Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Forskningen ur industriforskarens synvinkel, av Franz Schückher och Hertha Schückher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Exempel på homogent lagarbete (syntes av
ett nytt organiskt preparat genom nya metoder).
i möjligaste mån tillåtas genomföra sina
undersökningar till en acceptabel avslutning, så
att han med självförtroende kan åta sig nya
uppgifter.
Behovet av erkännande
Detta behov är starkt förbundet med behovet
att prestera. Erkännande stimulerar
forskarinsatsen. Ingen forskare är heller så
världsfrämmande, att han ej följer sin
löneutveckling. Han är också mån icke blott om sitt
vetenskapliga utan även om sitt samhälleliga
anseende. Ett ärligt erkännande knyter starka
band »mellan forskaren och företaget.
Behovet av emotionell säkerhet
Ett av de största behoven är behovet av
emotionell säkerhet. Behovet kan ha de mest
skiftande former. Den forskare, som t.ex. har ett
visst självförtroende, har goda relationer till
sina kolleger, och som har tro på sitt företags
stabilitet, kan helt utnyttja sina krafter till
företagets bästa.
Många hänsyn måste sålunda tas. Dock, på
samm" sätt som det lönar sig att försiktigt
trimma in en ny maskin, lönar det sig att försiktigt
trimma in en nyanställd forskare. En
intrimmad forskare känner oftast starkt för
företaget. Visserligen känner han ej samma entusiasm
för ett hålkortssystems mysterium som för sina
problem, men han respekterar dess
nödvändighet. Uttryckt på annat sätt: "Forskaren i
elfenbenstornet" är en folkloristisk figur med
samma motsvarighet i verkligheten som den
tankspridde professorn eller den elaka svärmodern.
Forskaren i kollektivet
De framsteg som gjorts inom olika
vetenskapsgrenar har medfört icke blott att
universalgeniets tid för länge sedan är förbi, utan även
att ingen vetenskapsman numera kan anses
ensam behärska ett fackområde i sin helhet.
Denna utveckling mot specialisering ökar. Så t.ex.
finns i ett av de större industriländerna icke
blott ett branschforskningsinstitut för
träförädling utan även ett för utforskning av trädens
år sr in gar.
Specialisering medför givetvis att en forskare
endast behärskar en viss sektor av ett problem.
En fullständig lösning förutsätter, att de olika
sektorerna kan sammanfogas. En övergång har
sålunda skett från forskaren som individ till
forskaren som en del av ett kollektiv. Denna
inordning i en grupp är förbunden med
psykologiska och sociologiska problem av praktisk
betydelse7.
En parallell utveckling inom ett annat
industriellt område har studerats8. I ett tidigare
samhällssystem meddelade mästaren sin
lärling icke blott hantverksskicklighet utan
anpassade honom även i samhällsgemenskapen.
I vårt århundrade har en övergång skett från
individ till kollektiv. Denna omställning har
icke skett utan svårigheter. En
produktionsstegring uppnåddes dock, när man lyckats
inrätta sådana arbetsgrupper, där gruppens mål
fick dominera över det egna målet. Denna
mekanism har förklarats" så: Om samverkan
mellan medlemmarna av en grupp är ofta
förekommande, utlöses känslor av sympati och
därmed stegras samverkan utöver det för arbetets
gång absolut nödvändiga. Detta kan leda till
en högre effektivitet.
Denna drivkraft utnyttjas i en speciell typ av
grupparbete, team-work, som här kommer att
kallas lagarbete. En kort definition av detta
viktiga begrepp är på sin plats: lagarbete är
en speciell typ av grupparbete, som
kännetecknas av individernas frivilliga och
medvetna anpassning mot ett gemensamt mål. En
sådan anpassning förutsätter visst personligt
underordnande: känslan av att vara underordnad
utjämnas dock genom en informell anda av
gemenskap inom gruppen. Detta skiljer
lagarbete från andra typer av grupparbete, som
är formellt uppbyggda och bestämda genom
ett organisationsschema.
Lagarbetesprincipen kan tillämpas även inom
forskningen, ehuru med en speciell
utformning. En forskare är nämligen uppfostrad till
självständigt tänkande och man måste ta
hänsyn till de behov som här anförts. Om t.ex.
olycklig arbetsfördelning medför, att
nyfikenheten ej tillfredsställs, eller om arbetet utan
viktigt skäl överförs till någon annan i
gruppen, så att behovet att prestera ej är
tillgodosett, kan det bli svårt att i fortsättningen
entusiasmera en forskare till lagarbete. Om
erkännande eller säkerhet saknas, kan
tillbakadragenhet eller kompensation genom
härskarebeteende följa, något som ovillkorligen
spränger allt lagarbete.
En forskares personlighet kan emellertid
utvecklas, om man tar hänsyn till och
tillfredsställer hans behov av gruppgemenskap. Detta
förutsätter en gynnsam atmosfär mellan
gruppmedlemmarna, så att kommunikation i
sociologisk betydelse är för handen. En sådan
kommunikation består ej endast av en informa-
847 teknisk tidskrift 1 962 h. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
