- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
842

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Henning Fransén †, av W Borgquist - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1962, av N Lll - Ett västtyskt 250 000 kW kärnkraftverk - Plastproduktionen 1961 i USA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningarna till ett Norrlandsblock, vilka senare
sammankopplades till ett enda statligt kraftsystem. En
förutsättning för denna omfattande samköming var
det väl genomtänkta system för frekvensreglering
och belastningsfördelning, som under Franséns
direkta ledning utarbetades inom Vattenfallsstyrelsen.

Den lyckliga starten av den centrala driftledningen
för hela landet, som verkställdes vid början av
andra världskriget, möjliggjordes till väsentlig del
genom det organisatoriska arbete, som Fransén
nedlagt på denna viktiga fråga och det förtroende som
alla, icke endast inom Vattenfall utan även inom
den kommunala och privata sektorn, kände för
Franséns klokhet och oväld.

År 1939 utnämndes Fransén till kraftverksdirektör
vid Älvkarleby Kraftverk. Han blev den tongivande
bland kraftverksdirektörerna, och som ordförande
inom olika för gemensamma frågor bildade
arbetsgrupper åstadkom han under trevligt samarbete
gemensamma riktlinjer och normer för åtskilliga av
kraftverkens arbetsuppgifter.

Redan vid denna tidpunkt hade Fransén fått åt sig
anförtrodda en del arbetsuppgifter av allmän art.
Han hade blivit känd och uppskattad även utanför
Vattenfall för sitt skarpsinne, sitt gedigna tekniska
kunnande och sin domaremässiga rättskaffenhet.
År 1944 blev Fransén utnämnd till regeringsråd,
vilket naturligtvis gladde alla hans vänner men
samtidigt kändes som en allvarlig förlust för Vattenfall.
Som regeringsråd blev Fransén varmt uppskattad
av sina nya arbetskamrater, och han fick där riklig
användning för sitt kristallklara omdöme och sin
stora tekniska erfarenhet.

Vid 61 års ålder friställdes Fransén från sin tjänst
som regeringsråd för att för regeringens räkning
verkställa vissa viktiga utredningar inom teknisk
forskning och svenskt näringsliv. Framförallt fick
han ägna sig åt den betydelsefulla kraft- och
bränslefrågan. Han fortsatte därmed även efter den
normala pensionsåldern och hans arbeten blev av stort
vägledande värde.

Åren 1950—1952 var Fransén preses i
Ingeniörs-vetenskapsakademien. Han var väl skickad för
denna uppgift genom sin organisatoriska förmåga samt
sin naturliga värdighet och vältalighet. Som vice
preses i Överstyrelsen för de Tekniska
Högskolorna nedlade Fransén ett intensivt arbete på en
rationell utveckling av dessa. Han blev hedersdoktor
vid CTH 1951.
Fransén var styrelseledamot i ett flertal
institutioner och föreningar och ordförande i åtskilliga av
dem. Särskilt värde torde han ha satt på posten
såsom ordförande i Stamlinjenämnden, det forum
där frågorna om det statliga stamlinjenätets drift
och utveckling diskuteras mellan Vattenfall och de
enskilda och kommunala kraftverkens
representanter. Han bidrog otvivelaktigt till det goda
samförståndet mellan de olika intressenterna, och hans
gärning där skattas högt av alla.
Under den senaste delen av sitt liv togs Fransén
ofta i anspråk såsom skiljedomare. Han hade just
avslutat ett sådant värv, då han i sitt sommarhem
på Själland drabbades av en allvarlig hjärtattack.

Fransén hade alltsedan medelåldern haft att kämpa
mot sjukdom. Hans hälsa var mot slutet av hans
levnad mycket bräcklig. Trots omsorgsfull vård på
ett danskt sjukhus dukade Fransén under för
upprepade hjärtinfarkter, dock ända in i det sista
bibehållande sin klara tankeförmåga och sin starka
livsvilja.

Det är med djup sorg, som Henning Franséns
många vänner känner förlusten av honom.

