Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 31 - Svenskt militärflyg 50 år, av Bertil M Westergård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskt militärflyg SO år
Flygöverdirektör Bertil M Westergård, Stockholm
Åi■ 1912 föreslog K. M:t för första gången
Riksdagen att anvisa anslag, 126 600 kr., för inköp
av flygmateriel samt utbildning av
flygpersonal. Samma år utfördes de första militära
flygningarna av löjtnanten vid flottan Olof
Dahl-beck i ett av O-E Neumiiller donerat flygplan.
Sveriges första "flygindustri" sattes i drift i
Landskrona av O Ask. Armén organiserade
också en särskild flygavdelning inom
Fälttelegrafkåren.
Flygmaterielen bestod till en början av
enstaka flygplan — "Monoplanet" och "Biplanet"
— vilka med jämna mellanrum efter
sporadiska flygningar havererade. Ett tyskt flygplan
— Albatross — som kvarhölls under första
världskriget kopierades och blev vårt första
serieflygplan som i förbättrade upplagor levde
ända till mitten av 1930-talet. Flygplantypen
användes såväl för flygutbildning som för
jakt-strids- och spaningsuppgifter.
Vid Malmen organiserades senare flygskola,
spanarskola, jaktskola samt övningsförband.
Marinens flygväsen genomgick motsvarande
utveckling. Den 1 juli 1926 överfördes svenskt
militärflyg till Flygvapnet som organiserades
i fem flygkårer, en för jaktflyg, en för
samverkan med marinen, två för samverkan med
armén samt en för flygskolning. Trots
energiskt arbete av en mindre grupp
stabsofficerare som studerat utländska förebilder dröjde
det nu tio år innan det politiska läget tvingade
Robotförband
623.74(485)(091)
fram 1936 års försvarsbeslut. Realiserandet av
ett modernt flygvapen anförtroddes Bengt
Nordenskiöld. Nya beslut kom till 1941 och 1942.
Antalet flygflottiljer — inberäknat
krigsflyg-skolan — steg till 18 jämte en kadettskola och
en flygbaskår. Senast har försvarsbeslutet 1958
gett en kostnadsram, inom vilken flygledningen
har att röra sig när det gäller underhåll,
utveckling, materialanskaffning och personal.
Försvarsuppgiften har samtidigt förändrats.
Flygvapnets tyngdpunkt ligger nu i fristående
jakt- och attackförband, som kan flyttas inom
hela landet med kort varsel och insättas för
olika stridsuppgifter, luftförsvar,
invasionsförsvar, fristående attackinsatser samt understöd
åt armé- och marinstridskrafter, tabell 1, fig. 1.
I de sistnämnda fallen kan även alla
jaktförband insättas med lättare attackbeväpning. De
flygande förbandens rörlighet har blivit
fulländad genom att bas- och stridsledningsförband
blivit regionalt organiserade i
luftförsvarssektorer inom vilka alla flygande förband kan
betjänas. Denna ändring av flygvapnets
grundorganisation har ställt större krav på
markförbanden, varför två flottiljer blivit skolförband
för markpersonal. Dessutom har ett
luftvärns-robotförband organiserats. Detta blir ett
centralt utbildningsförband för robotdivisioner
runt om i Sverige.
Tabell 1. Flygvapnets utbyggnad 1926—1962
Fig. 1. Procentuell fördelning av flygvapnets
förband pä skilda flygslag enligt olika försvarsbeslut.
1926 1936 1942 1962
Antal förband .... 5 8 20 (21) 20
Antal flygplan .... 70 260 1 000 850
Årskostnad . . Mkr. 6 28 220 1 100
Antal man........ 1 100 4 000 12 000 18 000
Flygskolor ....... 1 2 2 2
Spaningsförband . . 3 2 3 1
Jaktförband ...... 1 1 8 10
Attackförband .... 4 7 4
Markskolor ....... (FCS) 2
Robotförband ..... 1
F20 har räknats som flygskola och F21 som jaktförband.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 777
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
