Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Andras erfarenheter - Flyttning av företag, av ag - Små legeringstillsatser i kolstål, av SHl - UV-skydd för lacker, av SHl - Stenkolstjära-uretan som korrosionsskydd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet störs så litet som möjligt och så att så mycket
av flyüningsarbetet som möjligt kan göras på
dagtid. Skriftlig offert med detaljerad beskrivning av
hur flyttningen kommer att ske bör infordras. Man
kan härigenom bättre bedöma om vederbörande har
resurser — folk och utrustning — för att
genomföra arbetet.
Flyttningsfirman bör då disponera något
kontors-utrymme, och alla interna meddelanden om
flyttningen sändes till flyttningsfirman. Under
planeringsarbetets gång bör sammankomster ordnas med
berörd personal och rapporter utarbetas, som visar
om uppgjorda planer följes. Till
flyttningskommitténs uppgifter hör att sörja för att telefonerna
kommer i funktion i tid på nya stället. Därjämte bör
man tillse, alt försäkringar finns, som gäller under
såväl flyttningen som inom de nya lokalerna.
I flyttningsfirmans arbete bör ingå märkning av
föremålen. Innan själva flyttningen påbörjas, bör
man gemensamt gå igenom anläggningen och
anteckna eventuella skador — detsamma gäller efter
flyttningen. Dock måste man acceptera, att mindre
skador alltid uppstår i samband med en flyttning
(P C Haskell i Management Review juli 1962 s.
27—38). ag
Små legeringstillsatser i kolstål
Höghållfasta, låglegerade stål har under de senaste
20 åren fått allt större användning i varmvalsat
tillstånd. De utnyttjas mest i form av plåt som lätt
kan formas och svetsas. På senaste tid har man
emellertid visat stort intresse för stål, innehållande
bara ett legeringselement i mycket liten mängd.
Vid en undersökning har man därför studerat
verkan av små tillsatser av legeringselement, ensamma
eller i kombinationer i kolstålet AISI C1020, som
innehåller 0,18—0,23 % C, 0,30—0,60 % Mn, <0,040
% P, < 0,050 % S. De legeringar som satts till
stålet har innehållit niob, vanadin, bor och titan
ensamma eller i kombination.
Man har funnit att 0,02—0,06 % niob eller
vanadin eller kombinationer av dessa avsevärt höjer
0,2-gränsen hos kiseltätat AISI C1020 i smitt eller
varmvalsat tillstånd. Bor och titan har däremot ingen
verkan. Niob och vanadin är lika effektiva
ensamma som i kombination. Brottgränsen tycks stiga
något för smitt stål, men resultatet varierar. Den
stiger däremot påtagligt för valsat stål. Vanadinhaltigt
stål har 5—8,6 % större förlängning, större
slagseghet vid låg temperatur och lägre
omslagstemperatur än niobhaltigt.
Smitt eller valsat stål, innehållande niob eller
vanadin, är påtagligt finkornigare än stål utan
tillsats; niob ger finaste korn. Det finns inget
samband mellan stålets härdbarhet och 0,2-gräns i smitt
eller valsat tillstånd. Bara niob har visat sig minska
härdbarheten (R A Leeper, T W Merrill & A F
Sprankle i Journal of Metals nov. 1961 s. 802—
805). SHl
UV-skydd för läcker
Färger och läcker börjar förstöras så snart de har
anbringats på en yta. Förstöringen kan utomhus gå
mycket snabbt, särskilt i starkt solljus. De
viktigaste orsakerna är oxidation och verkan av UV-ljus.
Man har ägnat den förra effekten stor
uppmärksamhet, medan den senare länge tycks ha
förbisetts kanske främst därför att effektiva motmedel
saknats.
