- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
858

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Nybyggen - Marviken-reaktorns vidareutveckling, av SHl - Väsbyverken ökar produktionskapaciteten, av HJ - Stora elektronacceleratorer i USA, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nybyggen

Marviken-reaktorns vidareutveckling

Vid AB Atomenergi har man gjort en
teknisk-eko-nomisk projekteringsstudie för vidareutveckling av
den typ av reaktorer som användes i Agesta och
Marviken. Härvid har man studerat en
kokarreaktor för 400 MW eleffekt med tungt vatten som
mo-derator-kylmedel i direktcykel med naturlig
cirkulation och inre överhettning av ångan. För denna
kraftverkstyp behövs inga pumpar och
värmeväxlare, och den härigenom begränsade utrustningen i
reaktorhallen gör att en relativt liten byggnad
räcker.

Vid direktcykel leds tungvattenånga direkt till
turbinerna, i detta fall två på vardera 200 MW, varför
eventuell läckning i turbinerna och kondensorerna
blir av stor ekonomisk betydelse. Prov, utförda vid
Vattenfallsstyrelsens ångkraftstation i Stenungsund
(Tekn. T. 1960 s. 1321), resultat från en amerikansk
reaktor och svenska turbintillverkares egna
utredningar har emellertid visat att läckningen inte
behöver beaktas ur ekonomisk synpunkt.
Den beskrivna kraftstationens anläggningskostnad
har jämförts med kostnaden för en anläggning för
samma effekt med kokarreaktor av samma typ men
för mättad ånga. dvs. utan inre överhettning, och
en med tryckvattensreaktor av ledrörstyp, dvs. en
förstorad Marviken-reaktor. Man har härvid funnit
att stationen med reaktorn för mättad ånga kostar
ca 350 kr/kW mindre än stationen med
tryckvattensreaktor på grund av frånvaron av värmeväxlare
och pumpar, mindre erforderlig byggnadsvolym,
bättre ångdata och något lägre bränslekostnad. Vid
inre överhettning av ångan beräknas kostnaden bli
ytterligare 100 kr/kW lägre.
En utredning har visat att de erfarenheter, som
behövs för konstruktion av en stor tungvattenkokare
med direktcykel och med eller utan inre
överhettning, bör kunna erhållas, om Marviken-stationen
förses med en extra tungvattenturbin. Reaktorn har
nämligen planerats för utveckling till en kokare.
Värdet av effektökningen genom den extra
turbinen och tryckökningen för lättvattenturbinen
beräknas nästan täcka kostnaderna för den
kompletterande utrustningen. Man tillstyrker därför att
denna utförs. SHl

Väsbyverken ökar produktionskapaciteten

AB Svenska Metallverken tillverkar i Upplands
Väsby genom préssgjutning och varmpressning
helfabrikat, manufakturprodukter och detaljer av zink,
aluminium, magnesium, koppar och mässing. Bland
pressgjutna detaljer märks framför allt sådana till
bilindustrin. Legosortimentet på denna sida av
tillverkningen uppgår till ca 1 000 detaljer.
Tillverkningen av rör, folier, plattor samt formsprutade
detaljer av plast är omfattande och utgör nu drygt
hälften av tillverkningsvolymen.
De två första etapperna av en omfattande utbygg-

nad och rationalisering, som krävt ca 8 Mkr., har
trefaldigat produktionskapaciteten. Som exempel
på rationaliseringen kan ytbehandlingsavdelningen
nämnas. I denna, som disponerar tre våningar i en
ny byggnad, fraktas allt material med en automatisk
transportör. Den galvaniska ytbehandlingen är
helautomatisk och sköts av en man, fig. 1. Materialet,
t.ex. pressgjutna detaljer för bilindustrin, som förts
hit med den nyss nämnda stora transportören, hängs
automatiskt upp på ramar och transporteras
upphängt på dem av en mindre transportör genom den
galvaniska anläggningen. Tiden, under vilken
detaljerna är nedhängda i olika bad, samt strömmen,
pH-värdet m.m. regleras automatiskt. Även
avgift-ningen av förbrukade bad har automatiserats. HJ

Stora elektronacceleratorer i USA

Den nyaste partikelacceleratorn, Cambridge
Electron Accelerator, är i drift. Den har byggts av
Harvard University och Massachusetts Institute of
Technology i samarbete och gav i mars 1962 en stråle av
elektroner med 2,2 GeV energi, den högsta som
hittills åstadkommits med konst. Maskinen är
konstruerad för en elektronenergi på 6 GeV som man
väntar nå under sommaren 1962. Elektronerna har
då 99,9999996 % av ljusets hastighet i vakuum.

Liksom protonacceleratorerna i Brookhaven och
Cern för 30 GeV partikelenergi är
Cambridge-maskinen en synkrotron i vilken partiklarna
accelereras medan de med ett magnetfält hålls i en
cirkulär bana. Laddade partiklar som rör sig i olinjära
banor förlorar energi genom utsändning av
elektromagnetisk strålning. När elektroners energi närmar
sig 10 GeV i en synkrotron blir förlusten så stor att
deras energi inte kan ökas ytterligare.

Elektroner med mer än 10 GeV energi kan därför
erhållas bara i stora linjära acceleratorer, t.ex. den

Fig. 1.
Helautomatisk galvarti-seringsanlägg-ning vid
Väsby-verken.

teknisk tidskrift 1962 h. 30 858

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free