- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
876

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Systembegreppet och luftförsvaret, av Tore Gullstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att vapensystemet levereras i rätt tid och i
komplett utprovat skick, inom given ekonomisk
ram och så att det uppfyller den operativa
ramspecifikation, som ligger till grund för
utvecklingsarbetet.
Denna systemgrupp, vars uppgift det bl.a. är
att till de beslutande cheferna leverera
beslutsunderlag, kan i princip organisatoriskt
placeras på olika sätt. Den kan t.ex. vara placerad
direkt hos kunden, hos en fristående
organisation eller hos en av industrierna, som därvid
får i uppdrag att vara huvudleverantör för
hela vapensystemet. Det sistnämnda förfarandet
är vanligt i USA och har tillämpats i flera fall
även i Sverige. Utnämnandet av en
huvudleverantör fritar emellertid ingalunda kunden från
skyldigheten att ha en avsevärd
gransknings-verksamhet, men den kan i så fall
koncentreras mer till de stora linjerna. Gruppen, som
är en typisk stabsfunktion, måste för att
kunna fungera ha tillgång till alla informationer
oberoende av militär eller kommersiell
sekretess.

Gruppen, som skall agera på systemnivå,
måste naturligtvis ha vissa hjälpmedel för sin
uppföljning och för sin beslutsberedning i de
många frågor, som kommer upp. Den måste
verka i intimt samarbete med de leverantörer,
som är utsedda. Om man så vill, kan man
betrakta gruppen som de olika leverantörernas
gemensamma organ för att lösa gemensamma
systemfrågor.

Programmeringen av utvecklingsarbetet är en
av systemgruppens viktigaste uppgifter.
Gruppen bör därför vara ansvarig för den tekniska
systemspecifikation, som uppgöres på
grundval av den operativa ramspecifikationen.
Varje leverantör får därefter (eller parallellt
därmed) göra sin specifikation så att den
stämmer med systemspecifikationen. Detta arbete
tar lång tid i anspråk, och många
kompromissfrågor måste lösas. Samtidigt med
systemspecifikationen måste ramprogram uppgöras, som
anger viktigare tider, antal provobjekt,
utprov-ningsgång m.m. Specifikation och ramprogram
utgör de aktstycken, som möjliggör för
leverantörer att göra sin planering och sin
kostnadsbedömning.

Planeringsfrågorna intar vid utveckling av
stora system en framträdande plats. Ett
mycket stort antal arbetsgrupper kommer
samtidigt att vara verksamma under
utvecklingsfasen. Hela verksamheten måste samplaneras så
att underlag och prototyper kommer fram i
tid, utprovningen sker enligt huvudtidsplanen,
tillverkningsinstanserna blir inkopplade när
så behövs m.m. Denna verksamhet är numera
ofta av sådan storlek, att den blir helt
oöverskådlig med konventionell metodik, vilket gör,
att man t.ex. ej kan upptäcka om någon
aktivitet sackar efter. I USA har man sedan flera
år börjat använda en speciell planeringsteknik,
som bl.a. utnyttjar maskinell databehandling,
t.ex. Pert (Program fivaluation /feview
Tech-nique). Mycket stora framsteg har därvid
erhållits, resulterande t.ex. i kortare utvecklings-

tid och kostnadsbesparingar. Denna teknik har
sedan någon tid även börjat användas i
Sverige (Tekn. T. 1962 s. 000).

Den ekonomiska uppföljningen är en annan
aspekt av systemgruppens verksamhet. Med
utgångspunkt från resp. leverantörs uppgifter
och med kännedom om andra
kostnadskrävande aktiviteter kan en totalbild av kostnadsläget
framställas. Denna måste jämföras med den
ekonomiska ram som gäller. Stämmer ej dessa
överens, måste planeringen ändras eller
specifikationen ändras, vilket naturligtvis innebär,
att den operativa ramspecifikationen ändras.
Den ekonomiska uppföljningen är naturligtvis
mycket lättare att sköta, om systemgruppen
organisatoriskt hör till den instans, som lägger
ut beställningarna till leverantörerna
(huvudleverantören, om sådan finnes, eller kunden,
Flygvapnet).

Slutligen måste det finnas en analys
verksamhet på systemnivå, som har till uppgift att
följa upp och med siffror ånge vilken effektivitet,
som systemet kan väntas få samt analysera hur
de olika delsystemen arbetar tillsammans.
Visserligen har varje leverantör en omfångsrik
analys- och provverksamhet, men detta räcker
ej för att man skall kunna lösa de gemensamma
problemen. Denna analysverksamhet bedrives
på olika sätt. Den del, som behandlar systemet
som helhet, kan utföras av kunden, fristående
utredningsinstans eller huvudleverantören
eller lämpligen av alla dessa i samarbete. Det
må noteras, att verksamheten ligger på
systemnivå och att den ej är anknuten till vissa
delsystem. Fullständigt fria informationsvägar
är en väsentlig förutsättning. För behandling
av delsystem, där flera leverantörer är
inblandade, har det ofta visat sig vara lämpligt att
ordna speciella samordningsgrupper, som bl.a.
skall se till att mer detaljerad
analysverksamhet av gemensamt intresse utföres.

Slutord

I den föregående framställningen har en del
av de svårigheter och problem, som är
förknippade med utveckling och produktion av stora
system berörts samt skisserats de åtgärder av
teknisk och organisatorisk art, som bör
vidtagas för att möjliggöra utvecklingen. Några
slutkommentarer skall nu lämnas.

Anledningen till att man tvingas in på
anskaffning av stora system, som bl.a. betingar
en mycket stor kostnad, är naturligtvis, att det
inte finns några andra lösningar för att
uppfylla den målsättning för luftförsvaret, som
ställts upp. Denna målsättning är betingad av
den strategiska grundsynen och försvarets
målsättning i stort, om vilken det råder
allmän enighet. Det är möjligt att med
bibehållen målsättning komma till andra tekniska
lösningar, innebärande t.ex. användandet av flera
mindre vapensystem, vilka är mer
specialiserade än de bemannade flygplansystem, som är
i bruk och som planeras. Dylika lösningar
torde emellertid innebära en högre totalkostnad

876 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free