- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
757

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - Underjordisk snabbspårväg — ett stadstrafikalternativ, av Bo E Petersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Underjordisk snabbspårväg —
ett stadstrafikalternativ

Av de kollektiva trafikmedel, vilka kan komma
ifråga för stadstrafik —• buss, spårväg,
tunnelbana, högbana (av t.ex. "Alweg"-typ) och
förortsbana —■ kan de tre sistnämnda ej ensamma
tjäna som finfördelare av trafiken inom en
stads olika delar. De fordrar ett komplement

Fig. 1. Hållplats för, upptill underjordisk, öppet
byggd snabbspårväg, nedtill genom tunneldrivning
byggd bana, mätt i m.

Civilingenjör Bo E Petersson, Zürich

625.42

av buss eller spårväg. En tunnelbana med ett
matarbussnät torde för mindre storstäder (med
upp till 1 milj. invånare) ej alltid vara
ändamålsenlig; systemet betyder få direkta
förbindelser samt ofta en orealistisk
överdimensionering på bansidan. Att å andra sidan i en
storstad lägga den största delen av
trafikarbetet på enbart buss har visat sig ogenomförbart
— bussarna störs kraftigt, trots reserverade
filer, av den övriga motorfordonstrafiken samt
har en begränsad transportförmåga.

Snabbspårvägens fördelar

En snabbspårväg däremot svarar väl mot de
fordringar man allmänt ställer på ett kollektivt
transportmedel. Snabbspårvägen har egen,
avskild linjeföring inom områden med stark
trafik, snabb och regelbunden drift,
tillfredsställande kapacitet, ett sammanhängande nät med
ett stort antal direkta förbindelser samt tillåter
ändamålsenliga kapitalinvesteringar.
Spårvägen kan ges olika utformning med avseende på
trafiktekniska och drifttekniska krav, tabell 1.
I de flesta städer löper spårvägstrafiken
blandad med övrig trafik i de centrala
stadsdelarna, i ytterområdena till en del i gatans mitt,
till en del på egen banvall. Endast i ett fåtal
nyuppförda bostadsområden korsar spårvägen
gatorna nivåskilt, som regel under gatuplanet.

Löper spårvägen i gatuplanet tillsammans med
motorfordonstrafiken, störs den i hög grad av
denna. Främst hindras den av de fordon, vilka
på grund av kantstensparkering tvingas att
använda spårområdet, samt av svängande fordon,
som utnyttjar spåren som extra fil. I andra

Tabell 1. Byggnadsalternativ för snabbspårväg
Trafiktekniska lösningsalternativ
Ej på egen banvall På egen banvall

I gatuplanet över eller under gatuplanet

Drifttekniska lösningsalternativ

Med spårkorsningar Utan spårkorsningar

Med spårväxlar Utan spårväxlar

teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq757

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free