- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
852

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Ftalocyaninpigment, av Sigge Hähnel - Ultraljud underlättar strängpressning - Ett »penetrationsenzym»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock så stor att ingen behandling hindrar
utflockning i alla medier. Ett pigment, som är
tillfredsställande under vissa betingelser, är det
troligen inte under andra, men man har nu
ett ganska stort antal olika behandlingssätt att
välja mellan, och om ett inte är effektivt i ett
givet fall, kan mycket väl ett annat vara det.

Man har t.ex. funnit att utmärkt
flocknings-motstånd kan uppnås genom användning av
substituerade ammoniumsalter av
orto-karboxi-bensamidometylftalocyanin, särskilt
etylendi-aminsaltet. Genom tillsats av 1 del av ett
sådant derivat till 20 delar ftalocyanin i a-form
stabiliseras denna, och utflockning hindras.
Till skillnad från de sulfonerade
ftalocyanider-na har de en i rött stötande färg och full
färgstyrka.

Blågröna pigment

I ett tidigt skede av ftalocyaninernas
utveckling fann man att avsevärt grönare färg kan
erhållas genom halogenering av
ftalocyanin-molekylens bensenkärnor. Sådana derivat kan
man erhålla genom att utgå från substituerad
ftalonitril eller genom att behandla
ftalocya-ninen med klor eller brom i närvaro av en
metalllialogenid. Den största svårigheten vid
teknisk framställning av gröna ftalocyaniner
har varit att driva halogenereringen tillräckligt
långt, dvs. till 14—16 kloratomer per molekyl.
Högklorerad kopparftalocyanin är ett blågrönt
pigment som har de flesta av det
osubstituera-de, blåa pigmentets goda egenskaper. Det har
dock inte fullt lika god resistens mot
kemikalier under vissa betingelser. I närvaro av
formaldehyd förlorar det t.ex. lätt halogen. I
plaster eller brännlacker kan det därför hända att
färgen ändras mot blått. Ändringen är dock i
regel liten och avstannar snart.

Ftalocyaningrönt har ingen tendens till
utflockning. I färger har emellertid det gröna
pigmentet en viss benägenhet att flyta upp till
ytan, men detta kan man vanligen hindra
genom att sätta till ett ytaktivt ämne eller riva
ftalocyaninen tillsammans med ett annat
pigment.

Ftalocyaningrönt har fått stor användning i
färger och läcker, särskilt industrilacker av
vilka man fordrar god resistens mot värme, ljus
och lösningsmedel. I tryckfärger används
ftalocyaningrönt bara för speciella ändamål därför
att det har mindre färgstyrka än vissa andra
organiska färgämnen.
Nyanser mellan blått och grönt kan erhållas
genom svagare halogenering, men processen
är svårreglerad, och det är därför enklare att
blanda det blåa och gröna pigmentet till
önskad nyans. De lämpar sig utmärkt härför,
medan brytning mot gult ger mindre
tillfredsställande resultat.

Ftalocyaningrönt har inte lika hög färgstyrka
som ftalocyaninblått och blir därför dyrare i
användning än en kombination av det senare
med ett gult pigment. Då det emellertid inte
finns något relativt billigt organiskt pigment,

som har lika god beständighet som
ftalocyani-nerna, erbjuder ftalocyaningrönt betydande
fördelar när största färgbeständighet fordras.

Gulgröna pigment

Gulaktigt ftalocyaningrönt blev tillgängligt först
1955; det erhölls genom modifiering i
tillverkningsprocessen och avvek ganska litet från
ftalocyaningrönt. Det första verkligt gulgröna
ftalocyaninet erhölls genom klorering av
metallfri ftalocyanin som själv är mycket grönare
än kopparderivatet. Olyckligtvis är produkten
dyr, och dess nyans är inte heller lika klar som
ftalocyaninblåtts. Den metallfria ftalocyaninen
har nu slagits ut av bättre pigment.

Det första stora framsteget gjordes 1959 med
tillkomsten av Viridine-grönt i USA. Grunden
för det var sedan länge känd. Man visste
nämligen att bromerad ftalocyanin är gulare än
klorerad, men man hade tidigare inte funnit
något sätt att driva bromeringen långt nog.
Bromderivaten erbjöd därför tidigare inga
fördelar framför högklorerad kopparftalocyanin.

Viridin-pigmenten är lika beständiga som
ftalocyaningrönt. Utom att de är gulare har de
renare färg; genom att reflexionstoppen
förskjutits till gult blir spridningen av blått ljus
mindre och blåsticket försvinner. Detta är
särskilt märkbart för klara metallacker som ger
renare färg i alla synvinklar. Med
Viridin-pig-ment kan man, tack vare dettas klara färg,
erhålla de flesta gulgröna och gröngula
nyanserna genom blandning med t.ex. järnoxidgult i
stället för med Hansa-gult som är mindre
beständigt.

Nya ftalocyaniner, som har gulare nyans än
Viridin, kommer nu i handeln. I färger uppnås
största beständighet med ett pigment i mycket
ren smaragdgrön nyans, som är klarare än de
tidigare erhållna och som därför möjliggör
blandning med de mindre klara men
permanenta metalloxidpigmenten.

I tryckfärger har man hittills måst använda
färgämnen med relativt dålig beständighet för
att erhålla gröna nyanser med tillräcklig
klarhet. De nya ftalocyaninerna ger lika klar färg
med utmärkt beständighet. Bromderivaten
kostar inte mycket mer än andra ftalocyaniner,
men då de har något mindre färgstyrka, blir
de i praktiken dyrare än andra organiska
färgämnen. SHl

Ultraljud underlättar strängpressning av klena
rör av koppar, niob och zirkoniumlegeringar. Man
kan därvid antingen öka presshastigheten eller
reducera presskraften. Vid ett amerikanskt försök
kunde hastigheten vid pressning av koppar 13-faldigas
och vid pressning av Zircaloy-2 100-faldigas. Vid
pressning av koppar med 0,4 m/min kunde
presskraften minskas med 40—80 %.

Ett "penetrationsenzym" har isolerats vid
Roc-kefellerinstitutet i New York. Sådana anses ingå i
virus’ struktur och göra det möjligt för
viruspartiklarna att tränga igenom cellväggarna.

852 teknisk tidskrift 1 962 h. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0882.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free