utnyttjas med
ferritiska material. Temperaturen kommer
emellertid med all sannolikhet att höjas, då
bättre konstruktiva lösningar och bättre
material har utvecklats.
Utvecklingens krav på ökad automatisering
även inom ångkrafttekniken ger besparing på
personalsidan och helt andra möjligheter till
övervakning och programkörning. Detta blir
alltmer nödvändigt vid den avancerade teknik,
som framdeles kommer att tillämpas.
Mot bakgrund av dessa utvecklingsdrag vill
jag nu visa hur dubbelrotationsturbinen, eller
som vi föredrar att kalla den
motrotationstur-binen kan väntas uppfylla de krav, som
kommer att ställas på framtida kraftverksturbiner.
Motrotationsturbiner
för stora effekter
Motrotationsturbinen och dess allmänna
konstruktion torde vara välkänd (Tekn. T. 1950 s.
33 och 1958 s. 1221). Dess fördelar ifråga om
verkningsgrad, startsnabbhet etc. är också
sedan länge kända.
Utvecklingen mot allt större enheter och
mellanöverhettning har hos byggarna av
axialtur-biner lett till såväl tandem-compoundmaskiner
med alla turbindelar på en axel som
cross-compoundmaskiner med lågtrycksturbinen
roterande vid halva varvtalet, fig. 1.
Motrotationsturbinen har hittills endast utförts som en
cross-compoundmaskin med samma varvtal på
både hög- och lågtrycksturbin.
Tandem-compoundmaskinen kräver en lång
och smal sal medan cross-compoundmaskinen
teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq745
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
