Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Inrikesflygets framtid i Sverige, av Björn Elle och Fred Turner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transportarbete
m Hj.passagerarkm per år
2000 t
Fig. 6. Svensk reguljär inrikes flygtrafiks
transportarbete 1954—1980; + faktisk trafik, O prognos,
––schematisk trafiktillväxt.
nu ca 6—7 % per år. Denna ökning kan
kanske betraktas som ett assymtotiskt värde på
lång sikt även för den reguljära luftfarten.
Ännu återstår dock åtskilliga möjligheter att
förbättra trafikflyget inom landet. Först om
ett tiotal år kan man tänka sig att kurvans
lutning har närmat sig assymtotvärdet.
Man torde kunna räkna med att YTOL- och
STOL-flyget (Vertical resp. Short Take-Off and
Landing, Tekn. T. 1956 s. 1103; 1959 s. 405;
1960 s. 575) får sitt genombrott på 1970-talet.
Trafikökningstakten kan då på nytt antas
ligga vid 15—20 % per år för att så småningom
Flggplanskostnad
öre/passagerarkm
30 -
500 1000 1500m
Erforderlig banlängd
Fig. 7. Totala driftkostnader 1980 för framtida
flygplan med olika startbanekrav och lastkapacitet 4 t
(1959 års penningvärde).
avta igen och närma sig assymtotvärdet på
1980-talet, fig. 6.
Denna utvecklingsgång bygger på
uppfattningen att ett trafikflygsystem med
kortstarts-flygplan främst kommer att gynna de många
trafiksvaga regionerna, som tidigare saknat
reguljärt flyg. Analyser av den totala kostnaden
i tid och pengar för resor från dörr till dörr
visar, att korta, relativt billiga flygfält nära
bebyggelse kan öppna nya möjligheter för
flyget. En schematisk prognos har här gjorts för
flygtrafikens tillväxt och under förutsättning
att kortstartsflyget slår igenom i vårt land
omkring 1970. Bortsett från den här tänkta
diskontinuiteten detta år, skulle en genomsnittlig
trafiktillväxt av ca 13 % per år vara rimlig på
1960-talet och 10—12 % per år på 1970-talet.
Flygplan och flygplatser
för framtida inrikestrafik
Utrymme för en expansion av inrikesflyget
torde finnas, såsom nämnts. Man kan fråga sig
hur dessa expansionsmöjligheter bäst kan
tekniskt realiseras, och vilka steg som måste tas,
för att den framtida inrikes flygtrafiken skall
bli så effektiv som möjligt. Tillkomsten av
flera flygplatser och tätare turer på de olika
linjerna kommer som nämnts av allt att döma
att stimulera till en kraftig ökning av
flygre-sandet. Mycket beror dock på hur
trafiksystemet utformas. Det mest lämpliga sättet
innebär, att flygresorna skall ske med minsta
möjliga uppoffringar i restid och pengar.
Flygplanets storlek och kravet på
startbanelängd är två väsentliga parametrar vid val av
flygplanstyp. Det gäller att välja en
flygplansstorlek som motsvarar kraven på önskvärd
turtäthet och kraven på låga driftkostnader per
offererad sittplats. Det gäller också att
bestämma vilka startbanelängder som ger den bästa
totalekonomin med hänsyn till flygplanens och
flygplatsernas driftkostnader. Dessutom skall
flygplatserna placeras så i förhållande till
samhällena, att passagerarnas markresor blir
bekväma och korta.
Hur flygplanens driftkostnader sannolikt
kommer att bero på startbanekraven och på
flygsträckan illustreras i fig. 7. Figurens kurvor
avser flygplan med ca 40 sittplatser. För
flygplan med den dubbla lastkapaciteten blir
kostnaderna per passagerarkm ca 20 % lägre vid
samma beläggningsgrad.
Den här angivna kostnadsnivån för framtida
flygplan med långa start- och
landningssträckor är avsevärt lägre än vad som förekommer
i dag och med hänsyn till ett fast
penningvärde. Detta resultat är fullt plausibelt med
tanke på den hittillsvarande utvecklingen. Det
kan också hänföras till flygtrafikens ökande
omfattning men främst till den snabba
motortekniska utvecklingen. Någon jämförelsegrund
ifråga om VTOL- och STOL-flygplan finns ej
eftersom dessa typer än så länge ej har
nämnvärt använts inom trafikflyget. En intensiv
utvecklingsverksamhet för dessa flygplanstyper
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34 921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
