Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Forskningen ur industriforskarens synvinkel, av Franz Schückher och Hertha Schückher - Direktskeppning kontra omlastning, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete på högsta nivå. Ett sådant lag är av
heterogen typ och sammansatt av
representanter för t.ex. marknadsundersökning, drift,
utveckling och forskning. Såsom i ett
forsknings-lag gäller de tidigare nämnda synpunkterna på
lagarbete och på kommunikationer. Genom ett
sådant lagarbete kan forskningen småningom
komma att uppfattas som ett användbart
verktyg, som dock är till nytta endast i den mån
som det verkligen används.
Forskning och samhälle
Vid diskussion om forskningens betydelse för
samhället har på sista tiden fällts en del
yttranden mot forskningens lönsamhet och om
forskningens faromoment. Man har velat
påstå, att alltför många högt utbildade personer
ägnar sig åt forskning och sökt bevisa detta
genom att hänvisa till statistik, där man
ställer antalet forskare i relation till
industriproduktionens utveckling1. Denna statistik är
emellertid ej rättvisande. De snabbt stigande kraven
på industriprodukternas kvalitet gör ej
industriproduktionen 1930 jämförbar med
industriproduktionen 1960. Detta skall belysas genom
ett enkelt exempel: om en ångpanna
exploderade i Arabien 1930, tillskrevs detta Allahs
högre makt, medan man år 1960 nog lärt sig att
hellre vända sig till leverantören. Även
rationalisering och automatisering förutsätter en
ökning av ingenjörstätheten.
Man har också velat tolka den statistiska
utvecklingen så, att en konstant tillväxt av
antalet forskare skulle leda till att hela landet
om några decennier endast bestode av
forskare. Sådana betänkligheter torde bero på en
osäker extrapolation. Ingen mor, vars gosse
första året har växt 25 cm, skulle frukta, att
han 30 år senare skulle vara 7,5 m lång. Det
finns hämmande inflytelser, som förr eller
senare gör sig gällande. I Tyskland ser man t.ex.
ej utan oro på en kännbar avmattning i
tillströmningen av forskningskemister. Denna
anses bero på att framtidsutsikterna ter sig
mindre lockande. Bestämmande för
arbetsmarknaden är regeln om tillgång och efterfrågan.
Över behovet av forskning har mycket
skrivits. På vissa håll har man föreslagit, att man
skulle slå av på forskningstakten och hellre
köpa kunskaper utifrån. För att belysa detta
förslag bör man studera den nuvarande
utvecklingen ur historisk synvinkel.
Kulturantropologerna konstaterar två stora tekniska
revolutioner i människans historia12. Den ena var
övergången från människan som samlare till
människan som producerar sina
förnödenheter. Den andra revolutionen är övergången
från människa till maskin som arbetskraft.
Vi befinner oss i den andra tekniska
revolutionen, vars höjdpunkt ännu ej nåtts, och vars
orsak ytterst är befolkningstillväxten. Ur
denna historiska synvinkel har den tekniska
utvecklingen en uppgift att fylla ej endast i
samband med dagens levnadsstandard, utan i
mycket högre grad för vår kulturs bestånd. I detta
historiska skeende har vi varken möjligheter
eller rätt att isolera oss. Dessutom är icke det
politiska läget sådant, att vi kan lita på en
ostörd tillförsel av vetande och erfarenheter
utifrån. En självständig forskning är alltså mer
än en god affär —• den är ett ansvar.
Litteratur
1. Sundén, O: När lönar sig forskning — en studie i
forskningens ekonomiska egenart och effektivitet. Balans 1961 s.
8—22.
2. Rothschuh, K E: Das Verfahren und die
Entwicklungs-stufen der Szientifikation. Universitas 14 (1959) s. 521—527.
3. Schückher, F: Diskussionsinlägg. Jernkont. Ann. 144
(1960) h. 6 s. 423—426.
4. Hinrichs, J R: Creativity in industrial scientific research.
AMA Management Bull. h. 12 New York 1961.
5. Bronner, K: Skapande förmåga. Sveriges Mekanförbund.
Stockholm 1961.
6. Kowarski, L: Storforskningens struktur och psykologi.
Tekn. T. 79 (1949) s. 981—989.
7. Scharmann, T: Psychologische Aspekte der Team-Arbeil
im Unternehmen. Ind. Organis. 29 (1960) h. 6 s. 261—270.
8. Mayo, E: The social problems of an industrial
civiliza-tion. Boston 1945.
9. Homans, G C: The human group. London 1959.
10. Noltingk, B E: The human element in research
management. Amsterdam 1959.
11. Hiscocks, E S: Laboratory administration. London 1956.
12. Keesing, F M: Cultural anthropology. New York 1960.
Direktskeppning kontra omlastning. Med den
låga fraktnivå, som i dag råder inom de flesta
skeppningskonferenser, och med de dyrbara enheter
med vilka internationella rederier arbetar, blir den
extra gången till hamnarna i Östersjön jämfört med
lastning på Kontinenten allt dyrare. Skulle därför
lastunderlaget minska, återstår förmodligen för
skandinavisk linjerörelse inget annat än att
ompröva sin politik och överväga att återgå till det
gamla systemet med omlastning.
Detta skulle med andra ord betyda, att de
skandinaviska linjerna finge basera sin trafik på
omlastning i Göteborg, Köpenhamn eller Oslo eller rent av
i någon av de stora kontinentala hamnarna. Man
kan till och med tänka sig utvecklingen att de
skandinaviska linjerna tvingas lägga huvuddelen av
sin trafik via kontinenthamnar. Där finns nämligen
bättre lastunderlag och man skär bort de avsevärda
extra kostnader som gången till de skandinaviska
hamnarna innebär. Därigenom kan
konkurrenskraften gentemot de kontinentala linjerna bevaras.
En sådan omläggning kan dock aldrig tänkas bli
så radikal att trafiken på de skandinaviska
huvudhamnarna skulle upphöra. Men det ändrade
systemet skulle för dessa hamnar medföra mindre täta
avseglingar och betydligt ökade frakter. Om den
nuvarande direktbetjäningen av de många
östersjö-hamnarna skulle slopas, torde det inte dröja länge
förrän de nu prisdumpande kontinentala linjerna
justerade sina omlastningstillägg, så att de
motsvarade de verkliga kostnaderna för denna omlastning.
Vid den tidpunkten torde det emellertid bli
omöjligt att återgå till det nuvarande systemet.
Fraktlikställigheten mellan Skandinavien och
Kontinenten, som existerar i dag, upprätthålls genom
de skandinaviska linjernas strävan att ge de
skandinaviska exportörerna samma villkor som
Kontinentens export. Skandinaviens läge vid sidan av
all-farvägen gör industrins och linjesjöfartens läge
likartat. Ett fortsatt framgångsrikt samarbete dem
emellan är nu nödvändigare än någonsin för att de
skall kunna hävda sig i konkurrensen (Transbladet
1962 h. 3 s. 2—3). BoJ
850 teknisk tidskrift 1 962 h. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