W Borgquist

Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet

1962. Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 30
juni 1962 1 437 handelsfartyg om 9 186 000 brt
under byggnad i världen, jämfört med 1 449 fartyg om
8 614 817 brt vid årsskiftet 1961/62. Detta innebär
en minskning av antalet enheter med 12 men en
ökning av tonnaget med 571 183 brt. Siffror för
Sovjetunionen, Östtyskland och Kina saknas.
Fördelningen av handelstonnaget på de viktigaste
skeppsbyggande länderna i världen är följande
(motsvarande siffror vid årsskiftet 1961/62 inom
parentes):

antal brt

fartyg

Japan ......................... 123 (153) 1 490 877 (1 133 946)

Storbritannien och Nordirland 184 (228) 1 292 146 (1 415 899)

Västtyskland .................. 165 (163) 936 484 (904 526)

Sverige ........................ 60 (67) 773 248 (775 249)

Frankrike ..................... 108 (91) 673 735 (647 314)

Holland ........................ 139 (129) 635 812 (626 380)

Italien ......................... 58 (61) 603 886 (565 142)

Norge ......................... 73 (83) 458 779 (412 540)

USA ........................... 53 (49) 445040 (475 597)

Polen .......................... 69 (64) 345 623 (312 515)

Jugoslavien .................... 47 (48) 301 579 (274 580)

Brittiska Samväldets
utomeuropeiska länder ............ 72 (55) 279 999 (216 000)

Danmark ...................... 30 (29) 255 515 (240 727)

Spanien ........................ 118 (115) 250 991 (230 105)

Finland ........................ 35 (42) 125 666 (121 177)

Belgien ........................ 9 (9) 125 492 (109 937)

Av totaltonnaget bygger Japan 16,23 %,
Storbritannien och Nordirland 14,07 % varjämte kommer
Brittiska Samväldets utomeuropeiska länder med
3,05 %, eller tillsammans 17,12 %. På tredje plats
följer Västtyskland med 10,19 % och på fjärde
Sverige med 8,42 %.

Totaltonnagets fördelning på motor- och ångfartyg
utgjorde vid halvårsskiftet 1962 (motsvarande vid
årsskiftet 1961/62 inom parentes):

antal lartyg brt °/o

motorfartyg .... 1 288 (1 298) 5 961 468 (5 489 097) 65,0 (63,8)
ångfartyg ...... 149 (151) 3 224 532 (3 125 720) 35,0 (36,2)

Tankfartygen under byggnad utgjorde 188 om
3 457 414 brt jämfört med 217 om 3 397 537 brt vid
årsskiftet 1961/62. De fördelade sig på 69 ångare om
2 179 180 brt och 119 motorfartyg om 1 278 234 brt.
Därav byggs i:

Japan .............................. 24 fartyg om 657 300 brt

Storbritannien och Nordirland ____ 25 fartyg om 557 457 brt

Sverige ............................. 20 fartyg om 482 984 brt

Västtyskland ........................ 27 fartyg om 371 942 brt

Under 2:a kvartalet 1962 påbörjades totalt 453
fartyg om 2 285 651 brt, sjösattes 482 om 2 352 563 brt
och fullbordades 467 om 1 895 006 brt. I Sverige
påbörjades 22 fartyg om 282 699 brt, sjösattes 20
om 272 250 brt och fullbordades 28 om 304 479
brt. N Lit

Ett västtyskt 250000 kW kärnkraftverk

byggs i Günzburg vid övre Donau för
Rheinisch-Westfälisches Elektricitätswerk och Bayernwerk.
Kokarreaktorn av avancerad typ levereras av
General Electric; övriga leverantörer är AEG och
Hoch-tief.

Plastproduktionen 1961 [i USA var 3 Mt, dvs.
7 % större än 1960. Polyetentillverkningen har ökat
mest, nämligen med 16 % till 670 000 t. Därnäst
kommer polyeten med 11 % till ca 485 000 t, medan
vinylplastproduktionen växte med bara 4 % till ca
550 000 t.

teknisk tidskrift 1962 h. 30 842

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0872.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free