Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 31 - Nybyggen - Kärnforskning i Turkiet, av SHl - Nya metoder - Högfrekvent växelström för koncentrering av värmekänsliga produkter, av HJ - Delat amfibiefordon, av BoJ - Billigare förnickling, av SHl - Ståltillverkning utan koks i USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är fylld med 485 m3 avsaltat vatten. Reaktorkärnan
hänger i en brygga, placerad på behållaren. På
bryggan finns drivdonen för reglerstavarna. Bränslet,
som USA lånar ut, är uran anrikat till 90 % "»U.
Vid full effekt behövs ett kylmedelsflöde i kärnan
på 3 400 1/min. Det i reaktorn uppvärmda vattnet
kyls i en värmeväxlare vars kylvatten i sin tur avger
sitt värme i ett kyltorn. SHl
nya metoder
Högfrekvent växelström för koncentrering
av värmekänsliga produkter
Radiofrekvent växelström har länge använts för
industriell värmealstring (Tekn. T. 1945 s. 1087; 1955
s. 551) men huvudsakligen inom metallurgin samt
för limning av trä, svetsning av plast o.d. En nyare
användning är för koncentrering av fosforsyra och
salpetersyra samt för att ta bort vatten från
jetbränsle. Radiofrekvent växelström kan också
användas för koncentrering av värmekänsliga produkter,
såsom apelsinsaft.
Det uppges att de värmekänsliga sockerarterna och
aromämnena inte påverkas vid denna
avdunstnings-metod såsom vid konventionell termisk indunstning.
Ett företag i USA framställer enligt den nya
indunst-ningsmetoden ett apelsinsaftkoncentrat med 72 %
torrsubstanshalt som kan förvaras lång tid vid ca
0°C utan att ta skada. De nu marknadsförda,
djupfrysta koncentraten håller ca 42 % torrsubstanshalt
och måste förvaras vid — 18°C.
Man använder den nya indunstaren i serie med en
konventionell indunstare, och koncentratet från den
senare som har 42 % torrsubstanshalt behandlas
vid ca 17°C med radiofrekvent växelström. Det
vatten som avdunstar kondenseras i en djupkyld
kondensor.
Kostnaderna i USA för koncentrering av den
42-procentiga produkten till 72 % torrsubstanshalt är
80 öre/1. Totalt sparar man genom lägre
lagrings-och distributionskostnader ca 2,5 öre/1 (Chemical
Engineering 16 april 1962 s. 73). HJ
Delat amfibiefordon
Ett delat fordon avsett för lätta last- och
persontransporter i svår, väglös terräng och i vattendrag,
fig. 2, har drivdel och lastdel sammankopplade med
tre länkarmar för styrning. Den centrala länkarmen
är fast i den bakre lastdelen och vridbart lagrad i
den främre drivdelen. De övriga två länkarmarna
utgörs av hydraulcylindrar, och deras längd kan
Fig. 1.
Styrnings-principen för det
delade
amfibie-f ord önet.
alltså varieras, fig. 1. Det larvbandförsedda fordonet
styrs genom hydraulmanövreringen.
Fordonet är 5,3 m långt och 1,6 m brett, det väger
ca 2 t, lastar ca 450 kg och uppges kunna nå ca
20 km/h fart i svår terräng. Den luftkylda,
två-cylindriga 4-taktsmotorn ger 42 hk vid 5 300 r/m. I
vatten kan larvbandsdriften kompletteras med en
utombordsmotor (Mechanical Engineering 1962 h. 5
s. 69—70). BoJ
Billigare förnickling
Genom att vid elektrolytisk förnickling använda
anoder, bestående av nickelkulor i en perforerad,
rörformad behållare av kommersiellt titan, lär man
få jämna nickelbeläggningar till relativt låg kostnad.
Orsaken härtill är att nickelkulorna kan lösas upp
fullständigt, medan bara 10—-40 % av vanliga
nickelanoder kan utnyttjas. Kulanoderna kan lätt
förnyas då kulorna sjunker ned i behållaren
allteftersom de förbrukas.
Genom användningen av titanbehållare blir risken
för förorening av badet med järn eller koppar
mycket liten. Ström går från titanet till metall i
kontakt med det men inte från det till elektrolyten.
Underhållet av anoderna och elektrolyten blir
enkel, och man lär därför kunna förnickla längre tid
än förr utan byte av bad (Materials in Design
Engineering okt. 1961 s. 142). SHl
Ståltillverkning utan koks i USA
Arizonas första stålverk för 75 t/dygn är nu i drift
i Coolidge. Det är också det första amerikanska i
vilket Madaras’ retortprocess tillämpas. Denna är i
princip en modifierad HyL-process (Tekn. T. 1959
s. 554, 1021). Enligt Madaras kostar den bara en
tredjedel så mycket i anläggning som
HyL-proces-sen; malmen reduceras mer effektivt, och bara
hälften så mycket naturgas går åt.
Utom naturgas fordras emellertid elenergi. Som
råvara används fattig magnetit från Arizona, och
ingen koks behövs. I drift har man hittills en retort
med 2,4 m diameter och 3 m höjd, men
produktionen skall snart ökas till 200 t/dygn genom tillsats
av nya retorter.
Magnetiten anrikas till 71 % Fe och pelleteras.
Retorten beskickas med 15—18 t och förbinds med
ledningen för reducerande gas. Denna erhålls genom
avsvavling och reformering av naturgas med ånga
till en blandning av väte och koloxid i önskat
förhållande. Gas av 1 040°C leds i 15—20 pulser per
minut genom chargen.
Malmen reduceras till stål hållande 99,8 % Fe
samt högst 0,01 % S och 0,01 % P. Produkten
konkurrerar inte med martinstål utan är avsedd för
specialstål och speciallegeringar (Chemical
Engineering 8 jan. 1962 s. 40). SHl
Fig. 2. Det
larvbandförsedda,
delade fordonet
på väg över ett
lugnt
vattendrag.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 782
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
