Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Inrikesflygets framtid i Sverige, av Björn Elle och Fred Turner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F Turner
B EUe
Inrikesflygets
framtid i Sverige
Ingenjör Fred Turner och civilingenjör Björn EUe, Linköping
Med hänsyn till bruttonationalproduktens
(BNP) genomsnittligt stigande tendens är det
vanligt att i prognossammanhang jämföra
Sverige med USA med motivering att sistnämnda
land har "kommit längre" i
välståndsutvecklingen. USA utgör således ett möjligt exempel
på vad vi kan vänta oss här i landet om 15—20
år. Även om invändningar kan göras emot
denna tanke -—- t.ex. att nya tekniska idéer kan
sprida sig snabbt och förändra
utvecklingsgången i olika länder — är dock en dylik
jämförelse av stort värde och tillämpas här för
personresorna uttryckt i passagerarkilometer,
tabell 1.
I USA reste man 1959 på ioke-Iokala distanser
Tabell 1. Resmängden, exklusive lokalresor, i
USA och Sverige 1959 (approximativa värden)
Färdmedel och distans
Transportarbete per år
och invånare
passagerarkm
USA Sverige
Tåg ........... ......... 150 500
Buss .......... ......... 150 250
Personbil
över 20 km . . . ......... 6 200 2 600
över 100 km . . ......... (2 400) (870)
Flyg, totalt____ ......... 300 65
utrikes ....... ......... (35) (46)
inrikes ....... ......... (265) (19)
Totalt 6 800 3 400
Tabell 2. Reguljär inrikes flygtrafik inom olika länder 1959
Land USA USA Sverige Nya Finland
Zeeland
Resor Samtliga resor på alla distanser
kortare än
Restyp 1 000 km
BNP per kapita, | . .
Passagerarkm per
100 $ BNP ........ 2,6
Passagerarkm per
kapita .............. 72
2 722 1 510 1 500 900
9,8 1,24 7,5 ca 2
265 18,8 112 ca 19
656.7(485)
med alla färdmedel tillsammans dubbelt så
mycket per kapita som i Sverige. Med tåg och
buss var resmängden per kapita visserligen
mindre än hälften, men med personbil var
den ca 2,5 gånger så stor i USA. Med
trafikflyget på alla distanser var resmängden per
kapita 4—5 gånger så stor som i Sverige.
Flygets andel av det totala resandet var blygsam
men stadd i rask tillväxt i båda länderna.
Beträffande förändringar i tiden kan man
notera att en utjämnande tendens råder mellan
de två länderna för dessa trafikslag.
Bilresan-det och flygresandet växer nämligen
procentuellt snabbare i Sverige än i USA.
Samhällsekonomi och inrikesflyg
Persontrafiken i olika länder kan jämföras på
basis av bruttonationalprodukten lika gärna
som med hänsyn till befolkningsmängden,
tabell 2. I förhållande till USA, Nya Zeeland och
Finland förefaller det svenska inrikes
trafikflyget att ha varit relativt svagt utvecklat 1959.
Trafikarbetet räknat på varje hundratal dollar
i bruttonationalprodukten för inrikesflyget var
således mindre i Sverige än i de andra
länderna. Inrikesflygtrafiken per 100 $ var 1959
i USA mer än dubbelt så stor som i Sverige, även
då man i jämförelsen för USA uteslutit
flygresor på distanser över 1 000 km. I Nya
Zeeland hade inrikesflyget i jämförelse med
Sverige den sexfaldiga omfattningen detta år, och
Finland hade ungefär samma inrikes flygtrafik
per kapita som Sverige, men avsevärt större
räknat per 100 $ i bruttonationalprodukten.
Den gjorda jämförelsen (tabell 1 och 2) tyder
på att det 1959 fanns ett stort utrymme för
fortsatt trafiktillväxt för trafikflyget i Sverige
även inom ramen för flygteknikens dåvarande
utveckling. I den mån nya tekniska
landvinningar utöver 1959 års nivå ökar flygets
användbarhet för resenärerna, torde ytterligare
trafiktillväxt vara möjlig.
En ständigt ökande rörlighet genom bilismen,
men även genom trafikflyget, torde komma att
karakterisera befolkningens utveckling mot allt
högre grader av industrialisering och produk-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34 917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
