Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Svensk elektrolysindustri, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AB, övertog emellertid snart fabriken. Detta
skedde genom arrende 1903 och genom köp
1911. Vid sistnämnda tillfälle ändrades
företagets namn till Alby Nya Klorat Fabriks AB4.
Detta blev 1917 ett dotterbolag till Svenska
Tändsticks AB (Tändsticksbolaget), som då
bildades genom en fusion av de svenska
tänd-sticksföretagen. Det är naturligt, att
produktionen vid Alby-fabriken inriktades på
kalium-klorat för tändstickstillverkningen.
Under 1900-talets två första årtionden växte
vid Trollhättan upp ett elektrokemiskt
produktionscentrum6. År 1915 uppförde Fosfatbolaget
här en perkloratfabrik med en
produktionskapacitet av ca 750 t NH4C104 och 475 t KC104 per
år3. Denna fabrik är ännu i drift, fast numera
i huvudsak för natriumklorattillverkning.
Vidare startades i Trollhättan 1916 en
kalium-kloratfabrik med namnet AB Hamilton &
Hansell, bakom vilken dolde sig det av Ivar
Kreuger ledda AB Förenade Svenska
Tändsticksfabriker. I samband med fusionen av
tänd-sticksföretagen 1917 övertogs kloratfabriken av
Svenska Tändsticks AB och ändrades dess
namn till Elektrolytiska AB Trollhättan.
Driften här lades ned 1936 för att koncernens
klo-ratproduktion skulle koncentreras.
Vid första världskrigets slut var
kaliumklorat-industrin väl utbyggd i Sverige. Även
utomlands hade under krigsårens avspärrning
uppförts kloratfabriker. Efter vapenstilleståndet
sjönk därför efterfrågan på Månsbos
produkter, med följd att driften måste inställas 19213.
Tändsticksbolaget utvecklades emellertid till
en världsomfattande trust, som hade stor
förbrukning av kaliumklorat för den egna
tändstickstillverkningen och dessutom stora
avsättningsmöjligheter för produkten utomlands.
Tändsticksbolagets dotterföretag Alby Nya
Klorat Fabriks AB kunde därför köpa
Månsbo-anläggningen och återuppta driften där 1925.
Fabriken inriktades då på produktion av
enbart kaliumklorat, företrädesvis för export4.
Avsättningen tilltog hastigt och
kapacitetsökning blev snart aktuell. För den skull
utbyggdes 1931 kraftverket vid Avesta storfors
till att motsvara en årsproduktion av ca 12 000 t
kaliumklorat4. Denna kapacitet har emellertid
aldrig kunnat tas helt i anspråk för
kalium-klorattillverkning, utan en del av kraften har
sålts.
Kaliumkloratproduktionen stabiliserades
under 1930-talet vid 5 000—8 000 t/år (fig. 2).
En betydande del härav gick på export. Under
andra världskriget stoppades exporten
praktiskt taget helt. Då inskränktes också
produktionen starkt. Efter kriget har emellertid
exporten åter kommit i gång, och produktionen
har ställt in sig på ungefär samma nivå som
under 1930-talet. I Sverige tillverkas numera
kaliumklorat endast vid Månsbo-fabriken.
För närvarande exporteras ca 75 % av den
svenska kaliumkloratproduktionen. Resten
förbrukas huvudsakligen av den inhemska
tänd-sticksindustrin. Några större
produktiönsför-ändringar är ej väntade för de närmaste åren.
Årsproduktion
t
6000
W00
2000
mo
Natriiimkloratindiislrins produktionsutveckling
Bland kloratfabrikernas övriga produkter
intar natriumkloratet en dominerande ställning
(fig. 3). Ända fram till 1953 var produktionen
rätt begränsad (ett par tusen ton per år).
Nat-riumklorat användes då som
ogräsbekämpningsmedel. Det tjänade också som
utgångsmaterial vid elektrolytisk framställning av
sprängämnet ammoniumperklorat. Det är i
huvudsak Fosfatbolaget, som sörjt för
ammonium-perklorattillverkningen i Sverige, först vid
Månsbo-fabriken och senare vid
Trollhätte-fabriken3.
Årsproduktion
t
10000
8000
6000
rno
Fig. 2.
Årsproduktionen av
kaliumklorat i
Sverige enligt
Sveriges
Officiella Statistik
(SOS).
2000
19W
1950
1960
Fig. 3.
Årsproduktionen av
andra klorat än
kaliumklorat
och perklörat i
Sverige enligt
SOS.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 834
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
