Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Svensk elektrolysindustri, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gav erforderligt kapital för driftens vidare
utveckling. I och med att brytningstakten i
Boli-den-gruvan minskade och nya gruvor med
mindre guldrika malmer började brytas, avtog
guldproduktionen (fig. 5). Däremot ökade
produktionen av elektrolytkoppar stadigt (fig. 6).
Omkring 1942 var de båda metallerna
värdemässigt likställda vid företaget. Som framgår
av diagrammen har elektrolytkopparn
sedermera blivit alltmer dominerande. I och med
igångkörningen av ett nytt elektrolysverk vid
Rönnskär 1959 har produktionskapaciteten
kommit upp till 40 000—45 000 t/år
elektrolytkoppar11. Endast en fjärdedel till en tredjedel
av produktionen är baserad på malm från egna
gruvor. Resten framställes ur smältmaterial
köpt huvudsakligen från utlandet.
För närvarande utgör Sveriges produktion av
elektrolytkoppar endast något mer än hälften
av dess konsumtion. Resten importeras från i
första hand Belgien, Nyasaland, Chile och USA.
Bland kopparförbrukarna är elindustrin
fortfarande störst med ca 40 % av
totalkonsumtionen. Därnäst följer byggindustrin med ca
25 % och maskinindustrin med ca 15 %.
Det är svårt att sia om den framtida
produktionsutvecklingen för elektrolytkoppar i
Sverige. Det råder nämligen hård konkurrens om
smältmaterial på världsmarknaden.
Bolidenföretaget har nyligen kungjort planer på en
"slag-fuming"-anläggning för utvinning av
bly-och zinkföreningar ur slaggen vid
kopparframställningen. Genom denna anläggning hoppas
man kunna uppnå ökad konkurrenskraft, så
att tillräckligt med smältmaterial skall kunna
anskaffas för bibehållen produktionsnivå.
Vid kopparproduktionen är silver en viktig
biprodukt vid sidan om guldet. Utom
anod-slammet utgör en silverlegering, erhållen vid
raffinering av bly, råvara vid
silverframställningen. Sedan 1953 har silverproduktionen
ökat hastigt (fig. 7). Detta sammanhänger bl.a.
med att man började bryta den silverrika
malmen i Reenström-gruvan vid den angivna
tidpunkten. En annan bidragande faktor är, att
blyproduktionen och därmed silvertillförseln
från blyhyttan ökat under de senaste åren.
Aluminium
Aluminiumtillverkningen är en gren av
elektro-lysindustrin, som förutspås en betydande
utveckling i Sverige.
Framställningsprocess
Aluminium framställes genom elektrolys av
aluminiumoxid löst i smält kryolit (Na3AlF,,)
vid omkring 950°C. Elektrolysen sker i cell
infodrad med kol. Cellens botten fungerar som
katod, vid vilken utfällningen av aluminium
sker. Som anoder användes
Söderbergs-elektroder tillverkade av petroleumkoks, beck och
stenkolstjära1. Bruttoreaktionen kan skrivas:
2 A1203 + 3 C —> 4 Al + 3 C02
Vid processens tekniska tillämpning är el-
Fig. 6. Årsproduktionen av obearbetad
elektrolytkoppar i Sverige, – enligt SOS,–-enligt
producentens uppgifter.
energiförbrukningen 15—18 kWh/kg Al.
Råvaruförbrukningen är omkring 2 kg AL,03
samt 0,05 kg kryolit och aluminiumfluorid per
kg Al. Aluminiumoxiden erhålles praktiskt
taget uteslutande ur bauxit, varvid erfordras
omkring 2 kg bauxit per kg Al,Oa.
Årsproduktion
t
Fig. 7. Årsproduktionen av obearbetat silver i
Sverige, - enligt SOS,–-enligt producentens
uppgifter.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