Först på senaste tid har man i bensofenonerna
funnit ämnen som ger mycket gott UV-skydd åt
Tabell 1. Några bensofenoners absorption av UV-ljus
Transmissionsfaktor vid våglängden
3 100 A 3 300 Ä 3 500 A 3 700 A 3 900 A
4-hydroxibensofenon .............. .. 0,90 0,91 0,92 0,97 0,99
2-hydroxibensofenon .............. 0,28 0,28 0,60 0,92
2-hydroxi-4-metoxibensofenon ..... .. 0,13 0,11 0,28 0,83 0,98
2,2-hydroxi-4-metoxibensofenon .. .. 0,19 0,11 0,04 0,11 0,52
polymerer, såsom polystyren, polyvinylacetat och
etylcellulosa (jfr Tekn. T. 1961 s. 35, 116). Denna
upptäckt öppnar stora möjligheter för ökning av
färgers och lackers hållbarhet genom tillsats av
bensofenoner till torkande oljor, modifierade
torkande oljor, fenolhartser m.m. Av ett praktiskt
användbart UV-absorberande ämne fordrar man:
stark absorption i våglängdsområdet 3 000—
4 000 Ä;
god resistens mot UV-strålning;
låg absorption av synligt ljus (låg egen färgstyrka);
kombinerbarhet med ämnen som ingår i färger och
läcker;
god löslighet, särskilt i förtunningsmedel;
liten giftighet.
Det har visat sig att 2-hydroxibensofenoner starkt
absorberar UV-ljus (tabell 1) och har god resistens
mot det; de är emellertid svagt gula,
2-hydroxiben-sofenon minst och 2,2-dihydroxibensofenon mest:
den sistnämnda absorberar starkast i UV. Önskar
man erhålla bästa skydd, måste man därför
acceptera en svagt gul färg. Ett antal bensofenoner
tillverkas nu bl.a. i Storbritannien under
handelsnamnet Cyasorb. De mest använda av dem är UV.9
(2-hydroxi-4-metoxibensofenon) och UV.24
(2,2-di-liydroxi-4-metoxibensofenon).
Som exempel på användningen kan nämnas en
lack, bestående av 47,2 vikt-% alkydharts, 47,2
vikt-% lacknafta och 5,6 vikt-% Cyasorb UV.9.
Den sistnämnda bör lösas i lacknaftan innan denna
blandas med alkydhartset. UV.9 skyddar inte bara
lacken för UV-ljus utan också det med lacken
bestrukna materialet. Glas, belagt med en 12,5 jun
tjock lackfilm, släpper sålunda igenom bara 18,6 %
av mot det infallande UV-ljus.
Cyasorb UV.24 är inte bara ett effektivare
absorptionsmedel för UV-ljus utan har också större
kombinerbarhet än monohydroxiföreningarna, t.ex. UV.9.
Dihydroxiföreningen kan därför användas i de flesta
färger och läcker och skyddar härvid inte bara
bindemedlet utan även ljuskänsliga pigment. Som
exempel på användningen kan nämnas en lack, bestående
av 47,6 vikt-% Cycopol 320, 47,6 vikt-% xylen och
4,8 vikt-% Cyasorb UV.24; Cycopol 320 är en alkyd
modifierad med akrylnitril-styren (W S Penn i Paint
Manufacture mars 1962 s. 85—88, 92). SHl
Stenkolstjära-uretan som korrosionsskydd
Blandningar av epoxiharts och stenkolstjära har
använts som bestrykningsmedel med god resistens mot
kemikalier. En nyhet på detta område är
kombinationer av stenkolstjära med uretaner. Den härvid
använda tjäran måste innehålla reaktiva
väteatomer, och isocyanatet är vanligen en addukt av en
polyhydroxiförening med ett diisocyanat.
Tvärbindning mellan de båda komponenterna
resulterar i en produkt som har mycket större
resistens mot lösningsmedel än tjäran; den påverkas
inte av alifatiska kolväten. Använder man stor halt
av isocyanat, får skyddsskiktet ungefär samma
resistens mot syror och alkalier som en aminhärdad
stenkolstjära-epoxihartskombination (Paint
Manufacture mars 1962 s. 79). SHl
898. TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
