Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Konsulter för företagsekonomiska problem, av Anders Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orienterande samtal och förundersökning
Det är viktigt att uppdragsgivaren gör klart
för sig sina problem och vilka problem han
avser att diskutera med konsulten.
Har klienten en klar bild av sina problem och
vet vilken konsultfirma han vill diskutera
problemen med, är tiden mogen för ett
orienterande samtal med en ledande medarbetare i
konsultfirman — det kan vid enklare problem ske
per telefon — annars genom personligt
sammanträffande. Vid detta får klienten tillfälle
att ytterligare bilda sig en uppfattning om
konsultfirmans erfarenhet och få reda på om man
har några gemensamma bekanta, som kan ge
ytterligare upplysningar om konsultfirman.
Konsulten skall tala om hur han tänker
angripa problemet. Har klienten fullt klart för
sig vad som skall göras och redan känner
konsulten, kan man redan nu avtala om ett
uppdrag.
Om klienten inte har problemet helt klart för
sig, ocli om han mera detaljerat önskar veta,
hur konsulten tänker angripa det, kan det
vara lämpligt att överenskomma om en kortare
förundersökning. Konsulten kan också föreslå
en förundersökning för att få bättre kännedom
om hur problemet skall angripas. Det händer
ibland, att klienten änger ett visst problem,
men att konsulten efter att ha fått bättre insikt
i företaget t.ex. genom en förundersökning kan
komma på var det verkliga problemet ligger.
En klient kan t.ex. begära, att konsulten skall
bygga upp en ny planeringsrutin, därför att
man ej kan hålla leveranstiderna. I ett sådant
fall kan problemet ligga på många andra håll.
Således bör man öppet diskutera förhållandena
inom företaget med konsulten, och denne bör
helst ges tillfälle att besöka företaget, innan
han lägger upp handlingsprogrammet — i
vissa fall göra en reguljär förundersökning själv
eller med hjälp av en medarbetare med
allmän erfarenhet.
Kan det orienterande samtalet ske utan
resekostnader för konsulten, debiteras ingenting
—• förundersökningen debiteras däremot.
Debiteringen kan ske enligt olika alternativ. Vad
man inte kommer ifrån är, att klienterna måste
bära kostnaderna för konsulten. I
konsultbranschen, som i många andra branscher numera,
anses det riktigast att så långt möjligt låta varje
klient betala de direkta kostnader han
förorsakar och den andel av konsultens tid som han
tar i anspråk. Härigenom kommer även
klienten att känna sig oberoende i förhållande till
konsulten — klienten anlitar hjälp så mycket
eller litet som han själv vill, han kan avbryta
en undersökning när han vill eller begära en
förundersökning utan att känna att han måste
fortsätta att använda konsulten. Han kan t.o.m.,
om han så skulle önska, själv angripa
problemet enligt de riktlinjer som konsulten föreslagit.
Uppskattning av tidsåtgång
Ofta vill klienten veta vad det kostar att
anlita konsulten. Oftast får han ett diffust svar
— kanske något i stil med "Vad kostar en mo-
torbåt". Frågan är berättigad — man bör icke
ikläda sig förpliktelser, som man ej kan
överskåda.
Det är emellertid oerhört svårt att veta, hur
lång tid ett uppdrag tar. Många faktorer, som
inverkar på tidsåtgången, är ej under
konsultens kontroll. Konsulten kan ej veta, hur
personalen kommer att bete sig under en
undersökning eller hur mycket uppdragsgivaren vill
diskutera problemen. Ofta vet man ej heller i
förväg, hur omfattande undersökningarna bör
göras för att ge tillfredsställande säkerhet.
Det är alltså ofta ej möjligt eller i
uppdragsgivarens intresse att på förhand i detalj
fastställa omfattningen och beskaffenheten på det
arbete, som konsulten bör lägga ned på
uppdraget för att uppnå gynnsammast möjliga
resultat. Kan man emellertid i detalj specificera,
vad som skall göras, torde det gå att ge ett
ungefärligt pris.
Klienten kan fordra, att konsulten i samband
med förundersökningen inte endast utarbetar
en handlingsplan utan även gör en
tidsuppskattning. På grundval av denna kan sedan en
ungefärlig kostnad beräknas.
Klienten bör under uppdraget följa arbetets
gång och genom den löpande månatliga
faktureringen kunna bilda sig en viss uppfattning
om huruvida utredningen ligger inom skälig
kostnadsram. Detta är en kontroll, som även
konsulten bör ålägga sig.
För flera år sedan sade Fredrik W Taylor i
samband med sitt eget arbete som
organisationskonsult: "En annan viktig faktor är
frågan om tid. Om någon väntar stora resultat
inom sex månader eller ett år på mycket stora
frågekomplex, söker han efter det omöjliga. Om
någon tror man kan öka arbetsprestationer och
löner på sex månader eller ett år, väntar han
sig nästan en omöjlighet. Men om man är
tålmodig och väntar i två eller tre år, kan
konsulten öka produktionen praktiskt taget var
som helst..."
Konsulttekniken har dessbättre utvecklats
sedan Taylors dagar, men det fordras
fortfarande tid för att fullfölja många typer av uppdrag
framgångsrikt, och organisationskonsulten bör
inse detta, både när han gör sin egen
tidsberäkning och vid diskussionen av tid och
kostnader med blivande klienter.
Att genom bestämda löften om besparingar
ackvirera uppdrag anses oetiskt.
Besparingarna är ej heller enbart frukten av konsultens
arbete, utan framkommer när uppdragsgivare
och konsult samarbetar rätt.
Förberedelser för uppdraget
Innan själva uppdraget påbörjas, bör
konsulten ha tillställt klienten ett brev, vari det givna
uppdraget kort beskrives, så att inga
missförstånd uppstår. Därjämte bör
debiteringsnormerna anges.
Uppdragsgivaren bör inom sin organisation
utse en kontaktman, som dels kan ge
konsulten ytterligare erforderliga direktiv, dels kan
ge order inom företaget om uppgifter som mås-
tekn i sk tidskrift 1 962 h. 31 807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
