Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Tryckt ledningsdragning, av Gunnar Håkansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckt ledningsdragning
Ingenjör Gunnar Håkansson, Linköping
621.3.049.75
avsedda monteringshål. Ledningsmönstret
måste vara korsningsfritt. Är detta svårt att
åstadkomma på framsidan (lödsidan) får man
genom hål, som ger förbindning mellan fram- och
baksida av plattan, fortsätta
ledningsdragningen även på baksidan (komponentsidan).
Namnet "tryckt ledningsdragning" förklaras
av framställningssättet. En positiv avbildning
av den önskade kretsen trycks på en
koppar-folie på ett eller annat sätt, varefter den
"överflödiga" delen av kopparfolien etsas bort.
Intresset för tryckta kretsar hos tillverkare av
radio- och televisionsapparater samt elektriska
och elektroniska utrustningar och
komponenter ökar, och nya användningsområden för
tekniken utforskas efter hand och mycket snabbt.
Anledningarna till detta intresse är flera, dels
en avsevärd reduktion i tillverkningstid och
framställningskostnader, dels utrymmes- och
viktbesparing. Vid tillverkning av elektronisk
utrustning för fjärrstyrda robotar är detta
senare av största betydelse. Det spelar även stor
roll för konventionella nyttoapparater.
Mycken tid och mycket pengar sparas också
vid service av apparater, uppbyggda med tryckt
ledningsdragning, jämfört med det
konventionella sättet. Man kan också lätt inse hur
felsökningskostnaderna på apparater med
utbytbara kretskort sjunker.
Olika laminattyper
I regel användes folielaminat vid tryckt
ledningsdragningstillverkning, men även
direkt-plätering kan förekomma.
Ett folielaminat består av pappers- eller
glas-fiberarmerad plast, på vilken under tryck och
värme limmats kopparfolie på ena eller båda
sidorna. Kopparfolien är antingen valsad eller
elektrolytiskt pålagd och normalt 35 eller 70
um tjock. Det färdiga laminatets tjocklek
varierar från 0,4 mm till 3,2 mm.
Fenolpappers-laminat är det vanligaste i billigare
konstruktioner, under det att i mera högvärdiga
till-lämpningar papper-epoxiplastlaminat och
glas-fiber-epoxiplastlaminat användes. Dessutom
förekommer teflonfiberlaminat.
Idén att använda tryckt ledningsdragning och
därmed minska dimensionerna hos elektronisk
utrustning framkom redan på 1920-talet.
Allvarligare försök att använda tryckt
ledningsdragning i större konstruktionssammanhang
gjordes emellertid ej förrän i och med andra
världskriget, och då i första hand i engelska
radarkonstruktioner. Tekniken fick en
explosionsartad utveckling efter krigsslutet. I dag
omsätter den över 60 M$ i tillverkningen av
såväl rundradiomateriel som avancerad
elektronisk utrustning.
Princip
Fig. t. Dubbelsidig, hålpläterad
tryckt ledningsplatta,
komponentsidan, anslutningar med
kontaktbleck.
Fig. 2. Dubbelsidig, hålpläterad
tryckt ledningsplatta, lödsidan.
En tryckt krets består i allmänhet av ett
ledningsmönster framställt i tunn kopparfolie,
vilken häftar vid ett isolermaterial (basmaterial),
som regel ett plastlaminat. På detta anbringas
sedan olika komponenter, fig. 1—4, i härför
teknisk tidskrift 1962 h. 30 241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
