Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Forskningen ur industriforskarens synvinkel, av Franz Schückher och Hertha Schückher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länger kommunikationsvägarna och kan leda
till utbrytning av enstaka grupper ur helheten.
Allt detta kan medföra vantrivsel och
försvåra lagarbete i en icke försumbar grad. Vid
investering i laboratoriebyggnader borde man
därför manifestera ett förtroende för
företagets expansion genom att t.ex. förutse
utvecklingsmöjlighet för laboratoriet.
Det andra viktiga investeringsobjektet är
instrumentutrustningen. Det finns ibland ett
förvånansvärt motstånd mot anskaffning av nya
och tidsenliga instrument. Man vill till och
med påstå, att invecklad apparatur får
kompensera fattigdom på idéer1. Som motivering
för en högkvalificerad instrumentutrustning
skall följande synpunkter anföras.
Kraven på produkternas egenskaper stiger.
Detta återverkar på forskningen, vars
mätnoggrannhet borde vara en tiopotens högre än den
med vilken materialkontrollen arbetar.
Ett nytt instrument kan visa sig bli billigare
än ett gammalt. Ofta visar en kalkyl som tar
hänsyn till reparation och därmed förbunden
spilltid att ett nyinköp är lönsamt. Moderna
instrument leder snabbare till resultat, och
forskningstiden kan väsentligt förkortas.
Nyare instrument är ofta automatiserade, vilket är
av betydelse speciellt vid serieundersökningar.
Den moderna utvecklingen har mer och mer
lett till att praktiken använder sig av teorins
resultat. Materialets atomära eller molekylära
uppbyggnad har praktiska aspekter, vilket
utlöser experimentell forskning inom dessa
områden med en därmed förbunden invecklad
apparatpark som följd. Provrörens storhetstid
är förbi, även om säkerligen i dag en
uppfinning kan göras med enkla apparatresurser.
Det förefaller att vara en atavism jämförbar
med en återgång från datamaskin till
gåspenna, att satsa på en provrörsutrustning.
Å andra sidan får det här anförda icke
uppmuntra till okynnesköp eller köp av apparatur
som icke kan utnyttjas på grund av
personalbrist, "skrytinstrument".
Frågan om investeringar i personal har
anknytning till tidigare infört r-värde. Inom
svensk industri ligger r-värdet ganska lågt,
vilket ger sig tillkänna i forskningsledarnas
klagomål över för små personalresurser. Här
såsom i många andra fall försöker man lösa
frågan genom att slentrianmässigt hänvisa till
Parkinson. Det verkar dock ologiskt och
orimligt att ett konstant antal forskare skall kunna
uppfylla de växande krav som ställs. Det finns
emellertid möjligheter att i viss grad reglera
personalbehovet.
Den ena möjligheten är att höja
effektiviteten hos forskarna genom att ge dem effektiv
servicepersonal. Det förefaller orationellt att
en forskare utför glasblåsningsarbete eller
skriver brev efter pekfingersvalsen, om
motsvarande yrkespersonal skulle göra det billigare,
snabbare och bättre11. En kvantitativt och
kvalitativt fullvärdig servicestab höjer r-värdet.
Den andra möjligheten är att underlätta det
administrativa arbetet. Detta medför ofta känn-
bara störningar, emedan det kräver en
tankeverksamhet, som ligger långt vid sidan om den
vetenskapliga. God hjälp kan här lämnas av
någon som är specialiserad på administrativa
frågor, men som undviker att söka utbilda
forskaren till administratör och anser
administrationen vara allt här i livet. Genom riktig hjälp
kan också forskaren i högre befattning få god
tid för forskningsarbete.
En tredje möjlighet är att minska antalet
projekt. En överbelastning är ofta orsakad av
forskarens eller företagets överambition eller av
en lam organisation, som tillåter att
forskningsprojekt tas upp utan allvarliga
överväganden. En annan orsak är gagnlösa arbeten,
speciellt sådana som ännu innehåller en gnista av
hopp11. I sådana fall är det tillrådligt att
antingen göra t.ex. en treårsplan för att avvakta
om jäsningen ger ättika eller vin eller att lägga
ned projektet.
Laboratoriechefen bör hålla r-värdet på en
hög nivå, dels genom en ändamålsenlig ocli
realistisk försöksplanering, dels genom en väl
avvägd och välutnyttjad personal. Han skall
styra forskningsarbetet från en plattform med
god sikt och vara väl orienterad om
företagsledningens tekniska avsikter. Han är en
förbindelselänk mellan företagsledning och
laboratorium, varför han sålunda bör vara insatt
såväl i vetenskapliga som i administrativa
frågor. Njuter han företagsledningens förtroende,
finns grunden för en ostörd
forskningsverksamhet och för att forskningens
investeringsbehov så långt som möjligt tillgodoses.
Lönsamhet
Forskningens lönsamhet är svår att beräkna.
Detta beror på att forskningen normalt är
första steget i ett projekt, vars lönsamhet blir klar
först vid projektets avslutning. Däremellan
ligger många aktiviteter, och det är svårt att
bestämma om projektets lönsamhet (eller fiasko)
kan hänföras till forskningen eller till ett
senare steg. Dessutom finns forskningsresultat
som kan utnyttjas under långa tidsperioder,
t.ex. i form av en höjd kunskapsnivå. Även
misslyckade undersökningar kan bana väg för
senare resultat. Omvänt kan lyckade
laboratorieförsök vara oreproducerbara i driftskala.
Accepterar man sålunda, att en direkt
bedömning av forskningens lönsamhet är svår att
göra, återstår tro och förtroende till forskningens
positiva inverkan på slutresultaten.
Det första steget, forskningssteget i
laboratorieskala, är billigare än de efterföljande.
Arbetsplanering
Man bör skilja mellan två planeringstyper:
projektplanering och forskningsplanering.
Projektplaneringen ligger utanför denna analys.
Över forskningsplanering har skrivits mycket
och utförligt. Man förefaller vara överens om
att en detaljplanering på avstånd är dömd att
misslyckas. Å andra sidan är det nödvändigt
med intimt samarbete mellan forskning och
företagsledning, som lämpligen utförs genom lag-
teknisk tidskrift 1962 h. 30 849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
