Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Svensk elektrolysindustri, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syra med syre från vattenelektrolysen.
Slutprodukterna, som går till försäljning, är
flytande syre, kaustik ammoniak, komprimerad
ammoniak, salpetersyra, ammoniumnitrat och
kalkammonsalpeter. Den sistnämnda
produkten är en betydelsefull kvävegödsel för
jordbruket.
En större vattenelektrolysanläggning är i drift
även vid Mo och Domsjö AB. Produktionen
startade här 1955 och har sedan dess successivt
ökats till för närvarande ca 1 000 t/år väte.
Detta användes för hydrering av organiska
produkter, medan syret får gå till spillo.
Perföreningar
Vid EKA tillverkas perföreningar
elektrolytiskt, nämligen väteperoxid och
natriuinper-borat. Av dessa är väteperoxiden viktigast7.
Produktionen var 1958 ca 700 t 40-procentig
vara. Man räknar i detta fall med
produktionsökning i framtiden, eftersom väteperoxid
väntas få användning som blekmedel för
pappersmassa".
Järnpulver
Vid Husqvarna Vapenfabriks AB framställs
järnpulver elektrolytiskt.
Produktionskapaciteten torde vara ca 500 t/år. Järnpulvret utgör
råvara vid pulvermetallurgisk tillverkning.
Elektrolytisk ytbehandling
Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten på
elektrolytisk ytbehandling innefattande bl.a.
förzinkning och förnickling. Under 1958 har
enligt Sveriges Officiella Statistik 42 300 t
inköpta fabrikat med ett försäljningsvärde av
48,2 Mkr. ytbehandlats. För ytbehandling av
främmande gods har därutöver betalats en
förädlingslön av 30,6 Mkr. De angivna siffrorna
innefattar emellertid även annan ytbehandling
än elektrolytisk. Uppgifterna antyder likväl,
att den elektrolytiska ytbehandlingen är en
ekonomiskt mycket betydelsefull gren.
Ele kt rolysind ust r ins el ene rgi behov
En uppskattning av den elenergi, som 1958
förbrukades för elektrolytisk produktion i
Sverige, visar att klor-alkali-, aluminium- och
vätesyre-industrierna var de största
elkonsumen-terna (tabell 5). Den totala förbrukningen för
elektrolytisk produktion utgjorde ca 1 200
GWh, vilket var nära 5 % av den totala
elenergiförbrukningen i Sverige.
I tabell 5 anges också elenergins andel i
produktpriset under förutsättning av ett kraftpris
av 2,5 öre/kWh. Om man bortser från kopparn,
som har ett högt metallvärde, finner man för
de viktigaste elektrolysprodukterna, att
elkonsumtionen svarar för 10—20 % av
produktvärdet. Elektrolysindustrin är därför mycket
beroende av kraftpriset.
I Sverige, där eldistributionsnätet är mycket
väl utbyggt och där överföringsspänningarna
är höga, är det möjligt att med små förluster
överföra elenergi från en landsända till en an-
Tabell 5. Elenergiförbrukning vid elektrolytisk produktion i
Sverige 1958 enligt Sveriges Officiella Statistik
Produktion Elenergiförbrukning
total del i
[-produktvärdet-]
{+produkt-
värdet+}
t kWh/kg GWh %
Aluminium .............. 13 700 18,0 247 17
Elektrolytkoppar ......... 34 200 0,46 16 0,5
Väte .................... . . ca 4 500* 50 1 225
Syre .................... . . ca 36 000* /
Klorprodukter (som Cl) . . . . ca 118 900 4,7 1 558 16
Alkali ................... 145 400 J
Klorat .................. 17 000 6,0 102 17
övrigt ................... 25
Totalt 1 173
* uppskattat värde
nan. Detta innebär, att elektrolysindustrin i
stort sett har att räkna med det kraftpris, som
uppstår på den allmänna svenska marknaden
under konkurrens mellan olika
konsumentkategorier. Därför erhålles ej de extremt låga
kraftpriser, som förekommer t.ex. i vissa isolerade
kraftområden i Norge. Kraftpriset torde
emellertid inte vara högre i Sverige än i de stora
industriländerna i västvärlden, utan tvärtom
något lägre15.
Som elenergikunder är elektrolysindustrierna
fördelaktiga så till vida att de i regel har en
jämn förbrukning dag och natt året om. De
är å andra sidan i många fall krävande,
därigenom att de ej kan acceptera längre tids
strömavbrott.
Tabell 6. Svensk produktion, införsel och utförsel av
elektrolys-produkter 1958 enligt Sveriges Officiella Statistik
Produktion Införsel Utförsel
t Mkr. t t
Guld ............... 5,0 24,0 0,4 1,5
88 12,5 16 66
Aluminium ......... 13 700 36,8 21 000 3 100
Elektrolytkoppar 34 200 83,4 ca 53 000* ca 12 000*
23 200 400
Järnpulver, elektro-
lytiskt ............ ca 400* ca 0,8*
Väte, elektrolytiskt . . ca 4 500*
Syre, elektrolytiskt .. . ca 36 000*
Klor ............... 114 600 34,8 5 100 1 300
Klorkalk (som
100 % Cl) ........ 3 100 1,7 100
Hypoklorit (som
100 % Cl) ......... 1 200 1,4
Kaliumhydroxid .... 2 500 3,6 300 2 000
Natriumhydroxid 142 900 47,9 8 500 10 200
Kaliumklorat ....... 5 000 5,5 ca 4 000*
Andra klorat och
perklorat ........... 12 000 9,8
Väteperoxid (som
40 % HaO,) ........ 700 1,2 100 —
Natriumperborat ..... 3 600 100
* uppskattat värde
teknisk tidskrift 1962 h. 30 840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
