Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Gnisttända bilmotorers bränsleekonomi, av Einar Bohr - Nya material - Allylplaster, av SHl - Föga bearbetningshärdande rostfritt stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i närheten av tändstiftet ger en
tillfredsställande förbränning av den magra
blandningen i inloppsröret. Mellan 50 och 100 %
belastning blev belastningsregleringen kvalitativ,
därunder kvantitativ som vid vanlig
förgasar-drift. Renault-verken provar denna
förbränningsmetod, varvid endast en
specialkonstruerad förgasare används. Vid försöken vid
Institutet konstaterades att den termiska
verkningsgraden förbättrades något medan den
vo-lymetriska försämrades något av det extra
anrikningsröret framför inloppsventilen. Vid
fler-cylindriga motorer kan man kanske räkna med
en viss kompensation för sistnämnda nackdel
genom den likformiga fördelningen till
cylindrarna.
Litteratur
1. Taylor, C F: The internal combustion engine in theory
and practice. New York & London 1961.
2. Dolza, J, Kehoe, E A, Stoltman, D & Arkus—Duntov, Z:
The General Motor’s fuel injeclion system. SAE Träns. 1957
s. 739—757.
3. Nystrom, C H: Automotive gasoline injection. SAE Träns.
1958 s. 65—74.
4. Winkler, A H & Sutton, R W: Etectrojector — Bendix
etectronic fuel injection system. SAE Träns. 1957 s. 758—768.
5. Baudry, J, Conta, L D, Bascunana, J L & Burbetaki, P:
For spark ignition engines: better economy, cleaner burning
through stratified charge operation. SAE J. sept. 1961 s.
57—59.
6. Davis, C N, Barber, E M & Mitchell, E: Fuel injection
and positiue ignition, a basis for improved efficiency and
economy. SAE Träns. 1961 s. 120—134.
7. Heinrich H & Stoll H: Benzineinspritzung in Deutschland.
Föredrag inför Institution of Mechanical Engineers, London
15 april 1958. Särtryck Vogels Verlag, Würzburg 1959.
.’.V ■
wH nya material
Allylplaster
Allylplaster har tidigare varit speciellt avsedda för
elkomponenter, men har nu vuxit till en stor familj
av plaster för olika ändamål. Till de ursprungliga
di-allylftalatplasterna har nu fogats
diallylisoftalatplas-ter. Utom de ursprungliga ingjutningsmaterialen har
man nu material för armering, dekorativa
beläggningar och läcker.
I dag används alljdplaster bl.a. till formpressade
delar i armbandsklockor när snäva toleranser och
god dimensionsstabilitet är vitala, till formpressade
bildelar som skall ha god resistens mot vatten och
korrosion samt god väderbeständighet, till
isolatorer och paneler av vilka god elisolation och
dimensionsstabilitet fordras, till beläggning av möbler och
till lågtryckslaminat, rör och trummor som skall
stå emot kemikalier och vara goda elisolatorer.
Allylplaster är relativt dyra — glasfiberarmerad
diallylftalatplast kostar 0,90—1,80 $/lb (10,30—20,60
kr/kg) — men det höga priset kompenseras vid
vissa tillämpningar av deras goda egenskaper. Behöver
man laminat eller formpressade delar med god re-
sistens mot värme, fukt, kemikalier, atmosfären och
nötning eller med särskilt god dimensionsstabilitet
eller för elisolering med extra låg förlustfaktor och
hög genomslagshållfasthet, bör man beakta
allylplaster.
Dessa klassificeras ofta som polyestrar, men de
har annan struktur och därmed andra egenskaper.
Skillnaden består i esterbindningarnas lägen i
makromolekylen. Allylpolymererna har en kolvätekedja
med vid denna bundna omättade estergrupper,
medan polyestrarnas estergrupper ingår i
makromolekylens atomkedja. Frånvaron av estergrupper i
allyl-polymerens kolkedja bidrar till dess karakteristiska
elektriska egenskaper och goda resistens mot
hydrolys.
De flesta allylplasterna görs av förpolymeriserat
diallylftalat eller -isoftalat vilka säljs som torra,
friflytande pulver. Dessa blandas med lämpliga
fyllmedel eller förstärkningsmedel och katalysator till
en pressmassa, till dekorativa laminat, till detaljer
av armerad plast eller löses upp i ett lämpligt
lösningsmedel till en lack eller en hartslösning för
impregnering av papper.
Monomera allylftalat kan användas som
förnät-ningsreagens för polyestrar eller alkyder och ökar
då produkternas hållfasthet, styvhet, värmeresistens
och väderresistens, förbättrar deras elektriska
egenskaper och minskar deras krympning. Polyestrar
med allylftalat blir dyrare än sådana med styren
eller vinyltoluen, men de har bättre gjutegenskaper
därför att de krymper mindre. Allylftalat ger också
mindre värmeutveckling och en polyester som väter
glasfiber bättre.
Diallylmaleinat och diallyladipat är nya allylestrar
som verkar vara särskilt lovande för användning
i polyesterlaminat. Diallylklorendat uppges öka
slutproduktens värmeresistens och eldfasthet vid
kombination med polyestrar och förpolymerer av
diallylftalat och diallylisoftalat (J F Shafer i
Materials in Design Engineering dec. 1961 s. 99—101).
SHl
Föga bearbetningshärdande rostfritt stål
Ett nytt amerikanskt stål, kallat Armco 18-9 LW,
hårdnar bara litet vid kallbearbetning och är
därför lämpligt för olika typer av kallformning. Det
väntas få användning till bultar och liknande delar
när god resistens mot korrosion fordras.
Stålet innehåller < 0,10 % C, < 2,0 % Mn,
< 0,045 % P, < 0,030 % S, < 1,0 % Si, 17—19 %
Cr, 8—10 % Ni och 3—4 % Cu. Dess
bearbetnings-och korrosionsegenskaper liknar dem för Armco
16-18 (16 % Cr, 18 % Ni), men 18-9-stålets pris
är 22 % lägre, dvs. detsamma som för AISI 305
(17—19 % Cr, 10—13 % Ni). Det är tillgängligt
som ämnen, varm- eller kallvalsad stång och
varm-valsad eller kalldragen tråd.
Bearbetningshärdningen för 18-9 LW är ungefär
densamma som för 16-18- och 12-15-stål. Den kan
anges med relativtalet 84, medan motsvarande tal
Tabell 1. Fyra rostfria ståls brottgräns vid olika stor
reduktion genom kallbearbetning
[-Glödgat-]
{+Glöd- gat+} kp/mm2 10 kp/mm2 Reduktion 30 °/o kp/mm2 50 »/. kp/mm2
Armco 18-9 LW ____ .. 54,5 61,5 82 106,5
16"/. Cr, 18 "/o Ni .. .. 54,5 63 86 102
AISI 305 ............ .. 54,5 66,5 94,5 119
AISI 304 ............ 59,5 80,5 115,5 143,5
905 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
