Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - Nybyggen - Tyskt turbojetdrivet V/STOL-trafikflygplan, av O Lj - Böcker - Varför händer det? av A Denell - Injektering i berg, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7,41
Fig. 2.
Typritning till [-V/STOL-flyg-planet-]
{+V/STOL-flyg-
planet+} FW 260.
33,92 m
Strållyftkraften för vertikal start alstras
huvudsakligen med 12 specialbyggda lyftmotorer av typ
Bristol Siddeley BS 95 turbofläkt, monterade
vertikalt i de två stora vinggondolerna, 6 i vardera.
Lyftkraften per motor är 3,6 Mp. Ytterligare
lyftkrafts-tillskott erhålles genom avlänkning nedåt av
drivstrålarna från de fyra huvuddrivmotorerna av
konventionell turbojettyp. Dessa är monterade parvis i
gondoler under vingframkanten på liknande sätt som
vid Boeing B 47. Vid detta arrangemang kommer
utloppsmunstyckena att ligga nära en tväraxel
genom flygplanets tyngdpunkt, varvid de lyftande
avlänkade jetstrålarnas resultant går genom
tyngdpunkten. Detta torde vara huvudmotivet för att man
ej valt drivmotorplacering i bakkroppens sidor som
vid Caravelle och många efterföljare till denna typ.
Projekterad drivkraft per motor är 4 100 kp och
flera motortyper är tänkbara. Emellertid torde valet
komma att falla på Rolls Royce Spey, den nya
bränslesnåla dubbelstrålsmotorn.
Den sammanlagda statiska strållyftkraften vid
vertikal start eller landning kan approximativt
beräknas till 54,5 Mp vid största pådrag på samtliga
motorer.
Beslutet att använda många mindre lyftmotorer i
stället för ett fåtal större drivmotorer med nedåt
avlänkningsbara drivdysor, som vid t.ex. Bristol
Siddeley BS 53, vilken motortyp installeras i det
tyska statsunderstödda VTOL-projektet Dornier Do
31, motiveras av den ökade säkerheten vid
enmo-torstopp under svävning. Vidare ger lyftmotorer
bättre utnyttjande av inre utrymmen.
De högt placerade lyftmotorgondolerna ger även
sådana fördelar som låg vibrationsnivå och god sikt
i kabinen, samt undvikande av lyftkraftsminskande
markeffekt, som ofta erhålles vid strålutlopp under
lågt placerade flygkroppar eller vingar. Sekundärt
uppnås även goda aerodynamiska egenskaper hos
drivmotorgondolerna (effektiva luftintag och frihet
från störningar av vridbara sidoutlopp).
Lyftmotorgondolerna är försedda med dubbla
längsgående luckor upptill och nedtill, för luftintag
resp. strålutlopp, vilka luckor stängs vid normal
marschflygning. Sannolikt utnyttjas gondolernas
extrautrymmen för bränsletankar. De
vingspetstankar, som visas i typritningen, ger förbättrad effektiv
spännvidd genom ändskiveverkan, men torde
utföras betydligt större i senare versioner för att rymma
mera bränsle. Framkroppen torde även kunna
förlängas i utvecklingsversioner av flygplanet med ökat
passagerarantal.
Landstället är av tandemtyp med två hjulställ
monterade i kroppen, varav det främre har dubbla hjul
och det bakre är utformat som en fyrhjulsboggie.
Vidare finns nedfällbara smäckra stödhjulställ i de
yttre motorgondolerna. Detta landställsarrangemang
möjliggör mycket liten markfrigång under kroppen,
till fördel för servicebarheten. Den bakre dörren till
passagerarkabinen är utförd som en nedfällbar
lucka med inbyggd trappa, på samma sätt som
Caravelle.
FW 260 har följande data:
Längd, totalt ..................................................................33,8 m
Spännvidd ........................................................................24,5 m
Höjd ....................................................................................7,4 m
Vingyta ..............................................................................89 m2
Sidförhållande ................................................................6,75
Antal sittplatser ............................................................85
Tomvikt ............................................................................22,3 t
Nyttolast ..........................................................................11 t
Drivmedel, inkl. reserv ............................................9,6 t
Maximal startvikt ........................................................45 t
Marschfart (machtal 0,85) på 11 km marsch-
höjd ..................................................................................910 km/h
Flygsträcka med 85 passagerare ........................1 900 km
„ högst ........................................................3 200 km
Stigtid till marschhöjden ........................................18 min.
Högsta vingbelastning vid start ............................505 kg/m2
Högsta startlyftkraft ..................................................54,5 Mp
(Aviation Week 4 juni 1962 s. 103) O Lj
I
böcker
Varför händer det t, av Allan Hagbergh.
Brevkurs utgiven av Arbetarskyddsnämnden,
Stockholm 1959. 127 s„ ill. 37 kr.
Publikationen avser att vara en grundläggande
kursbok vid studier av arbetarskyddsfrågor. Den bygger
på en 1954 utgiven brevkurs "Arbetarskydd lönar
sig" och kan studeras såväl enskilt som i grupp.
Kursen behandlar bl.a. problem, förknippade med
frågan varför olyckshändelser inträffar och vad som
menas med den mänskliga faktorn. För att
underlätta studierna har man också framställt en
bildpärm, illustrerande de olyckor, som diskuteras i
texten.
Boken utgör en synnerligen lämplig litteratur för
såväl arbetsgivare, driftsledare och arbetsstudiemän
som övriga anställda. A Denell
Injektering i berg, kompendium av Ingvar
Janelid. Gruvforskningen, Serie B nr 40. Svenska
Gruvföreningen, Stockholm 1962. 162 s., 85 fig.,
2 bil. 50 kr.
Injektering i berg under de senaste årtiondena har
utvecklats mycket snabbt, både teoretiskt och
praktiskt. Det nu publicerade arbetet, som slutförts av
Maarten Kramers, fyller därför en stor uppgift i
svensk bergsteknisk litteratur.
Kompendiet omfattar tre avsnitt: sammanställning
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 30 769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
